The little black fish

Författare: ,

Irans mest berömda barnbok, utgiven på persiska 1968, älskad både som saga och som politisk allegori: The little black fish, finns nu översatt till engelska och går att låna i gruppuppsättning  från Cirkulationsbiblioteket. Boken är skriven av Samad Behrangi och illustrerad av Farshid  Mesghali och har vunnit flera priser, bl.a. H.C.Andersenpriset. Boken handlar om den lilla svarta fisken som undrar över vad som finns utanför dammen där hans familj lever. Han har många frågor och vill ha svar – men familjen tycker han är jobbig.
Sluta! Vad är det för fel på dig?  Kom nu, vi simmar upp och vi simmar  ner,  precis som de andra fiskarna gör, annars kommer de tro att det är något fel på oss” säger fiskmamma.
Men den lilla svarta fisken ger sig inte och lyder inte, utan lyckas ta sig över kanten på dammen och in i floden, för att upptäcka vad som finns utanför. Han möter faror och äventyr, skönhet och underverk på sin väg ända till havet och får till sist svar på sina frågor.
En berättelse om personligt mod och utveckling, om att gå över gränser, bryta mönster och upptäcka världen – men också en bok som kan läsas som en politisk allegori om vikten av öppenhet, humanism och utveckling.  Alltså en bok vars budskap är om möjligt ännu mer aktuellt idag än 1968, då boken först gavs ut.
Det är en vacker bok med  luftig text och fina färgillustrationer i grafisk stil. Lagom mycket text och inte alltför svårt språk gör den möjlig att läsa tillsammans från åk 5-6 och uppåt.

En ö i havet

Författare:

Från en välmående övre medelklassfamilj i en stor våning Wien , där musik, bildning och konst varit självklara inslag, tvingas den judiska familjen Steiner flytta till en trång liten lägenhet som delas med andra, i judeförföljelsens inledningsskede under andra världskriget. Trakasserierna mot de judiska familjerna växer och framtiden är både oviss och otäck. Familjen Steiner beslutar att de två döttrarna, tolvåriga Steffi och åttaåriga Nelli måste skickas iväg, för säkerhets skull. De kommer som flyktingbarn till Sverige och placeras i varsin familj på en liten ö i Göteborgs skärgård  – ett främmande, land, ett främmande språk och en helt annorlunda vardag. Bara detta att de inte får bo tillsammans…
Lilla Nelli som hamnar i en vänlig barnfamilj acklimatiserar sig snabbare, men Steffi, begåvad, känslig och med stark integritet får det svårare. Hon hamnar hos ett äldre par med helt annorlunda värderingar än dem hon vuxit upp med. Kärva men välmenande och med små inkomster från fisket,är det ett helt annat liv. Bildning och kultur är inte något som är självklart – inte ens när lärarinnan på byskolan vädjar för att Steffi, som är så begåvad, ska få läsa vidare på läroverket. Alla på ön är inte heller så snälla – det blir tufft i skolan för Steffi då några av de andra eleverna trakasserar henne. Med minnena av förföljelsen hemma i Wien blir det ännu svårare. Men hon får en vän, Vera, en flicka som hennes fosterfamilj inte är så förtjusta i  men som betyder mycket för Steffi. Inte minst för att det växer ett avstånd mellan systrarna då de inte delar vardagen.
Då Steffis fosterfamilj ska hyra ut sitt hus under sommaren till en ”fin” läkarfamilj från staden, en familj som påminner mycket mer om hennes egen familj i både levnadssätt och värderingar, förändras allt.
Steffi får tillåtelse att rasta familjens lilla hund – då hon stöter på sina plågoandar från skolan tillsammans med ännu en sommargäst, men av ett helt annat slag.  De ger sig på hunden och Steffi både fysiskt och verbalt. Det blir slagsmål och en abrupt flykt, den lilla hunden hon fått förtroendet att passa försvinner…nu vågar hon aldrig mer gå hem!
Men det är nu, när det verkligen gäller, som det visar sig vilka som verkligen står på Steffis sida. Både vännen Vera och hennes fostermor Märta  tar tag i situationen – och något lossnar inom Steffi.
Hon kan äntligen berätta något av det hon varit med om i Wien. Och hennes framtid ser plötsligt ljusare ut – hon ska trots alt få börja på läroverket och utbilda sig. Doktorsfamiljen har erbjudit Steffi att få bo hos dem i staden under terminen..och doktorinnan ska också se om hon kan hjälpa Steffis och Nellis familj där i Wien.
Det finns trots allt hopp.
Hon är inte vid världens ände – hon är på en ö i havet, hon är inte ensam och hela världen finns där utanför…trots kriget.
En ö i havet är första delen i Annika Thors omistliga och viktiga berättelse om Steffi och Nelli som innefattar tre böcker till:  Näckrosdammen, Havets djup, Öppet hav.
Orkar man inte läsa hela serien, så läs i alla fall En ö i havet. För det här är en klassiker som aldrig blir för gammal. En historia som varje elev är värd att få läsa. En historia om livet som gör ont men också innehåller allt det vackra: verklig vänskap, verklig kärlek, styrka och hopp.

