Science Fiction-noveller

Författare: , , ,

Fyra noveller där läsaren få kliva in i Sci Fi-världarna hos fyra av genrens mästare. Le Guin skriver om människans hopp om att en ny kontinent ska dyka upp när den gamla världen är på väg mot undergång, medan Bradburys berättelse handlar om hur ett litet misstag av en tidsresenär hade kunnat få livet på jorden att se annorlunda ut. Philip K. Dick berättar om hur människan tvingats gömma sig under jord medan kalla kriget utkämpas med robotar uppe på jorden och H.G Wells visar på att den enögde kanske inte är kung i de blindas rike trots allt.

Ett nytt AtlantisUrsula K. Le Guin
Ett dån av åska
Ray Bradbury
Försvararna
Philip K. Dick
De blindas rike
H.G Wells

 

Skärvor av ett liv
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Hédi Fried föddes 1924 och växte upp i den lilla staden Sighet i Transsylvanien. Till att börja med levde hon ett helt vanligt liv; Hon gick i skolan, drömde om att bli läkare och om att ge sig ut i världen. Eftersom de var judar tillhörde hennes familj och släktingar en utsatt grupp. Men i slutet av 30-talet blev trakasserierna allt värre; en dag blev Hédi spottad i ansiktet av pojken som hon var kär i och hon försökte förtvivlat förstå varför, vad hade hon och hennes familj gjort för ont?
Den 1 september 1939 bröt kriget ut i Europa. ”Vi ristar in dagens datum i grinden och så lovar vi att vad som än händer så kommer vi att träffas här när kriget är slut, för att rista in det datumet också”, lovar Hédi och hennes syssling Anna varandra. Men när kriget var slut fanns ingen av dem kvar i Sighet och inte heller fanns det någon grind kvar att rista i.
Hédi och hennes familj fördes först till ett getto och transporterades sedan till Auschwitz där hennes föräldrar mördades. Hédi och hennes syster Livia fördes vidare till olika arbetsläger och hamnade slutligen i Bergen-Belsen, där de vid krigets slut befriades och fick åka med de vita bussarna till ”paradiset” Sverige.
Detta är en skildring av en av de mörkaste händelserna i modern tid och borde vara obligatorisk läsning för alla. Hédi Fried beskriver det fasansfulla med en ung människas ögon, och trots det obeskrivliga de går igenom så finns där en kärlek och värme som Hédi och hennes syster delar med några andra som delar samma öde. Det enda de har är ju varandra och för att överleva så måste de hålla ihop.

Långt ifrån kär
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Långt ifrån kär är en fristående fortsättning på Långt ifrån cool och även denna gång berättar Ingrid Olsson om vänskap och svek. I denna del är det kärleken som står i centrum, eller kanske mer problemen med kärleken. För redan innan den nye killen Vilmer har börjat i klassen, har Linnea och hennes bästa kompis Vanessa målat upp en bild av att han är den mest fantastiska kille som finns. När han väl dyker upp blir de till att börja med besviken; en tråkmåns i skjorta och gubbyxor. Men han kanske är ok ändå? Kanske till och med mer än ok? Linnea blir i hemlighet alltmer kär i Vilmer och det visar sig att hon inte är ensam om det. Men vad händer om ens bästis är kär i samma kille som man själv? Kan man fortsätta vara bästisar om han blir ihop med en av dem? Och hur vet man att man är kär, egentligen?  Och vad är viktigast; kompisar eller kärlek?

Kompisboken
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

”Mina vänner” står det på den blå sammetsklädda boken som Klara får av mormor i present. Och Klara, som går i 4:an, kan inte med att tala om för mormor eller mamma att hon egentligen inte har några kompisar i klassen. Hon är den osynliga flickan. Inte aktivt mobbad, bara väldigt ensam och med väldigt låg status. Boken blir istället den plats där Klara skriver om allt det som händer i klassen –  och den här terminen händer det mycket!
Det kommer en ny elev i klassen, Anton, som Klara först hoppas ska bli hennes vän… men det blir han inte tyvärr. Istället följer hon Anton på avstånd och skriver i sin bok om hans kamp för att hitta sin plats i klassen. Anton anpassar sig inte till den gamla invanda ordningen i klassen där Kemal är kung och Auriel drottning och alla får rätta sig därefter. Visst blir han, som alla andra killar, kär i Auriel. Men han accepterar inte att hon ”tillhör” Kemal utan försöker vinna henne – och då blir det oro, bråk och konflikter. Ett tag vill han försöka bli kompis med Kemal – men ”testerna” för att få tillhöra de coola tvingar honom att göra saker han aldrig skulle göra annars och som han vet är fel – så till sist släpper Anton det, men kärleken till Auriel släpper han inte.

Klara smyger efter iakttar, lyssnar och funderar. Hon är väldigt klarsynt och i boken växer bilden av klassen, av grupptrycket, av det medvetna spelet och det omedvetna fram. Nästan alla vuxna verkar ganska blinda för det och Klara förvånas över hur lite de fattar. Som läsare uppfattar man inte Klaras spanande som odelat sympatisk – men man har förståelse för hennes försiktighet när man ser hur hon bemöts av klasskamraterna, särskilt flickgänget runt Auriel. De där andra, de ”vanliga” de finns liksom inte med i historien. Men boken slutar trots allt med hopp om förändring – Anton genomskådar Auriels spel (även om det inte bara var spel) och kärleken rinner av, till sist upptäcker han faktiskt Klara – att hon är mer än den där tysta glasögontjejen, att hon är rolig och smart och en bra kompis.

På 170 sidor har Lin Hallberg fått med mycket och boken är lätt att läsa, rakt men inkännande berättad och med fin dialog.
Kompisboken är en bok som verkligen ger underlag för att prata om relationer i klassen/gruppen, om makt och om attityder. Och det är en nyttig läsning för alla vuxna som idylliserar och förenklar barns vardag. Här är idyllen långt borta, trots kärleksfulla och omtänksamma föräldrar och välmenande skolpersonal som försöker hjälpa till men som missar pudelns kärna. Den kan nog ge underlag för samtal i personalrummet i skolan också.