The hate u give

Författare:

Det här är en smärtsam och brännande roman om den livsfarliga rasismen mot svarta unga män i USA idag. Sextonåriga Starr får skjuts hem efter en fest av sin gamla barndomskompis Khalil när de plötsligt blir stoppade av polisen. Khalil blir ombedd att gå ut ur bilen och bara några sekunder senare blir han skjuten till döds av polisen. Kvar blir Starr, livrädd och förkrossad. Först gömmer hon sig hemma och bearbetar sorgen, man har lyckats hålla hennes namn hemligt så ingen utanför familjen vet att Starr också var med i bilen. Men snart måste Starr ta ställning och använda sin röst för att vittna och berätta för världen vad hon har sett. Allting kompliceras ännu mer när det kommer ut att Khalil langade för ett kriminellt gäng i området och plötsligt är det både polisen och gängledaren som Khalil arbetade för som helst vill att Starr ska hålla tyst om det hon sett. Starr livs är komplicerat nog som det är eftersom hon slits mellan två olika världar, den svarta förorten som hon bor i med familjen och den vita privilegierade privatskolan hon går i. Starr har lyckats hålla sina två världar åtskilda men i och med att hon väljer att vittna och gå ut i media med sin berättelse möts hennes olika världar och då tvingas hon också konfrontera rasismen bland hennes kompisar i skolan. The hate u give lyckas med konsten att vara både pedagogiskt och nyanserad. Vi tycker att den passar läsare i årskurs nio och gymnasiet. En varning bara för att den här boken är så gripande och levande att man efter läsningen verkligen behöver ha ett uttömmande boksamtal för att hantera den här fantastiska läsupplevelsen. Författare är debutanten Angie Thomas och ett plus är att en filmatiseringen är på gång.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Vår historia

Författare: ,

När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”

Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om Västindiens historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.

Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella  harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna  Solitude och Louise Delgre,  som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.

Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är  den kanadensiska konstnären Sam Garcia och  Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus.  Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn –  läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!

Den osynlige

Författare:

En dag upptäcker Hilmer Eriksson, klass 9 i Lugnetskolan i en liten ort i norra Sverige, att han blivit osynlig. Ingen i klassen verkar se eller höra honom.
Så kommer en polis till klassen och berättar att han är försvunnen sedan lördagskvällen. Fast Hilmer skriker allt han kan att han ju ÄR där – så är det ingen som hör. Kastar
han saker – så försvinner de bara och ligger kvar och han kan gå genom stängda dörrar.
Med tilltagande obehag följer Hilmer polisen, kommissarie Harald Fors efterforskningar efter honom själv. Det blir värre och värre, det gör plötsligt ont och han kan inte minnas själv, inte vad som hänt, inte hur mamma eller pappa ser ut. Men Ellen minns han, Ellen, Hilmers flickvän som han tydligen träffade kvällen innan han försvann.
Vi följer Fors eftersökningar tillsammans med Hilmer själv i berättelsen. Snart uppdagas att Hilmers skåp i skolan blivit nedklottrat med hakkors av en grupp elever med nazistiska sympatier. Hilmer har stött sig med dem då han försvarat en elev i sjuan med invandrarbakgrund. Ett par av dem går i hans klass.
Fors pratar med alla som han anar kan sitta inne med kunskap – en stor del av berättelsen är dialog. Och långsamt växer en mycket oroväckande bild fram – både av vad som kan ha hänt Hilmer och av stämningar och strömningar bland människorna på orten.
Inte förrän på tisdag morgon hittas Hilmers kropp. Han lever ännu men inte länge. Men en liten liten del kommer leva kvar inuti Ellen, hans stora kärlek.
Den osynlige är en bok som varken förenklar eller försöker förklara, mer än vad människorna i berättelsen själv förmår. Det är också en bok om konsekvenser – av eftergivenhet, av kluvenhet, av feghet och hat – och av kärlek, envishet och behovet av sanning.
Just därför är den så viktig – tyvärr mer än någonsin idag!
Läs och samtala, läs och diskutera, läs och tänk!
Det här har hänt på riktigt – även om just historien om Hilmer är fiktiv. Och det kan hända igen om vi inte kämpar emot hat, intolerans och feghet.

