Kompisboken
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

”Mina vänner” står det på den blå sammetsklädda boken som Klara får av mormor i present. Och Klara, som går i 4:an, kan inte med att tala om för mormor eller mamma att hon egentligen inte har några kompisar i klassen. Hon är den osynliga flickan. Inte aktivt mobbad, bara väldigt ensam och med väldigt låg status. Boken blir istället den plats där Klara skriver om allt det som händer i klassen –  och den här terminen händer det mycket!
Det kommer en ny elev i klassen, Anton, som Klara först hoppas ska bli hennes vän… men det blir han inte tyvärr. Istället följer hon Anton på avstånd och skriver i sin bok om hans kamp för att hitta sin plats i klassen. Anton anpassar sig inte till den gamla invanda ordningen i klassen där Kemal är kung och Auriel drottning och alla får rätta sig därefter. Visst blir han, som alla andra killar, kär i Auriel. Men han accepterar inte att hon ”tillhör” Kemal utan försöker vinna henne – och då blir det oro, bråk och konflikter. Ett tag vill han försöka bli kompis med Kemal – men ”testerna” för att få tillhöra de coola tvingar honom att göra saker han aldrig skulle göra annars och som han vet är fel – så till sist släpper Anton det, men kärleken till Auriel släpper han inte.

Klara smyger efter iakttar, lyssnar och funderar. Hon är väldigt klarsynt och i boken växer bilden av klassen, av grupptrycket, av det medvetna spelet och det omedvetna fram. Nästan alla vuxna verkar ganska blinda för det och Klara förvånas över hur lite de fattar. Som läsare uppfattar man inte Klaras spanande som odelat sympatisk – men man har förståelse för hennes försiktighet när man ser hur hon bemöts av klasskamraterna, särskilt flickgänget runt Auriel. De där andra, de ”vanliga” de finns liksom inte med i historien. Men boken slutar trots allt med hopp om förändring – Anton genomskådar Auriels spel (även om det inte bara var spel) och kärleken rinner av, till sist upptäcker han faktiskt Klara – att hon är mer än den där tysta glasögontjejen, att hon är rolig och smart och en bra kompis.

På 170 sidor har Lin Hallberg fått med mycket och boken är lätt att läsa, rakt men inkännande berättad och med fin dialog.
Kompisboken är en bok som verkligen ger underlag för att prata om relationer i klassen/gruppen, om makt och om attityder. Och det är en nyttig läsning för alla vuxna som idylliserar och förenklar barns vardag. Här är idyllen långt borta, trots kärleksfulla och omtänksamma föräldrar och välmenande skolpersonal som försöker hjälpa till men som missar pudelns kärna. Den kan nog ge underlag för samtal i personalrummet i skolan också.

A Christmas Carol

Författare:

Charles Da-christmas-carolickens julsaga är en klassiker som kommer fortsätta att leva länge ännu. Den har återberättats på många olika sätt i film, teater och böcker eftersom huvudfrågan i berättelsen – vad som är viktigt i livet och hur vi handlar mot varandra  – är något som alltid och i alla tider kommer att vara aktuellt.
I den här varianten – Classical Comics – har A Christmas Carol återberättats i serieform, en  med lite förenklad text (Ouick text) och en mer fullödig, lik originaltexten ( Original text). Bilderna är exakt likadana i båda varianter, så man kan läsa boken parallellt i en grupp även om man läser engelska på olika nivåer.
Det är dramatiska och uttrycksfulla bilder som väl gör historiens mer skräckbetonade scener rättvisa, men också berättar om miljö, klädedräkt och samhälle på bildens omedelbara och ordlösa vis. Detta kan säkert vara en hjälp att förstå och hänga med i berättelsen även om språkförståelsen inte är fullständig och man inte känner till historien sedan tidigare.
Just de här serieböckerna är inte helt lätta att få tag på i Sverige längre, så vi har inte så många – men de vi har är väl värda att användas. Inte minst för att locka lite läsovilliga unga in i klassikernas värld genom en riktigt bra historia – med en viktig och allmänmänsklig insikt som underliggande tema.

Onsdag kväll strax före sju
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Onsdag kväll strax före sjuSex elever i samma niondeklass i förorten Alsta i dagens Sverige. Sex olika liv, med olika förutsättningar, erfarenheter och ambitioner, som berör varandra.
En av dem kommer inte att bli äldre än 15 år, en av dem kommer att ha dödat.
Hur kunde det bli så? Vad var det som hände innan den där onsdagskvällen, strax före sju?
Mats Berggrens roman Onsdag kväll strax före sju är en berättelse och en samtidsskildring som griper tag. Man lär känna och få både förståelse och sympati för alla ungdomarna, därför att man får se välden med deras ögon. Här finns våld och vänskap, maktlöshet och maktmissbruk, engagemang och bra människor och så somliga figurer som man önskar dit pepparn växer.
Livet består av så många val, så många ögonblick, så många handlingar och ord som aldrig kan göras ogjorda eller osagda. Och man kan känna sorg över att livet i dagens Sverige kan vara så tufft för somliga unga när man läst klart.
Det är en mycket välskriven berättelse med högt tempo, det händer mycket – och det finns väldigt ,väldigt mycket att diskutera i klassrummet när man läst boken.
Man kan också finna en naturlig text-till-text koppling (Lgr 11) mellan Onsdag kväll strax före sju och Utvandrarna av Vilhelm Moberg. Några av bokens huvudpersoner funderar själva över likheterna i erfarenheter mellan Utvandrarnas huvudpersoner och dem själva, då de får se filmen i skolan.  Personbeskrivningarna och miljöbeskrivningarna är välgjorda och explicita, trots att det finns sex huvudpersoner, alla lika viktiga för helheten.