Kasta syra
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Ansiktet är en av människokroppens viktigaste delar. Där finns näsan som tar in lukterna, munnen som både tar in födan och som ger oss möjlighet att tala och forma ord, ögonen som ser och alla små muskler som på olika sätt gör det möjligt för oss att uttrycka känslor med vårt
minspel. Det är också det första man ser hos en människa. ett vackert ansikte är oftast en tillgång – inte minst för kvinnor. Men skönhet är inte ofarligt. Skönhet kan väcka begär. Och avvisat begär kan väcka vrede och våld.
Ett otäckt sätt att straffa och förstöra för flickor och kvinnor som avvisat en man, är att förstöra deras ansikte med syra. Detta händer tyvärr alltför ofta, bland annat i Bangladesh.
Det är där händelserna i författaren Monica Zaks bok Kasta syra utspelar sig.
Mariza är tonårsflickan med det söta ansiktet och det smittande skrattet som, till föräldrarnas glädje och stolthet, är duktig i skolan och har en ljus framtid med studier och yrkesliv framför sig. Tills hon – och hennes far – avvisar grannpojkens oönskade uppvaktning och frieri och han straffar henne med att kasta syra i hennes ansikte.
Pojkens familj är rikare och inflytelserikare – han straffas inte. Men Marizas liv är förstört även om hon överlever. Tills hon en dag träffar en annan ung kvinna som överlevt och hittat en väg tillbaka..
Boken är kort – 75 sidor – och berättelsen berättad i korta ögonblicksbilder, inre dialoger, minnesbilder och ett avslut som andas styrka och hopp trots allt. Det är inget litterärt mästerverk – men det är en viktig berättelse.
Förlagorna till Mariza och de övriga flickorna/kvinnorna som dyker upp i berättelsen finns på riktigt. Och den orättvisa och brist på straff för förövarna som boken berättar om är tyvärr också verklighet, i ett samhälle där pengar och kön är avgörande för om man får rätten på sin sida .
Men verkliga är också ASF – Acid Survivors Foundation – som är den organisation som blir Marizas och många andras räddning. Det är det som gör att man står ut – att det trots allt också finns godhet och engagemang i en galen och våldsam värld. Det behöver vi minnas och prata med varandra om!

