Ett barn befinner sig med en förälder i en båt och börjar filosofera om vattnet som omger dem; ”Inuti finns ingenting, men därinne finns ju allt.” Det kan förvandlas till vilka färger och former som helst, trots att det varken har någon egen färg eller form. Och utan det skulle inget liv finnas på jorden!
Hiroshi Osada har skrivit en tankeväckande dikt som ALMA-pristagaren Ryõji Arai har illustrerat i fantastiska färgstarka bilder. Passar utmärkt att använda för att prata om naturen i allmänhet och vatten i synnerhet – eller bara för att få en riktigt härlig upplevelse av en vacker text i kombination med magiska illustrationer.
Det var myggan som märkte det först. Hon surrade och sjöng ut det med sin lilla tunna röst. Men det var bara björnen som lyssnade. ”Jaha”, nickade han och vädrade i luften. ”Är det så det är…” Så börjar denna vackra bilderbok av Sissel Horndal som har rötter i lule- och sydsamiska områden.
bil men blir stoppad av en varg som säger att bron lite längre fram är avstängd. Redan här, på första uppslaget, stiger spänningen. Ska vargen äta upp den lilla grisen? Vidare bjuder vargen hem grisen där ytterligare en varg väntar, ska grisen bli uppäten nu då? Nej, istället bjuder vargarna på kaffe och bullar i sitt vardagsrum och så sitter de och fikar och småpratar ända tills vargen säger att bron nog är lagad. I slutet visar det sig dock att det aldrig fanns någon bro.
Boken börjar med att en flicka är ensam och har tråkigt. Men så hittar hon en röd krita, ritar en dörr på väggen i sitt rum och sedan händer något oväntat. Dörren går att öppna och leder vidare till en magisk fantasivärld där flickan kan få fram allt hon behöver med hjälp av sin krita. När hon kommer till en å och behöver något att åka i är det bara att rita en båt och när hon behöver ta sig upp i luften är det bara att rita en luftballong.
Bakom gymnastiksalen ligger Gropen. Alla barn älskar Gropen, för där kan man leka vad som helst och hur länge som helst. Alla vuxna hatar Gropen, för man kan dö, eller i alla fall ramla och slå sig. De vuxna försöker få barnen att göra något annat; spela fotboll, hoppa hopprep eller gunga (men inte stågunga eller snurrgunga eller något annat farligt gungande) – Varför fattar inte de vuxna att det bara är Gropen som behövs?!?
Hur är det att vara hund egentligen? Fråga Goosl, han vet! I denna charmiga bilderbok får vi träffa hunden Goosl och hans familj. Dagarna går åt till att vänta och vänta och vänta… tills någon i familjen äntligen kommer hem och det blir dags för promenad! Med största sannolikhet kommer han att träffa på någon av alla sina syskon, trots att han inte känner igen dem på doften, för hela staden är ju full av dem! Och att sedan få leka med Dongdong är ju också en riktig höjdare, även om Goosl tycker att Dongdong är rätt hopplös ibland; han är ju både kinkig och kissar i sängen. Men när Goosl blir förvisad till att sova på balkongen blir det väldigt ledsamt och väldigt ensamt – då är det tur att Dongdong finns.