Onsdag kväll strax före sju

Författare:

Onsdag kväll strax före sjuSex elever i samma niondeklass i förorten Alsta i dagens Sverige. Sex olika liv, med olika förutsättningar, erfarenheter och ambitioner, som berör varandra.
En av dem kommer inte att bli äldre än 15 år, en av dem kommer att ha dödat.
Hur kunde det bli så? Vad var det som hände innan den där onsdagskvällen, strax före sju?
Mats Berggrens roman Onsdag kväll strax före sju är en berättelse och en samtidsskildring som griper tag. Man lär känna och få både förståelse och sympati för alla ungdomarna, därför att man får se välden med deras ögon. Här finns våld och vänskap, maktlöshet och maktmissbruk, engagemang och bra människor och så somliga figurer som man önskar dit pepparn växer.
Livet består av så många val, så många ögonblick, så många handlingar och ord som aldrig kan göras ogjorda eller osagda. Och man kan känna sorg över att livet i dagens Sverige kan vara så tufft för somliga unga när man läst klart.
Det är en mycket välskriven berättelse med högt tempo, det händer mycket – och det finns väldigt ,väldigt mycket att diskutera i klassrummet när man läst boken.
Man kan också finna en naturlig text-till-text koppling (Lgr 11) mellan Onsdag kväll strax före sju och Utvandrarna av Vilhelm Moberg. Några av bokens huvudpersoner funderar själva över likheterna i erfarenheter mellan Utvandrarnas huvudpersoner och dem själva, då de får se filmen i skolan.  Personbeskrivningarna och miljöbeskrivningarna är välgjorda och explicita, trots att det finns sex huvudpersoner, alla lika viktiga för helheten.

Katitzi & Katitzi och Swing

Författare:

KatitziÄntligen har Katitzi kommit ut i nyutgåva med fina illustrationer av Joanna Hellgren. I Katarina Taikons älskade barndomsskildring får vi följa Katitzi som efter några år på barnhem återförenas med sin pappa och sina syskon. Trots att det är både härligt och lite läskigt att återförenas med sin familj så blir livet inte riktigt som förväntat för Katitzi. Hon får arbeta för att hjälpa familjen och kan inte gå i skolan som andra barn i Sverige. Pappan gör vad han kan för att familjen ska kunna slå sig till ro och för att barnen ska få gå i skolan men romer är inte välkomna i det svenska samhället. Familjen körs iväg från varje plats de kommer till och Katitzi förstår inte hur det kan vara så orättvist!

Det här är en viktig bok om romernas historia i Sverige men också om en flickas uppväxt på 40-talet och de orättvisor och övergrepp hon utsätts för för att hon är rom. Katitzi kom ut för första gången 1969 så i den här nyutgåvan har texten varsamt redigerats för att passa dagens barn. Läs den tillsammans från årskurs 3 och uppåt.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

 

Avblattefieringsprocessen

Författare:

avblattefieringsprocessenZulmir Bečević har skrivit en satirisk dystopi, humoristiskt tillskruvad men full med vassa iakttagelser och resonemang kring vad svenskhet egentligen är.
”Partiet” har tagit över makten i Sverige och med dem har nya regler och restriktioner införts. Förorternas höghusområden har börjat kallas för ”zoner”, i bussarna har en avdelning för personer med ”icke svensk klädkod” införts och barn till utrikesfödda ska lära sig bli svenska på riktigt. Det kallas för Avblattefieringsprocessen.
Det är vad som händer Alen. Just fyllda 15 kallas han in till ett möte där han får veta att han måste bli svensk. Det är ju bara det att han är född i Sverige, är svensk medborgare och pratar svenska. Han har alltid sett sig själv som svensk, visst hans pappa flydde som ung från forna Jugoslavien men hans mamma var svensk. Men det räcker inte, han ser inte svensk nog ut.
Först ska det ”icke-svenska” ut genom fysisk ansträngning, som att klippa folks gräsmattor och städa deras toaletter. Samtidigt ska det ”svenska” in, för det får han en mentor som ska lära upp honom hur en riktig svensk beter sig, som att inte glömma att spola på toaletten eller besöka folk oannonserat.

Avblattefieringsprocessen lyfter fram det absurda i den nationalistiska vi-och-dom mentaliteten. En både läsvärd och viktig bok som berättar om ett fientligt Sverige ur den utsattas perspektiv och som jämte Per Nilssons Svenne, där perspektivet istället är inifrån det styrande partiet, kan ge många intressanta diskussioner kring samhälle och demokrati.