Sökresultat 13 - 18 av 36.
”Min bror sa: Någon gång vill jag dö i ett land /
där människor kan uttala mitt namn” (s. 19)
Athena Farrokhzads debutbok Vitsvit består av citat från hennes familjemedlemmar. Dikterna handlar om exil och om sökandet efter en plats som känns som hemma, där språket känns som ens eget. Det handlar om att vara den som har flytt och som tänker tillbaka på hur det var att uppleva krigets fasor. Varje sida ser ut som på bilden vilket gör att texten verkligen slår emot läsaren.
I den här serieboken får vi följa sex barn som alla har överlevt Förintelsen. Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth hamnade alla i Sverige efter andra världskriget och deras vittnesmål om vad som hände dem och deras familjer återberättas här på ett sakligt och enkelt sätt av författaren Jessica Bab Bonde. Den sakliga tonen i berättelsen gör att man kan läsa den här boken från år fem och upp till gymnasiet, samtidigt blir inte läsningen om dessa barns livsöden mindre gripande. Serietecknaren Peter Bergtings effektfulla och snygga bildberättande gör att till och med motvilliga läsare kan lockas in i läsningen. Det här är en viktig bok om en period av vår historia som man inte kan hoppa över. Man kan med fördel börja läsa och prata med barn om Förintelsen redan i mellanstadiet.
Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Nadirs familj består av hans ”bröder” Ali och Said, som är den enda familj han har efter flykten till Sverige. De är hans bästa vänner samtidigt som han kan bli väldigt trött på dem. Han känner att han vill något mer med sitt liv än att bara plugga svenska och hänga i biljardhallen. Innan Nadir flydde från Syrien tränade han simning flera dagar i veckan, men när han får ett erbjudande om att börja simma igen vet han inte hur han ska göra. Kommer han verkligen att hinna med att träna? Och kommer Ali och Said tycka att det är ok att han gör något på egen hand? Och vad kommer de andra i simklubben att säga om han börjar träna med dem? Det blir ett svårt beslut att fatta för Nadir, men ingen annan kan göra det åt honom. En bra utgångspunkt för att kunna diskutera hur det kan vara när man är nyanländ i ett nytt land.
Pär Sahlins bok Nadir och ingen annan passar läsare på högstadiet och gymnasiet som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket.
Boken finns även på arabiska Nādir wa-laysa ahad ākhar.
Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
”Pappa säger att vi är fångar i ett väntrum där det aldrig blir vår tur.”
Hur är det att leva i ett land där man egentligen inte får lov att bo? Att alltid vara rädd att det ska hända familjen något. Hur är det att år efter år tränga ihop sig i ett litet rum med fördragna gardiner samtidigt som man går till skolan, spelar fotboll, har en bästa vän och är kär, som vilket annat barn som helst?
Ilona och Stella är bästisar. Det har de varit sen de började lågstadiet. Det är nästan sju år sen. Men Ilona går i skolan i hemlighet, hon får inte synas. Hon och hennes familj flydde till Sverige från sitt hemland då det blev för farligt för dem att vara kvar. De bor gömda i ett kloster tillsammans med andra familjer som också väntar på asylbesked. Barnen går i skolan, men föräldrarna kan aldrig lämna klostret, då riskerar de att tas av polisen.
Och hur är det att vara den bästa vännen, den som har en självklar rätt att bo här och som har allt? Ska man känna skuld för att man har det bra? Inkännande och rakt om vänskap och medmänsklighet.
Från en välmående övre medelklassfamilj i en stor våning Wien , där musik, bildning och konst varit självklara inslag, tvingas den judiska familjen Steiner flytta till en trång liten lägenhet som delas med andra, i judeförföljelsens inledningsskede under andra världskriget. Trakasserierna mot de judiska familjerna växer och framtiden är både oviss och otäck. Familjen Steiner beslutar att de två döttrarna, tolvåriga Steffi och åttaåriga Nelli måste skickas iväg, för säkerhets skull. De kommer som flyktingbarn till Sverige och placeras i varsin familj på en liten ö i Göteborgs skärgård – ett främmande, land, ett främmande språk och en helt annorlunda vardag. Bara detta att de inte får bo tillsammans…
Lilla Nelli som hamnar i en vänlig barnfamilj acklimatiserar sig snabbare, men Steffi, begåvad, känslig och med stark integritet får det svårare. Hon hamnar hos ett äldre par med helt annorlunda värderingar än dem hon vuxit upp med. Kärva men välmenande och med små inkomster från fisket,är det ett helt annat liv. Bildning och kultur är inte något som är självklart – inte ens när lärarinnan på byskolan vädjar för att Steffi, som är så begåvad, ska få läsa vidare på läroverket. Alla på ön är inte heller så snälla – det blir tufft i skolan för Steffi då några av de andra eleverna trakasserar henne. Med minnena av förföljelsen hemma i Wien blir det ännu svårare. Men hon får en vän, Vera, en flicka som hennes fosterfamilj inte är så förtjusta i men som betyder mycket för Steffi. Inte minst för att det växer ett avstånd mellan systrarna då de inte delar vardagen.
