”Mina vänner” står det på den blå sammetsklädda boken som Klara får av mormor i present. Och Klara, som går i 4:an, kan inte med att tala om för mormor eller mamma att hon egentligen inte har några kompisar i klassen. Hon är den osynliga flickan. Inte aktivt mobbad, bara väldigt ensam och med väldigt låg status. Boken blir istället den plats där Klara skriver om allt det som händer i klassen – och den här terminen händer det mycket!
Det kommer en ny elev i klassen, Anton, som Klara först hoppas ska bli hennes vän… men det blir han inte tyvärr. Istället följer hon Anton på avstånd och skriver i sin bok om hans kamp för att hitta sin plats i klassen. Anton anpassar sig inte till den gamla invanda ordningen i klassen där Kemal är kung och Auriel drottning och alla får rätta sig därefter. Visst blir han, som alla andra killar, kär i Auriel. Men han accepterar inte att hon ”tillhör” Kemal utan försöker vinna henne – och då blir det oro, bråk och konflikter. Ett tag vill han försöka bli kompis med Kemal – men ”testerna” för att få tillhöra de coola tvingar honom att göra saker han aldrig skulle göra annars och som han vet är fel – så till sist släpper Anton det, men kärleken till Auriel släpper han inte.
Klara smyger efter iakttar, lyssnar och funderar. Hon är väldigt klarsynt och i boken växer bilden av klassen, av grupptrycket, av det medvetna spelet och det omedvetna fram. Nästan alla vuxna verkar ganska blinda för det och Klara förvånas över hur lite de fattar. Som läsare uppfattar man inte Klaras spanande som odelat sympatisk – men man har förståelse för hennes försiktighet när man ser hur hon bemöts av klasskamraterna, särskilt flickgänget runt Auriel. De där andra, de ”vanliga” de finns liksom inte med i historien. Men boken slutar trots allt med hopp om förändring – Anton genomskådar Auriels spel (även om det inte bara var spel) och kärleken rinner av, till sist upptäcker han faktiskt Klara – att hon är mer än den där tysta glasögontjejen, att hon är rolig och smart och en bra kompis.
På 150 sidor har Lin Hallberg fått med mycket och boken är lätt att läsa, rakt men inkännande berättad och med fin dialog.
Kompisboken är en bok som verkligen ger underlag för att prata om relationer i klassen/gruppen, om makt och om attityder. Och det är en nyttig läsning för alla vuxna som idylliserar och förenklar barns vardag. Här är idyllen långt borta, trots kärleksfulla och omtänksamma föräldrar och välmenande skolpersonal som försöker hjälpa till men som missar pudelns kärna. Den kan nog ge underlag för samtal i personalrummet i skolan också.
Adam ska börja i en ny klass. Kanske han äntligen kan bli den coola killen han drömt om att få vara? Men det går inte riktigt som Adam har tänkt sig – snart har han ställt till med bråk i klassrummet, blivit bästis med den busige killen i klassen och skjutit en boll på den där söta tjejen – Eva … Eva har fullt upp med bloggen, fotbollen, bästisen Annika och sina drömmar om rockkillen Fetch. Hon har inte tid att lära känna den där konstiga nye killen Adam. Men så ska hon ha fest hemma. Och när gästerna vill testa en gammal lek med handtag, famntag, klapp eller kyss händer något oväntat.
En älskad klassiker om de första åren i skolan – Metteborgs öden och äventyr på lågstadiet – är tillbaka i en ny samlingsvolym, med alla originalillustrationerna av Eva Eriksson i fint färgtryck och ny titel: Metteborgs samlade öden och äventyr i ettan tvåan och trean..
Frank går i klass 1b och i den här delen av serien är det han som är huvudperson. Frank tycker det är svårt att läsa så två dagar i veckan går han till Siv och tränar lite extra. Frank trivs hos Siv som han tycker är snäll. En dag har Siv köpt semlor som hon ställer på en hylla i rummet. När Frank ska gå ifrån Sivs rum krockar han med Olle som går i femman. Frank är rädd för Olle som han tycker är tuff och elak. Frank ser att Olle äter upp Sivs semla. Olle väser till Frank: ”Du säger inget! För då får du en fet smäll!”
Det här är verkligen en rolig bok. Vilma ska börja sitt andra skolår. Förra året hade hon med sig sin låtsaskompis Mary till skolan och då blev det minst sagt väldigt rörigt. I år har Vilma bestämt att hon ska klara sig själv i skolan så Mary får stanna hemma. Kanske kan Vilma träffa en riktig kompis? Vilmas äldre syskon varnar henne för att vara sig själv i skolan, de menar att om Vilma är sitt vanliga fantasifulla jag så kommer hon inte få några kompisar. Ingen vill ju vara kompis med en knäppis! Men är det verkligen så? Redan på första skoldagen träffar Vilma Rosabelle. Rosabelle som har det vackraste namnet Vilma någonsin hört och som faktiskt också har en egen fantasivärld. Vilma är ett speciellt barn som lever mer i sin fantasivärld än i den vanliga världen. Det gör att hon hamnar i väldigt roliga situationer, hemma och på skolan. Vänskapen med Rosabelle utvecklas både på skolan och i den gemensamma fantasivärlden som de skapar tillsammans i sina lekar. Boken är på 159 sidor men det är en lättläst bok med luftig text och roliga illustrationer på var och varannan sida. Passar bra för barn på lågstadiet som har nära till sin fantasivärld!
Sex elever i samma niondeklass i förorten Alsta i dagens Sverige. Sex olika liv, med olika förutsättningar, erfarenheter och ambitioner, som berör varandra.