Den japanska flickan Sadako var två år då atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima i slutet av andra världskriget. Hon klarade sig till synes utan skador, men då hon var 11 år drabbades hon plötsligt av yrselanfall och läkarna konstaterade att Sadako hade drabbats av ”atombombssjukan”, leukemi, som en följd av strålningen hon utsattes för när atombomben föll.
Då Sadako lagts in på sjukhus kom hennes bästa vän Chizuku till henne med en trana vikt av guldpapper. Chizuku berättade legenden om den heliga tranan; Att den som blivit sjuk ska vika tusen tranor för då ska gudarna göra en frisk igen. Chizukus trana i guld blev den första av Sadakos tusen tranor, för Sadako började själv att vika tranor med hopp om att det skulle göra henne frisk igen.
Sadako hann vika 644 tranor, som alla svävade i taket till hennes rum på sjukhuset, innan hon somnade in för alltid, 12 år gammal.
Hennes klasskamrater, som var djupt chockade av hennes död, vek då 356 tranor till hennes begravning så att tusen tranor kunde följa med Sadako i graven. Ett år senare hade hennes klasskamrater och barn över hela Japan och i nio andra länder samlat ihop pengar till ett minnes-och fredsmonument – en staty av Sadako med en gyllene trana i handen som står i Fredsparken i Hiroshima. ”Detta är vårt rop. Detta är vår bön: Fred i världen” är inskriptionen på monumentet.
Författaren Eleanor Coerr bodde några år i Japan och hörde då berättelsen om Sadako. Hon beslöt sig för att berätta hennes historia och skrev boken Sadako och de tusen papperstranorna, en berättelse som nu förvandlats till en modern klassiker som lästs av generationer av barn och unga i många länder. Det är en tidlös berättelse om mod, kärlek och hur viktigt det är att hitta något att knyta sitt hopp till när livet är
svårt. Boken, som vi har både på svenska och engelska, är inte svår och berättelsen griper tag även om den är kort med sina nio korta kapitel på knappt 60 sidor text och illustrationer. Det finns mycket att prata om under och efter läsningen om Sadako, inte minst de vuxnas oförmåga att erkänna verkligheten fast barnen förstår hur det ligger till men också om att krig och konflikter lämnar spår även många år efter att de är slut.
Det går en mördare lös är en historisk mordgåta som utspelar sig i Härnösand under slutet av stormaktstiden. Huvudpersonerna är de två trettonåriga pojkarna Mickel och Petter som blir indragna i en mordgåta när Mickel en morgon upptäcker en död man vid brunnen. Vem har mördat mannen och varför? Byfogden tror inte riktigt på pojkarna när de säger att de tror att mannen blivit mördad, så de börjar spana på egen hand. För är det inte något väldigt mystiskt med de där elaka gymnasiepojkarna…
En främling helt inlindad i bandage anländer till en engelsk by. Det är forskaren Griffin som har lyckats att göra sig själv osynlig men nu desperat försöker hitta ett botemedel. Han tillbringar tiden ensam med hemliga experiment. Samtidigt njuter han av de kriminella möjligheter som uppenbarat sig för en osynlig man och när mystiska inbrott begås i byn blir han misstänkt och kaos utbryter.
Det är första skolveckan efter sommarlovet och en värmebölja hänger kvar. Hettan är tryckande i klassrummet och det enda som Oliver och Leo längtar efter är att åka och bada. De bestämmer att de ska ses vid det vanliga klippbadet, där de brukar kunna bada helt ensamma. ”Ingenting kan stoppa mig från att bada idag!” säger Leo. Först måste dock Oliver cykla hem och gå ut med sin hund. När han sedan cyklar mot badet hör han sirener. Är det brandkåren som rycker ut? Oliver kommer till badplatsen lite försenad, men där syns inga spår efter Leo, varken cykel eller kläder. Så plötsligt så är Leo där ändå. Han överraskar Oliver och drar ned honom under vattnet. Det är typiskt Leo att göra så, men kan han inte simma lite väl länge under vattnet… Dessutom ser Leo nästan genomskinlig ut när han sedan står och torkar på klippan, och han försvinner lika fort och oförklarligt som han dök upp.
I berättelsen om Nattsköterskan får vi stifta bekantskap med den riktigt skrämmande nattsköterskan Ellen som som anser att det inte behövs någon annan nattsköterska – varken död eller levande. I novellen De saknade ställs frågan var alla försvunna personer egentligen tar vägen? Och vem letar efter dem? Och efter att ha läst Alla helgons dag så kommer man vara betydligt mer försiktig med vad man önskar…
Egentligen borde Siddy skicka in sin ansökan till gymnasiet och få ordning på sitt liv och sin framtid, men istället hänger han med sina kompisar och festar hårt. Enda gången han kan dämpa sin saknad efter sin pappa är när han är hög eller berusad och med ilskan bubblande inom sig drar runt på stan och muckar bråk med andra.