Gröngölingen är på väg
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Gröngölingen är på väg – Dikter för barn och andra innehåller ett urval av Barbro Lindgrens dikter, en del välkända och andra mindre välanvända. Några har mer traditionell uppställning och mer taktfast rytm och rim, en del dikter är mer fria, som prosapoesi. Många dikter kan användas som diskussionsunderlag för stora frågor så som livet och döden, som exempelvis dikten ”Någon gång ska vi dö” och ”Nu föds ett barn”. Andra dikter målar upp en betraktares bilder med enkla ord, som kan inspirera både små och stora till att själv skriva poesi.

 

Norrtullsligan
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Pegg är en ung kvinna som flyttar till Stockholm för att försörja sig som kontorsflicka efter att hennes föräldrar har dött. Hon flyttar in hos de tre andra kontorsflickorna Eva, Baby och Emmy i en lägenhet vid Norrtull och de kallar sig för Ligan. Pegg skriver dagbok och berättar om deras slitiga och fattiga liv, där glädje och vänskap blandas med bråk och ledsamheter. När hon beskriver deras julfirande skriver hon ”Vår jul var kanske inte så religiös. Men det fanns mycket vänskap. Och alla var glada, fast ingen var gift.” När det börjar genomföras strejker för att höja arbetarnas löner, sätts deras vänskap på prov och allt förändras. För vad är viktigast? En mätt mage eller heder?
Elin Wägners bok Norrtullsligan gavs ut första gången 1908 och detta är en omarbetad lättläst version.
Vi reserverar denna titel för Språkintroduktionsklasser på gymnasiet under läsåret 2018/2019. Lärare på grundskolan som vill låna är ändå välkomna att höra av sig, vi vill gärna veta om behov finns.

Den där Jonny Jonsson Johnsson
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Heter man Jonny är det kört. I alla fall om man ska tro på klassens största idiot Nicolai, som hört ryktet om att personer med namn som slutar på y brukar hamna i fängelse. Dessutom kunde Jonnys föräldrar inte komma överens om någonting, inte ens vad han skulle heta i efternamn, så han fick bådas namn. Jonny Jonsson-Johnson fick det alltså bli. Som tur är så är hans föräldrar skilda, men Jonny inser med fasa att det verkar som om de kanske ska bli ihop igen och det får bara inte hända! Till råga på allt bor han granne med Krister Pettersson och en dag befinner sig plötsligt Jonny i dennes kök ätandens skumtomtar medan de lyssnar på hårdrock. Och som om inte det är nog ska han ”hjälpa” sin bästis Elias att bli ihop med klassens populäraste tjej – men det blir absolut inte som någon av dem har tänkt sig. Och dessutom råkar han säga högt till hela klassen att han är en åsna… Jonny har en del att ordna upp.
En tokrolig berättelse som ändå har ett djup och uppslag att diskutera. Passar för årskurs 5 och 6.

 

Jag heter Beata
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Katarina Kieris bok Jag heter Beata får läsaren ta del av Beatas tankar om livet och döden och vänskap och kärlek. Den är rikligt illustrerad av Anna Sandler och är lätt att ta till sig både innehålls- och textmässigt.
Beata är åtta år och har en storebror som är död, en mormor som bara pratar finska och en kusin som hon är kär i. Hon tycker dock inte att något av detta är konstigare att hon även har en levande storebror som heter Malte och som hon gillar att spionera på. Eller att hon gillar att leka Hela Sverige bakar och spela bordtennis med sina kompisar. Hon skulle gärna vilja ha glasögon, för det känns ovanligt och annorlunda och önskar sig ett par i julklapp!
Men trots att hon alltid haft en död storebror så tänker Beata mycket på att det nästan aldrig är någon som pratar om honom hemma. Hon tänker på hur det skulle ha varit om han hade levt – hur han skulle sett ut och hur han hade varit. Till slut vågar hon fråga sin mamma vad som egentligen hände och det är en lättnad för dem båda att få prata om honom. Men Beata lär sig också att säga ”Jag älskar dig” på kurdiska, upptäcka att Malte och hans kompisar snusar och att bråka med sina kompisar om huruvida det heter ”discolampa” eller ”discokula”. Och hennes önskan går i uppfyllelse när det visar sig att hon faktiskt behöver glasögon på riktigt.
Boken passar årskurs 2-3 och innehållet kan ge upphov till mycket att prata om!

Hjärtat är en knuten hand
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Aline är ny i klassen och har som mål att visa för sina föräldrar vilken dålig idé det var att flytta. Hon har bestämt sig för att inte prata med någon, att inte skaffa några vänner och att absolut inte bli kär. Oliver är en av klassens coola killar som mest glider runt och inte tar något på allvar. Men redan i början av boken tar livet en ny vändning för honom, när hans föräldrar skiljer sig och hans pappa hamnar på sjukhus med brustet hjärta.
Vid ett av sjukhusbesöken stöter han ihop med Aline, som är där för att samla fakta till ett skolprojekt om kroppen. Ur mötet uppstår någon som måste vara vänskap, och trots att de försöker stå emot, kanske även kärlek? Men hur vågar man visa vem man är kär i, när omgivningen har sina förutfattade meningar?
Hjärtat är en knuten hand av Ingrid Ovedie Volden är en fin berättelse om modet att stå upp för sina känslor och att våga släppa in andra i sitt liv. Boken berättas växelvis ur Olivers och Alines perspektiv och passar att läsa från årskurs 5. Boken kopplas till läroplanens innehåll med olika språkliga drag så som både inre och yttre dialoger och miljö- och personbeskrivningar.

Finns det björkar i Sarajevo?
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Christina Lindströms bok Finns det björkar i Sarajevo får vi möta Kevin som ska se efter sin äldre bror Charlie (som har en funktionsnedsättning) när deras föräldrar är ute och reser. Men vad gör man när ens kompis ringer och vill att man följer med till Liseberg? Man tackar ja såklart! Men om man sedan kommer hem och upptäcker att ens bror är borta – vad gör man då? Man letar förstås! Kevin ger sig ut i Göteborg för att försöka hitta sin bror. Det visar sig dock vara svårare än han trott och under de följande dagarna hinner mycket hända och efteråt är inget sig likt. Under boken får man följa Kevins resa från att vara en vilsen ung kille till att få både klarhet i sina föräldrars bakgrund och att börja förstå sig själv och inse att han är en person som räknas och som andra faktiskt gillar.