När lejonet ryter

Författare:

Bilderboken När lejonet ryter handlar om Emanuel och Bilali som lever på gatan och är som nästan alltid hungriga. Varje dag får de kämpa för att få tag på mat. Ett vrålande lejon – i deras mage – jagar dem dagen lång på gatorna så att de kan tjäna ihop till bröd och te. De tvättar bilar men måste också tigga ibland. Det är svårt för de behöver se upp för tjuvar också. Ibland leker de och har kul precis som alla barn. Men längtar efter att få tyst på lejonet som ryter.

Författaren Nasrin Siege föddes i Teheran och är uppvuxen i Tyskland. Idag bor hon i Etiopien. Hon är starkt engagerad i afrikanska barns villkor och skrivit om deras vardag i många barn- och ungdomsböcker. Illustratören Barbara Nascimbeni föddes i Italien. Idag bor och arbetar hon i Hamburg och Toulouse.

Lejonet och musen

Författare:

Den här boken bygger på en klassisk fabel som finns utgiven i många varianter (Cirkulationsbiblioteket har också ”Aisopos fabler” där berättelsen om Lejonet och musen ingår). I början av berättelsen blir musen jagad och råkar då väcka lejonet. Lejonet skulle lätt kunna döda musen men väljer att släppa hen fri. Därefter kommer några jägare och fångar lejonet med ett nät. Musen kan då befria lejonet genom att gnaga hål på nätet. Historien berättas helt och hållet med hjälp av bilder och räknas som en så kallad silent book, även om den innehåller några ljudhärmande ord, för att illustrera ljud som till exempel lejonets vrål och musens gnagande.

Boken har skapats av Jerry Pinkney, född 1922 i USA. Den gavs ut för första gången 2009 och har vunnit flera internationella priser. Inspiration till miljön i boken är hämtad från Tanzania och Kenya och bilderna är fantastiska. Att visa att både lejonet och musen har familjer och ungar är ett tillägg som, vad vi vet, enbart finns i Pinkneys version av berättelsen.

Gustavus Vassa, afrikanen

Författare:

Gustavus VassaGustavus Vassa, afrikanen, är Olaudah Equianos självbiografi från 1789. Som tioåring blir han kidnappad från sin barndom i nuvarande Nigeria och säljs som slav till kaptenen på ett skepp. Han skiljs från hela sin värld och kommer aldrig mer att återse sin familj eller sitt land. Equiano arbetar för det mesta på olika handelsfartyg med att lassa. Oftast blir han fruktansvärt behandlad av slavägarna. År av förtryck, tortyr, förnedring och ren ondska följer. För varje slag och piskrapp blir Equianos hud tjockare och hans psyke starkare, fram växer en slags distans till det han är med om. Kanske är det det som får honom att hålla sig vid liv. Hans ofrivilliga äventyr sträcker sig över hela världen. På bara några få sidor hinner han förflytta sig från Turkiet till Grönland. Han lär känna nya människor, smakar exotiska frukter och ser nya platser. Han har ett öppet sinne för det mesta och prövar sig nyfiket fram tills han är en berest och världsvan människa.

Om det är möjligt att påstå sig äga en människa och samtidigt visa den respekt så finns det några exempel på det i boken. Några av slavägarna ger Equiano nödvändig respit från plågorna, låter honom tjäna egna pengar och lära sig navigera. Som en alldeles för erfaren 21-åring lyckas sedan Equiano äntligen köpa sig fri. Historien om Equiano handlar inte om ett offer. För trots all smärta, förnedring och ondska han genomlider så vinner han faktiskt i slutet. Som stark, erfaren och accepterad i sitt nya samhälle blir han en eftertraktat röst i debatten om svartas rättigheter. Läs mer om Gustavus Vassa och andra Alla tiders klassiker-titlar här.
Vi har den även i lättläst version, då med titeln Jag, slaven Gustavus Vassa, som även den finns inläst som talbok.

En pojke som Alfredo

Författare:

Alfredo är en av Maputos många gatubarn. Han och hans lilla gäng av pojkar lever på att tigga, stjäla, tvätta bilar etc. De är märkta av det långa kriget i Mocambique, alla har svåra minnen. Flera har varit barnsoldater, nu har de bara varandra. En dag blir Alfredo påkörd av en vit kvinna. Hon tar med honom till sitt hem för att plåstra om honom och ber honom sedan sitta modell för en målning… detta är något Alfredo kommer att tjäna på den dag lilla Bettino blir sjuk.
En pojke som Alfredo av författaren Mecka Lind är en rak och realistisk skildring av en gatupojkes liv under några dagar – med både det ljusa (kamratskapen) och det svåra. En kort men stark text som ger underlag för både tankar och samtal omkring barns villkor, om fattigdom och rikedom i världen.
Boken har 62 sidor/12 kapitel. Ganska tät text, men stor stil, illustrerad.