Sex blinda möss och en elefant

Författare:

Den sydafrikanska konstnären och författaren Jude Daly har tagit sig an en mycket gammal fabel som tros ha sitt ursprung i Indien, och återberättat den i bild och ord på sitt eget sätt.
Sex blinda möss och en elefant är en vacker bilderbok, med stora ljusa luftiga bilder och sparsmakad text som gör boken enkel både att läsa för och att läsas av yngre barn. Men innehållet i berättelsen är relevant för alla åldrar.
Sex små blinda möss bor tillsammans på en bondgård.  De klarar sig bra för de har ju båda hörsel och känsel. Men en mycket varm dag  kommer en elefant ut ur skogen och lägger sig att sova i bondens lada. Människorna på gården och i byn blir upphetsade och kommer för att titta på elefanten och mössen, som ju känt av en främmande lukt  blir nyfikna. När människor och katter och andra djur gått ifrån ladan kilar mössen dit för att ta sig en ”titt” på vad en elefant kan vara för något.
Alla de små mössen undersöker sin egen del av elefanten – ett öra, en snabel, ett ben, en svans etc och utgår ifrån att det är just så en elefant ser ut. Då vaknar elefanten och ruskar på sig. Den har lyssnat på mössens resonemang och förklarar för de små mössen att de har lite rätt allesammans – men att en elefant är allt det där tillsammans. Och mössen kilar nöjda hem med den nya kunskapen.

Man säger ju ibland att någon är ”blind som en mus” och menar då att personen bara kan, eller väljer att bara se den ena sidan av saken man diskuterar. Detta är själva grundtanken i fabeln – att den som bara väljer att se sin egen sida av något får en felaktig och ofullständig bild. En enkel och fin liten berättelse som kan ge underlag till många samtal.

Vår historia

Författare: ,

När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”

Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om afrikansk historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.

Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella  harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna  Solitude och Louise Delgre,  som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.

Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är  den kanadensiska konstnären Sam Garcia och  Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus.  Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn –  läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!

The little black fish

Författare: ,

Irans mest berömda barnbok, utgiven på persiska 1968, älskad både som saga och som politisk allegori: The little black fish, finns nu översatt till engelska och går att låna i gruppuppsättning  från Cirkulationsbiblioteket. Boken är skriven av Samad Behrangi och illustrerad av Farshid  Mesghali och har vunnit flera priser, bl.a. H.C.Andersenpriset. Boken handlar om den lilla svarta fisken som undrar över vad som finns utanför dammen där hans familj lever. Han har många frågor och vill ha svar – men familjen tycker han är jobbig.
Sluta! Vad är det för fel på dig?  Kom nu, vi simmar upp och vi simmar  ner,  precis som de andra fiskarna gör, annars kommer de tro att det är något fel på oss” säger fiskmamma.
Men den lilla svarta fisken ger sig inte och lyder inte, utan lyckas ta sig över kanten på dammen och in i floden, för att upptäcka vad som finns utanför. Han möter faror och äventyr, skönhet och underverk på sin väg ända till havet och får till sist svar på sina frågor.
En berättelse om personligt mod och utveckling, om att gå över gränser, bryta mönster och upptäcka världen – men också en bok som kan läsas som en politisk allegori om vikten av öppenhet, humanism och utveckling.  Alltså en bok vars budskap är om möjligt ännu mer aktuellt idag än 1968, då boken först gavs ut. Det är en vacker bok med  luftig text och fina färgillustrationer i grafisk stil. Lagom mycket text och inte alltför svårt språk gör den möjlig att läsa tillsammans från åk 5-6 och uppåt.

Björnen som inte var där

Författare: ,

Blommor är Vackrare än de är 38. Tanken gjorde honom mycket lycklig
Den som blir lycklig är Björnen. Först fanns han inte, sen fanns han och nu håller han på att utforska vem han är och hur världen är beskaffad.
Björnen är huvudpersonen i boken Björnen som inte var där av Oren Lavie och med bilder av ALMA-pristagaren 2017,  Wolf Erlbruch.
Det är en underbart vacker bok och en underbart härlig och förvirrande text med massor av filosofiska krumsprång och ordkrumelurer.
Kan Vackra vara en siffra – just för blommor? Är ”Framför mig” en plats man kan ta taxi till?
Att få gamla vänner – det måste ju vara bättre än att få nya vänner? Kan klockan vara ” en kvart över En gång för länge sen” ?
Björnen som inte var där kan läsas av alla åldrar men kanske på olika sätt  – det brukar vara så med riktigt bra litteratur. Som liten är det en rolig saga, som stor kan du njuta av ett allkonstverk  vars bilder man skulle vilja rama in och sätta på väggen.
Man tänker lite på Nalle Puh när man läser denna vänliga, udda och tankeväckande bok, för den som gillar att tänka utanför ramarna.
Använd den i klassen  när ni pratar om ordglädje och ska skapa egna ord, fundera över den tillsammans när ni diskuterar begrepp som framför och bakom..kolla på tekniken som använts för att göra bilderna..
Björnen som inte var där är helt enkelt en bok att bli lyckliga av, antingen man är bild eller ord-älskare.!

