De försvunna
Inläst som Daisy text och ljud

Författare:

Judit är på väg till ett läger tillsammans med åtta andra barn och de befinner sig långt från civilisationen när chauffören blir akut sjuk och bussen kraschar. Deras lägerledare drar iväg för att hitta hjälp och barnen stannar kvar, för det kan väl inte ta så lång tid att bli hittade? Men dagarna går och det blir alltmer uppenbart för dem att de faktiskt är försvunna. Judit måste tillsammans med de andra försöka klara sig i väntan på hjälp. Men hur länge klarar man sig utan mat och vatten? Och vem kan man egentligen lita på när alla är desperata av hunger? Och vem ska fatta beslut om liv och död? Samtidigt plågas Judit av minnena och skuldkänslorna efter sin mammas död några år tidigare och dessa hjärnspöken blir allt mer påträngande och verkliga. Till slut måste hela gruppen bestämma sig för att tillsammans offra allt av den lilla trygghet de har för att göra ett sista försök att bli hittade. Författaren Cecilia Lidbeck håller verkligen läsaren på helspänn hela boken igenom och man får en känsla av att vad som helst kan hända eftersom barnen är helt ensamma. Barnen får vara med om flera riktigt otäcka och skrämmande saker under sin tid i skogen, och boken för tankarna till klassikern Flugornas herre av William Golding. Boken är bra som underlag vid diskussioner om vänskap, rädslor och gruppdynamik. Ett annat tema att prata om är hur man själv skulle känna och vilken roll man skulle ta om man sjäv hamnade i samma situation?

Vår historia

Författare: ,

När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”

Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om afrikansk historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.

Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella  harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna  Solitude och Louise Delgre,  som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.

Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är  den kanadensiska konstnären Sam Garcia och  Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus.  Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn –  läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!

Jag saknar dig, jag saknar dig!

Författare: ,

Tvillingsystrarna Tina och Cilla springer över vägen för att hinna med skolbussen. ”Ett par steg på andra sidan, sedan smäller det till bakom henne – beskriv det ljudet, den som kan och vill! – däck skriker mot asfalten och ett fladder som från en skrämd flock fåglar bryter ut. Tina vänder sig om, vänder sig genast om, vänder sig om i det ögonblick hon hör smällen, skriket, fladdret, men herregud, hur har Cilla kunnat hinna hamna ända där borta? Hon kan inte ligga där! Var är benen? Snöar det?” (s.72).
Boken Jag saknar dig, jag saknar dig! är baserad på en verklig händelse där Kinna Gieth förlorade sin tvillingsyster Jenny i en trafikolycka. Tillsammans med Peter Pohl har Kinna Gieth skrivit boken som blivit en riktig ungdomsklassiker sedan den kom ut. I bokens centrum står Tina, tvillingsystern som blev kvar och som ska försöka stå upprätt och hålla balansen utan Cilla. Cilla som var den av de två som tog plats, syntes och hördes, som alltid var kär och som alltid hade funnits där. Hur går man vidare när ens ena halva har försvunnit? När den bottenlösa sorgen slagit klorna i en och man inte vet hur man någonsin ska bli vanlig och glad igen? Går det över huvud taget?
Eftersom det är för plågsamt för Tina att använda orden ”jag” och ”mig”, är berättelsen skriven i tredje-person och runt omkring Tina finns en mängd personer som på ett trovärdigt sätt försöker hjälpa henne i sorgen. Och sakta, sakta gör sorgen mindre ont. Sakta, sakta återvänder hoppet och kärleken. För att det måste.
En väldigt stark läsupplevelse som kan ge upphov till många diskussioner kring sorg och skuld. Men också om hur man gör för att leva vidare efter att ha förlorat någon man älskar. Och hur kan man stötta någon som har sorg?

