Som familjens enda barn har det alltid varit självklart för Ánte att han ska fortsätta arbetet med renarna. Hans liv är präglat av de samiska traditionerna som ger trygghet och gemenskap samtidigt som han blir alltmer varse att samerna är en minoritet som varit väldigt utsatta för diskriminering genom åren. Vad ingen annan vet är att Ánte har börjat få känslor för sin bästa vän Erik – Ántes hjärta slår vilt så fort de ses – men Ánte ser det som en omöjlighet att han någonsin ska kunna berätta vad han känner. Han vet att personer som tidigare kommit ut som homosexuella har drivits ut ur gemenskapen och bort från Jokkmokk, och Ánte vill absolut inte lämna det liv han lever. Vad ska hans föräldrar säga? Klasskompisarna? Resten av släkten? Han måste välja – eller?
Samtidigt som denna berättelse till stor del handlar om dagens unga samer är temat i berättelsen alltid lika aktuellt; Svårigheten att våga vara den man är är något som man kan känna igen sig i oavsett vilken bakgrund man har. Boken kan vara ett bra verktyg när det gäller värdegrundsarbete kopplat till frågor som berör hbtqi, diskriminering och normer. Vi tycker att den passar att läsa från årskurs 8 och uppåt.
En morgon när broder Edik går ut med frukost till klostrets vanligtvis så ilskna get Answelica så ser han till sin fasa att det ligger ett barn hopkurat bredvid geten! Av egen erfarenhet vet munken hur argsint geten är och han ser framför sig att det kommer att bli katastrof. Men geten verkar tvärtom vilja skydda barnet och Edik bär med sig den dödssjuka flickan in i klostret där geten sedan aldrig viker från hennes sida. Det enda flickan minns är att hennes namn är Beatrice och att hon bär på en stor sorg. Det visar sig att Beatrice kan läsa och skriva, vilket endast är tillåtet för ett fåtal utvalda personer – och de är alla män. Edik klipper Beatrice hår och förklarar för henne att hon måste hålla det hemligt att hon kan läsa och skriva, annars kommer hon att råka illa ut.
I klass 5a är det killarna som styr och ställer, som stör på lektionerna, som dissar den som gör fel på gympan, som har makten att sänka alla i största allmänhet men tjejerna i synnerhet. ”På tisdagar får killarna vara på fotbollsplanen efter lunch. Dom tycker att det är orättvist, men Matilda och dom andra på fritids säger att så är det bara. Killarna har alla andra dagar, och då menar jag ALLA andra dagar. Och dom vill helst spela själva.” Den som säger det är Lydia, en av de sju tjejer som går i klassen. De är alla mer än trötta på killarnas attityd, men det är som om har vant sig och ingen orkar riktigt säga ifrån.
Love sitter på tunnelbanan och tycker att livet är rätt trist. Hans föräldrar är nyseparerade (dum idé enligt Love), det är kallt, (vilket Love i och för sig tycker är bra för då kan han dra upp halsduken och slippa ”visa sitt freaky fejs mer än nödvändigt”) och i högtalaren sprakar meddelanden om stopp och förseningar.
Den japanska flickan Sadako var två år då atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima i slutet av andra världskriget. Hon klarade sig till synes utan skador, men då hon var 11 år drabbades hon plötsligt av yrselanfall och läkarna konstaterade att Sadako hade drabbats av ”atombombssjukan”, leukemi, som en följd av strålningen hon u
svårt. Boken, som vi har både på svenska och engelska, är inte svår och berättelsen griper tag även om den är kort med sina nio korta kapitel på knappt 60 sidor text och illustrationer. Det finns mycket att prata om under och efter läsningen om Sadako, inte minst de vuxnas oförmåga att erkänna verkligheten fast barnen förstår hur det ligger till men också om att krig och konflikter lämnar spår även många år efter att de är slut.
När igelkotten Jefferson stiger in hos sin frisör gör han en fasansfull upptäckt: På golvet ligger frisören Edgar med en kniv i hjärtat! Det dröjer inte länge innan Jefferson blir anklagad för mordet och han måste fly från staden. Tillsammans med sin bästa vän grisen Gilbert måste Jefferson hitta den riktiga mördaren för att kunna rentvå sig själv. Det ser dystert ut ett tag, men med hjälp från oväntat håll blir slutet lyckligt!