Från den dag då Elaf får sin första mens så förändras hennes liv. Från och med nu är hon en kvinna och med det kommer en massa förbud och begränsningar. Hon får inte längre vara ute och leka, hon måste vara försiktig när hon cyklar, absolut inte rida eller använda tampong och hon får inte vara med på skolans simlektioner. Hon får under inga omständigheter vistas ensam med pojkar och redan i årskurs nio börjar hennes mamma prata om giftermål.
Till en början reagerar Elaf med förvåning; Hennes äldre bröder har ju inga som helst regler – Varför ska det gälla henne och inte dem? Det som går upp för henne är att allt handlar om att behålla familjens heder. Förutom det förtryck som hon utsätts för hemifrån så får hon i skolan stå ut med mobbning och rasism. ”Jag känner ett tydligt mellanförskap och slits ständigt mellan två olika världar. Jag vill passa in i skolan, men jag kan inte göra något som riskerar bryta mot hedersnormerna. Varken hemmet eller skolan är platser där jag kan vara mig själv” (s. 63).
Vi får följa Elaf i tre decennier medan hon kämpar med att hitta sig själv och sin plats i samhället och hon konstaterar att ”hedersnormer är inget annat än ett gift som långsamt suger livslusten ur en”. Hennes berättelse varvas med intervjuer med hennes egna föräldrar samt med faktasidor om hederskultur. Och trots att det är en bitvis grym och sorglig berättelse så är det också en berättelse om frigörelse. Som läsare får man med sig en känsla av hopp; Det går att förändra strukturer så som hederskulturer.
Som familjens enda barn har det alltid varit självklart för Ánte att han ska fortsätta arbetet med renarna. Hans liv är präglat av de samiska traditionerna som ger trygghet och gemenskap samtidigt som han blir alltmer varse att samerna är en minoritet som varit väldigt utsatta för diskriminering genom åren. Vad ingen annan vet är att Ánte har börjat få känslor för sin bästa vän Erik – Ántes hjärta slår vilt så fort de ses – men Ánte ser det som en omöjlighet att han någonsin ska kunna berätta vad han känner. Han vet att personer som tidigare kommit ut som homosexuella har drivits ut ur gemenskapen och bort från Jokkmokk, och Ánte vill absolut inte lämna det liv han lever. Vad ska hans föräldrar säga? Klasskompisarna? Resten av släkten? Han måste välja – eller?
Likt ett nutida Romeo-och-Juliakärlekspar kämpar Ellie och Jeremiah i Jacqueline Woodsons bok Närmar du dig mjukt för att få vara tillsammans. Ellie och Jeremiah vet från första stund de möts att de hör ihop, nu och för alltid. Men att hon är judinna och att han är svart är något som omgivningen har svårare att acceptera än vad de båda hade trott. De få stunderna som de får tillsammans kan närmast beskrivas som magiska, men ideligen dyker det upp saker som hindrar dem från att få vara tillsammans.
Show way är en underbar, varm och stark poetisk berättelse om en familjs rötter från slaveriets dagar till dagens moderna författarliv i USA.
Address Unknown är en bok som får läsaren att fundera mycket, bland annat över om hämnden alltid är ljuv?
När Ester och Isak möts är det kärlek vid första ögonkastet. Under flera månaders tid är de tillsammans hela tiden, trots att Isak efter ett tag känner att något har börjat skava. Samtidigt dras Isaks lillebror Anton in i ett umgänge som kretsar kring hat, hakkors och våld. En kväll vid sjön sker det värsta tänkbara; en ung pojke misshandlas till döds och det står snart klart att Anton varit med när det hände. Plötsligt är Isak bror till en mördare och måste möta omgivningens alla blickar och ord, samtidigt som Anton fortfarande är den bror som Isak älskar. Den enda tröst han kan få är hos Ester, som han egentligen inte vet om han vill vara tillsammans med. Och Ester kan inte säga nej till Isak och tycker nog samtidigt om att känna sig behövd. När Isaks familj blir utsatta för omgivningens hämndförsök bestämmer de sig för att skaffa vakthundar – och detta ställer slutligen saker på sin spets.