Då Steffis fosterfamilj ska hyra ut sitt hus under sommaren till en ”fin” läkarfamilj från staden, en familj som påminner mycket mer om hennes egen familj i både levnadssätt och värderingar, förändras allt.
Steffi får tillåtelse att rasta familjens lilla hund – då hon stöter på sina plågoandar från skolan tillsammans med ännu en sommargäst, men av ett helt annat slag. De ger sig på hunden och Steffi både fysiskt och verbalt. Det blir slagsmål och en abrupt flykt, den lilla hunden hon fått förtroendet att passa försvinner…nu vågar hon aldrig mer gå hem!
Men det är nu, när det verkligen gäller, som det visar sig vilka som verkligen står på Steffis sida. Både vännen Vera och hennes fostermor Märta tar tag i situationen – och något lossnar inom Steffi.
Hon kan äntligen berätta något av det hon varit med om i Wien. Och hennes framtid ser plötsligt ljusare ut – hon ska trots alt få börja på läroverket och utbilda sig. Doktorsfamiljen har erbjudit Steffi att få bo hos dem i staden under terminen..och doktorinnan ska också se om hon kan hjälpa Steffis och Nellis familj där i Wien.
Det finns trots allt hopp.
Hon är inte vid världens ände – hon är på en ö i havet, hon är inte ensam och hela världen finns där utanför…trots kriget.
En ö i havet är första delen i Annika Thors omistliga och viktiga berättelse om Steffi och Nelli som innefattar tre böcker till: Näckrosdammen, Havets djup, Öppet hav.
Orkar man inte läsa hela serien, så läs i alla fall En ö i havet. För det här är en klassiker som aldrig blir för gammal. En historia som varje elev är värd att få läsa. En historia om livet som gör ont men också innehåller allt det vackra: verklig vänskap, verklig kärlek, styrka och hopp.
Lina är tio år och i två år har hon bott i flyktinglägret i det kala bergslandskapet. Nu vet hon hur det går till och när det kommer en hjälpsändning med kläder är hon med och försöker få tag på något. En liten flicka blir lätt bortknuffad, men idag hittade hon något – en sandal. En alldeles gul och fin sandal med en blå blomma på, som passade henne precis. Men bara en.
När de flesta gått ser hon sig om för att se var den andra kunde vara. Där är den – på foten på en annan liten flicka, med svullna spruckna fötter – fötterna på någon som nytt kommit till lägret. Flickan tittar på henne , sen går hon sin väg med den andra sandalen på foten.
Så börjar berättelsen om Lina och Feroza i boken Fyra fötter, två sandaler av författarna Karen Lynn Williams och Khadra Mohammed, illustrerad av konstnären Doug Chayaka.
Det är en vacker bok och en finstämd berättelse som lyckas förmedla både den tuffa verkligheten och det finaste hos människan även när livet är svårt.
Med stora bilder, ganska få detaljer och klara färger får man dela flickornas vardagsliv. Det är inte förskönande men inte heller hemskt. Även bokens språk är enkelt och direkt. Med ganska få ord lyckas man förmedla mycket.
Livet i lägret är ett liv i ständig väntan på besked – när är det vår familjs tur att få komma till en ny plats och skapa ett nytt hem? – men under väntan finns det ändå tid för vänskap.
I den tid vi nu lever kan det vara en bra bok att samtala utifrån – det är så många som lever eller har levt en tid under liknande omständigheter. Fyra fötter, två sandaler handlar inte om det ofattbara – kriget, flykten, grymheterna, utan om vardagslivet efter. Att hantera sorg och förlust men också att livet fortsätter och att människan trots allt har förmåga till generositet mitt i all förlust.
En liten bok om hopp, i all enkelhet.
För den som vill jobba med boken i klassen och ytterligare fördjupa förståelsen av vad ett flyktingläger kan vara, finns på Plan Internationals hemsida både mer skolmaterial och en film där man med datorns hjälp kan gå runt i ett verkligt flyktingläger. Det är inte hemskt , mycket renare och ljusare än man kanske föreställer sig – i alla fall just under filmen.