En ö i havet

Författare:

Från en välmående övre medelklassfamilj i en stor våning Wien , där musik, bildning och konst varit självklara inslag, tvingas den judiska familjen Steiner flytta till en trång liten lägenhet som delas med andra, i judeförföljelsens inledningsskede under andra världskriget. Trakasserierna mot de judiska familjerna växer och framtiden är både oviss och otäck. Familjen Steiner beslutar att de två döttrarna, tolvåriga Steffi och åttaåriga Nelli måste skickas iväg, för säkerhets skull. De kommer som flyktingbarn till Sverige och placeras i varsin familj på en liten ö i Göteborgs skärgård  – ett främmande, land, ett främmande språk och en helt annorlunda vardag. Bara detta att de inte får bo tillsammans…
Lilla Nelli som hamnar i en vänlig barnfamilj acklimatiserar sig snabbare, men Steffi, begåvad, känslig och med stark integritet får det svårare. Hon hamnar hos ett äldre par med helt annorlunda värderingar än dem hon vuxit upp med. Kärva men välmenande och med små inkomster från fisket,är det ett helt annat liv. Bildning och kultur är inte något som är självklart – inte ens när lärarinnan på byskolan vädjar för att Steffi, som är så begåvad, ska få läsa vidare på läroverket. Alla på ön är inte heller så snälla – det blir tufft i skolan för Steffi då några av de andra eleverna trakasserar henne. Med minnena av förföljelsen hemma i Wien blir det ännu svårare. Men hon får en vän, Vera, en flicka som hennes fosterfamilj inte är så förtjusta i  men som betyder mycket för Steffi. Inte minst för att det växer ett avstånd mellan systrarna då de inte delar vardagen.
Då Steffis fosterfamilj ska hyra ut sitt hus under sommaren till en ”fin” läkarfamilj från staden, en familj som påminner mycket mer om hennes egen familj i både levnadssätt och värderingar, förändras allt.
Steffi får tillåtelse att rasta familjens lilla hund – då hon stöter på sina plågoandar från skolan tillsammans med ännu en sommargäst, men av ett helt annat slag.  De ger sig på hunden och Steffi både fysiskt och verbalt. Det blir slagsmål och en abrupt flykt, den lilla hunden hon fått förtroendet att passa försvinner…nu vågar hon aldrig mer gå hem!
Men det är nu, när det verkligen gäller, som det visar sig vilka som verkligen står på Steffis sida. Både vännen Vera och hennes fostermor Märta  tar tag i situationen – och något lossnar inom Steffi.
Hon kan äntligen berätta något av det hon varit med om i Wien. Och hennes framtid ser plötsligt ljusare ut – hon ska trots alt få börja på läroverket och utbilda sig. Doktorsfamiljen har erbjudit Steffi att få bo hos dem i staden under terminen..och doktorinnan ska också se om hon kan hjälpa Steffis och Nellis familj där i Wien.
Det finns trots allt hopp.
Hon är inte vid världens ände – hon är på en ö i havet, hon är inte ensam och hela världen finns där utanför…trots kriget.
En ö i havet är första delen i Annika Thors omistliga och viktiga berättelse om Steffi och Nelli som innefattar tre böcker till:  Näckrosdammen, Havets djup, Öppet hav.
Orkar man inte läsa hela serien, så läs i alla fall En ö i havet. För det här är en klassiker som aldrig blir för gammal. En historia som varje elev är värd att få läsa. En historia om livet som gör ont men också innehåller allt det vackra: verklig vänskap, verklig kärlek, styrka och hopp.

Kasta syra
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Ansiktet är en av människokroppens viktigaste delar. Där finns näsan som tar in lukterna, munnen som både tar in födan och som ger oss möjlighet att tala och forma ord, ögonen som ser och alla små muskler som på olika sätt gör det möjligt för oss att uttrycka känslor med vårt
minspel. Det är också det första man ser hos en människa. ett vackert ansikte är oftast en tillgång – inte minst för kvinnor. Men skönhet är inte ofarligt. Skönhet kan väcka begär. Och avvisat begär kan väcka vrede och våld.
Ett otäckt sätt att straffa och förstöra för flickor och kvinnor som avvisat en man, är att förstöra deras ansikte med syra. Detta händer tyvärr alltför ofta, bland annat i Bangladesh.
Det är där händelserna i författaren Monica Zaks bok Kasta syra utspelar sig.
Mariza är tonårsflickan med det söta ansiktet och det smittande skrattet som, till föräldrarnas glädje och stolthet, är duktig i skolan och har en ljus framtid med studier och yrkesliv framför sig. Tills hon – och hennes far – avvisar grannpojkens oönskade uppvaktning och frieri och han straffar henne med att kasta syra i hennes ansikte.
Pojkens familj är rikare och inflytelserikare – han straffas inte. Men Marizas liv är förstört även om hon överlever. Tills hon en dag träffar en annan ung kvinna som överlevt och hittat en väg tillbaka..
Boken är kort – 75 sidor – och berättelsen berättad i korta ögonblicksbilder, inre dialoger, minnesbilder och ett avslut som andas styrka och hopp trots allt. Det är inget litterärt mästerverk – men det är en viktig berättelse.
Förlagorna till Mariza och de övriga flickorna/kvinnorna som dyker upp i berättelsen finns på riktigt. Och den orättvisa och brist på straff för förövarna som boken berättar om är tyvärr också verklighet, i ett samhälle där pengar och kön är avgörande för om man får rätten på sin sida .
Men verkliga är också ASF – Acid Survivors Foundation – som är den organisation som blir Marizas och många andras räddning. Det är det som gör att man står ut – att det trots allt också finns godhet och engagemang i en galen och våldsam värld. Det behöver vi minnas och prata med varandra om!