Skärvor av ett liv
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Hédi Fried föddes 1924 och växte upp i den lilla staden Sighet i Transsylvanien. Till att börja med levde hon ett helt vanligt liv; Hon gick i skolan, drömde om att bli läkare och om att ge sig ut i världen. Eftersom de var judar tillhörde hennes familj och släktingar en utsatt grupp. Men i slutet av 30-talet blev trakasserierna allt värre; en dag blev Hédi spottad i ansiktet av pojken som hon var kär i och hon försökte förtvivlat förstå varför, vad hade hon och hennes familj gjort för ont?
Den 1 september 1939 bröt kriget ut i Europa. ”Vi ristar in dagens datum i grinden och så lovar vi att vad som än händer så kommer vi att träffas här när kriget är slut, för att rista in det datumet också”, lovar Hédi och hennes syssling Anna varandra. Men när kriget var slut fanns ingen av dem kvar i Sighet och inte heller fanns det någon grind kvar att rista i.
Hédi och hennes familj fördes först till ett getto och transporterades sedan till Auschwitz där hennes föräldrar mördades. Hédi och hennes syster Livia fördes vidare till olika arbetsläger och hamnade slutligen i Bergen-Belsen, där de vid krigets slut befriades och fick åka med de vita bussarna till ”paradiset” Sverige.
Detta är en skildring av en av de mörkaste händelserna i modern tid och borde vara obligatorisk läsning för alla. Hédi Fried beskriver det fasansfulla med en ung människas ögon, och trots det obeskrivliga de går igenom så finns där en kärlek och värme som Hédi och hennes syster delar med några andra som delar samma öde. Det enda de har är ju varandra och för att överleva så måste de hålla ihop.

Hjärtlös
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Hjärtlös av Petrus Dahlin får vi möta Maia, som älskar sushi och att teckna, och vars namn på ett bolivianskt indianspråk betyder ”den första”. Tillsammans med sina föräldrar har hon precis flyttat tillbaka till New York där hon en gång föddes men där hon inte har bott sedan hon var en baby. Hennes föräldrar är karriärister och när Maia klagar på att hon känner sig ensam får hon höra att ”världen är full av föräldrar som måste jobba för att få allt att gå ihop. Det har aldrig skadat några barn. Det är så man blir självständig.”
Eftersom det kommer att dröja innan Maia kan börja skolan är dagarna långa och ensamma.Till en början sysselsätter hon sig med att fågelskåda på sina grannar och föra anteckningar över hur de lever sina liv. Hon får även besök av privatlärare i balett och naturvetenskap. Det är dock inte tillräckligt för att bli av med den olustiga känslan av att någon eller något bor i ett av rummen, ett rum som är låst och dit Maia är förbjuden att gå. Men när inte bara en utan två nya hamstrar försvinner efter bara några timmar så måste ju Maia undersöka det låsta rummet – hamstrarna kan ju ha smitit in dit. Och med stigande fasa inser båda Maia och läsaren att det finns någon i rummet, någon som vill att hon ska öppna och komma in. Någon som länge väntat på just henne och som längtar efter att få ta över just hennes liv.
En spännande bok med övernaturliga inslag och med ett gastkramande slut. Textmässigt är boken relativt lättläst, men med tanke på att innehållet kan upplevas skrämmande så passar den nog bäst för årskurs 5-6. Saker att diskutera utifrån boken är exempelvis sorg; kan man sakna någon man aldrig har träffat?

The little black fish

Författare: ,

Irans mest berömda barnbok, utgiven på persiska 1968, älskad både som saga och som politisk allegori: The little black fish, finns nu översatt till engelska och går att låna i gruppuppsättning  från Cirkulationsbiblioteket. Boken är skriven av Samad Behrangi och illustrerad av Farshid  Mesghali och har vunnit flera priser, bl.a. H.C.Andersenpriset. Boken handlar om den lilla svarta fisken som undrar över vad som finns utanför dammen där hans familj lever. Han har många frågor och vill ha svar – men familjen tycker han är jobbig.
Sluta! Vad är det för fel på dig?  Kom nu, vi simmar upp och vi simmar  ner,  precis som de andra fiskarna gör, annars kommer de tro att det är något fel på oss” säger fiskmamma.
Men den lilla svarta fisken ger sig inte och lyder inte, utan lyckas ta sig över kanten på dammen och in i floden, för att upptäcka vad som finns utanför. Han möter faror och äventyr, skönhet och underverk på sin väg ända till havet och får till sist svar på sina frågor.
En berättelse om personligt mod och utveckling, om att gå över gränser, bryta mönster och upptäcka världen – men också en bok som kan läsas som en politisk allegori om vikten av öppenhet, humanism och utveckling.  Alltså en bok vars budskap är om möjligt ännu mer aktuellt idag än 1968, då boken först gavs ut. Det är en vacker bok med  luftig text och fina färgillustrationer i grafisk stil. Lagom mycket text och inte alltför svårt språk gör den möjlig att läsa tillsammans från åk 5-6 och uppåt.

Den här boken är ju på engelska – men sagan finns även att läsa på svenska i sagosamlingen ” Sagor och berättelser från invandrarbarnens länder” som vi har i Cirkulationsbiblioteket. Den versionen är dock lite annorlunda och lite längre med ett mer avancerat språk än i den vackra engelska bilderboken.