Sju australiensiska ungdomar ger sig ut för att campa ute i bushen under några dagar. På natten kommer det plan som flyger snabbt och lågt över dem. De tänker inte mer på det, men när de ger sig av hemåt möts de av en annan verklighet. Husen är tomma, elen är borta och telefonen ur funktion. Snart klarnar bilden: deras hemstad har invaderats av en fiendehär och deras föräldrar och vänner har blivit tillfångatagna. Nu måste de fly. De drar sig tillbaka till den undangömda dalgång som kallas Helvetet. Där bildar de en gerillagrupp för att göra motstånd mot ockupationsmakten. Ett spännande och skrämmande scenario av krig och motstånd, där läsaren möter den enskilda människans förändring och utsatta position i en krissituation.
En spännande bok från första sidan som förutom spänning även handlar om vänskap och att förvånas över de starka känslor som kan uppstå mellan två människor mitt under ett krig.
Det är första dagen på nya skolan, och Sven vet att han måste göra något. Något lysande, något överraskande, något som alla kommer att prata om. Något som märks mer, än det som han vet kommer att hända sedan.
Det Stockholm där Tilda Modigh bor, är inte det Stockholm vi känner till. Framförallt inte dess invånare. För Tilda ser klart – vilket inte vi vanliga människor gör – att Stockholm är fullt med ”rådare” eller helt enkelt sagofolk – tomtar, troll och älvor som lever mitt i bland oss. 
Familjen bor på en gård och där är det Far som styr. Han ser till att maten välsignas av solen och att inget utifrån, inget förgiftat, kommer innanför stängslet som omringar dem. För där utanför stängslet är världen farlig. Maten är förgiftad, datorerna har tagit över samhället, pengarna är det viktigaste av allt och Kollapsen är nära. Far startade Familjen så att de tillsammans ska överleva Kollapsen. På gården är de praktiskt taget självförsörjande, de går i skola och alla hjälps åt med sysslorna så att de ska klara sig. Det viktigaste budskapet är ”Det bästa är allas bästa”. Gör inget bara för din egen skull utan för allas bästa.