Vi har köpt in tre noveller om förintelsen: En vårmorgon av Ida Fink, Den sista utvägen av Rachel Korn och Kylig vår av Aharon Appelfeld. De är alla tre berättelser som skakar om läsaren och väcker många tankar och frågor, även om den allra största frågan förblir obesvarad: Hur kunde detta hända? Novellerna kan läsas var för sig eller som en triad av viktiga berättelser om det som aldrig får glömmas.
I En vårmorgon ställer sig en mor och en far frågan huruvida deras dotter någonsin skulle kunna förlåta dem för att de satte henne till världen nu när den blivit så hemsk. Skulle de ens ha skaffat henne om de visste vad som skulle hända? En stund senare sparkar SS-männen in dörren för att ta med sig den lilla judiska familjen. När fadern så ser en sista möjlighet att rädda sin dotters liv tar han chansen – bara för att en stund senare stå med henne livlös i famnen.
I novellen Den sista vägen tvingas alla judiska familjer i ett galizianskt getto att göra ett fruktansvärt val: antingen skickar man en person från familjen till deportation, eller så måste hela familjen deporteras. Men hur ska man kunna välja det? Och vem ska göra det valet?
Kylig vår skildrar en grupp människor som nyss kommit fram ur den bunker där de länge har gömt sig undan krigets fasor. Den verklighet som möter dem är inte den som de fantiserat om så länge. Den mat de längtat efter känner de ingen aptit inför, deras älskade finns inte längre kvar och trots freden känner de inte den glädje som människor omkring dem. Kriget må vara slut, men vad väntar egentligen nu? Åt vilket håll börjar man gå när man inte vet vad eller vem man letar efter?
Lale Sokolov kommer till Auschwitz-Birkenau 1942. Han beordras att tatuera de medfångar som väljs ut för att de ska få ”leva”, det vill säga arbeta sig till döds i stället för att gasas ihjäl. Lale stålsätter sig och utför sin uppgift med mekanisk effektivitet. Lale inser tidigt vilket öde han och de andra i lägret är på väg att möta, men han bestämmer sig för att han ska överleva. För att göra det ser han till att bli ”vän” med sina fångvaktare och även med Viktor, en arbetare som kommer till lägret på dagtid. Viktor ger mat och choklad till Lale och Lale smugglar till Viktor juveler och annat som fångarna har sorterat fram från fångarnas beslagtagna bagage. Lale är smart och listig och på så sätt lyckas han göra sitt eget och andra fångars liv aningens bättre. I fånglägret står en dag en ung kvinna framför honom, Gita. Han blir blixtförälskad och bestämmer sig för att det är kvinnan i hans liv.
Julian har fått i uppgift att skriva en uppsats om någon i sin närhet och han kontaktar sin farmor Sara som bor i Frankrike. Han ber henne att berätta om sina upplevelser under andra världskriget, och trots att hans farmor först tvekar inför de plågsamma minnena, så börjar hon berätta.
Lale Sokolov kommer till Auschwitz-Birkenau 1942. Han beordras att tatuera de medfångar som väljs ut för att de ska få ”leva”, det vill säga arbeta sig till döds i stället för att gasas ihjäl. Lale stålsätter sig och utför sin uppgift med mekanisk effektivitet. Lale inser tidigt vilket öde han och de andra i lägret är på väg att möta, men han bestämmer sig för att han ska överleva. För att göra det ser han till att bli ”vän” med sina fångvaktare och även med Viktor, en arbetare som kommer till lägret på dagtid. Viktor ger mat och choklad till Lale och Lale smugglar till Viktor juveler och annat som fångarna har sorterat fram från fångarnas beslagtagna bagage. Lale är smart och listig och på så sätt lyckas han göra sitt eget och andra fångars liv aningens bättre. I fånglägret står en dag en ung kvinna framför honom, Gita. Han blir blixtförälskad och bestämmer sig för att det är kvinnan i hans liv.
Serieromanen Maus bygger på en sann historia och är självbiografisk. Den handlar om en ung amerikansk judisk man, serieskaparen Art Spiegelman själv, som ber sin pappa berätta om sina upplevelser från andra världskriget och koncentrationslägret i Auschwitz. Samtidigt med pappans berättelse, fylld av fasansfulla minnen, växer berättelsen om Arts familjehistoria och en komplicerad far och son-relation fram.
I den här serieboken får vi följa sex barn som alla har överlevt Förintelsen. Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth hamnade alla i Sverige efter andra världskriget och deras vittnesmål om vad som hände dem och deras familjer återberättas här på ett sakligt och enkelt sätt av författaren Jessica Bab Bonde. Den sakliga tonen i berättelsen gör att man kan läsa den här boken från år fem och upp till gymnasiet, samtidigt blir inte läsningen om dessa barns livsöden mindre gripande. Serietecknaren Peter Bergtings effektfulla och snygga bildberättande gör att till och med motvilliga läsare kan lockas in i läsningen. Det här är en viktig bok om en period av vår historia som man inte kan hoppa över. Man kan med fördel börja läsa och prata med barn om Förintelsen redan i mellanstadiet.