Snögrottan
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

David och Andreas har byggt en snögrotta i en enorm snöhög och där ligger de och spanar på alla som går förbi. Men så kommer plogbilen och de båda pojkarna blir levande begravda och är övertygade om att de ska dö. Som tur är blir de hittade och till allas lättnad klarar de sig utan några större fysiska men. ”En riktig solskenshistoria” kallar en reporter det, men Joel och David och Andreas förstår inte vad han menar. Glädjen över att ha överlevt gör det svårt för andra att förstå att de fortfarande har kvar rädslan för att bli instängda. För hur ska man komma vidare efter en kris? Hur bearbetar man ett trauma man varit med om?
Vid sidan om själva berättelsen om snögrottan löper också en historia om vänskap. I klassen går nämligen Jonas som gör dumma saker mot alla. Kanske var det till och med han som gjorde så att David och Andreas blev instängda i grottan? Det är ju skönt att ha någon att skylla på. Eller beror hans beteende på hur han har det hemma? Och kan man bli kompis med någon som beter sig dumt?

När författaren Laura Trenter skrev Snögrottan utgick hon från en verklig händelse och vidareutvecklade den. De personer som är med i boken finns inte på riktigt, men som medförfattare till boken står Joel Prisell och Christoffer Asklöf som var de som var med om själva händelsen.

Den osynlige
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

En dag upptäcker Hilmer Eriksson, klass 9 i Lugnetskolan i en liten ort i norra Sverige, att han blivit osynlig. Ingen i klassen verkar se eller höra honom.
Så kommer en polis till klassen och berättar att han är försvunnen sedan lördagskvällen.  Och fast Hilmer skriker allt han kan att han ju ÄR där – så är det ingen som hör. Och kastar
han saker – så försvinner de bara och ligger kvar…och han kan gå genom stängda dörrar.
Med tilltagande obehag följer Hilmer polisen, kommissarie Harald Fors efterforskningar efter honom själv. Det blir värre och värre, det gör plötsligt ont och han kan inte minnas själv, inte vad som hänt, inte hur mamma eller pappa ser ut. Men Ellen minns han, Ellen, Hilmers flickvän som han tydligen träffade kvällen innan han försvann.
Vi följer Fors eftersökningar tillsammans med Hilmer själv i berättelsen. Snart uppdagas att Hilmers skåp i skolan blivit nedklottrat med hakkors av en grupp elever med nazistiska sympatier. Hilmer har stött sig med dem då han försvarat en elev i sjuan med invandrarbakgrund.Ett par av dem går i hans klass.
Fors pratar med alla som han anar kan sitta inne med kunskap – en stor del av berättelsen är dialog. Och långsamt växer en mycket oroväckande bild fram – både av vad som kan ha hänt Hilmer och av stämningar och strömningar bland människorna på orten.
Inte förrän på tisdag morgon hittas Hilmers kropp. Han lever ännu men inte länge. Men en liten liten del kommer leva kvar inuti Ellen, hans stora kärlek.
Den osynlige är en bok som varken förenklar eller försöker förklara, mer än vad människorna i berättelsen själv förmår. Det är också en bok om konsekvenser – av eftergivenhet, av kluvenhet, av feghet och hat – och av kärlek, envishet och behovet av sanning.
Just därför är den så viktig – tyvärr mer än någonsin idag!
Läs och samtala, läs och diskutera, läs och tänk!
Det här har hänt på riktigt – även om just historien om Hilmer är fiktiv.Och det kan hända igen om vi inte kämpar emot hat, intolerans och feghet.

Den stora häxjakten

Författare:

Visste du att man på 1670-talet dömde åtta kvinnor till döden för häxeri på Södermalm i Stockholm? Åren 1675 till 1676 avrättades kvinnorna och i den här boken kan man läsa den hemska historien om hur det hela gick till. Med ett lättläst tilltal och en spännande berättelse fylld av fakta om den här tiden lyckas författaren och illustratören väcka liv i den här hemska delen av Stockholms historia. Boken är rikt illustrerad av Ola Skogäng och skriven av Sofi Hjort. Ett plus är att det finns en karta över kvarteren runt Katarina kyrka som det såg ut på 1670-talet. Det kanske kan inspirera klassen att ge sig ut på en stadsvandring i häxjaktens fotspår. Boken är på 76 sidor.

Stockholmskällan finns det mycket resurser om man vill veta mer om den här händelsen: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29653