Mitt magiska finger
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

mitt-magiska-fingerOm man har ett magiskt finger kan det hända oväntade saker. Särskilt om man sätter det på någon man är arg på. Mitt magiska finger är en kort (62 sidor) och härlig bok med Roald Dahls speciella och drastiska humor, som kan avnjutas av både yngre och äldre läsare.
Flickan med det magiska fingret blir så förargad på sina jakt-galna grannar, familjen Hägg, att hon sätter sitt finger på dem. Dagen efter har de krympt och fått vingar och bor i ett fågelbo i trädet på gården. I deras hus bor istället fyra stora gäss, de sista som är kvar av en gåsflock vars sexton övriga medlemmar skjutits av familjen Hägg . Nu får familjen Hägg själva pröva på att vara villebråd… och det är inte roligt.
Flickan som ställt till det med sitt finger kan inte göra något åt det som hänt och vet inte hur det kommer att gå…
Det är en hejdlös berättelse med både stark moral och härlig hämndkänsla på samma gång, precis som det brukar vara. Fina illustrationer av Quentin Blake som vanligt , Mitt magiska finger är en perfekt introduktion till Roald Dahls författarskap och en väldigt rolig historia som fungerar som underlag för samtal om moral, samlevnad och den enes rätt över den andre. Vi har den även på engelska.

Jag vill ha en katt!
Inläst som Daisy text och ljud

Författare:

jag vill ha en kattJenny önskar sig en katt. Det har hon alltid gjort. Men mamma och pappa vill inte. ”Man blir så bunden” säger de. Så dumt! tycker Jenny
Istället kommer pappa med en massa fåniga förslag om att köpa guldfiskar eller sköldpaddor. Då blir Jenny sur och ledsen, det är ju inte det hon vill ha.Det är jobbigt att vara s
ju år och inte få vara med och bestämma.
Men en dag då hon kommer hem sitter det en stor orange katt på trappan till hennes hus. Han är så fin! Och han spinner då Jenny klappar honom och följer med henne in då hon öppnar. Jenny är lycklig och vill ge katten mat – men så hittar hon en liten bricka på kattens halsband där det står ”Mata mig inte”.
Katten har ett annat hem och den får mat där säger mamma och pappa och lyfter ut katten. Men varför kommer den tillbaka varje dag? Och börjar den inte se lite väl mager ut? Jenny bestämmer sig till slut för att ta reda på sanningen, vad mamma och pappa än säger.

Jag vill ha en katt av författaren Anne B. Ragde är en lättläst kapitelbok för den som just börjat läsa själv. Trots att den är kort, med stor och luftig text och många illustrationer lyckas författaren berätta så att man blir engagerad i Jennys dröm om en katt och känner både hennes frustration och lycka. Känslor som många barn kan känna igen sig i.

Dikter 1945-2002
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

SzymborskaTre högst besynnerliga ord
Medan jag säger ordet Framtid blir första stavelsen förfluten.
Medan jag säger ordet Tystnad gör jag den om intet.
Medan jag säger ordet Ingenting skapar jag nånting som inte ryms i nåt intet.

Wislawa Szymborskas dikter anses vara lätta att känna igen tack vare en unik ton och hennes sätt att oftast bara behandla och liksom undersöka ett ämne i varje dikt. Hon har kallats en samtalets poet eftersom hon ger känslan av att skriva så att man ska lyssna och förstå vad hon menar och gärna också vill att läsaren ska komma med egna svar. Samtidigt har hon en förmåga att, på ett osynligt sätt, genom sina dikter få läsaren att se på saker från ett helt nytt håll.

Rent språkligt är dikterna okomplicerade eftersom de är skrivna med ett enkelt och rent språk. Innehållsmässigt håller hennes poesi dock en intellektuellt hög nivå med stor komplexitet och flera lager av mening. Dödens ofrånkomlighet och försök att hitta tröst för detta är ett vanligt motiv i Wislawa Szymborskas dikter. Trösten hittar hon varken i religiös tro eller genom en hjältemodig attityd. Att med insikt och humor (motvilligt) acceptera döden blir i stället Szymborskas egen strategi.
Wislawa Szymborska har skrivit ungefär 200 dikter under 50 års tid, vilket gör henne till en av de mer fåordiga nobelpristagarna. Hon är en populär poet vars diktsamlingar har sålt slut och tryckts om i nya upplagor många gånger. Dikter 1945 – 2002 är en samlingsvolym som innehåller nästan alla dikter hon skrivit sedan debuten.