Tolvåriga Sashas mamma är död, men Sasha vägrar att gråta. Istället gör hon upp en lista med saker som hon ska göra för att undvika att bli som sin mamma, som var deprimerad och gjorde folk ledsna. Bland annat tänker hon aldrig försöka ta hand om något levande och hon ska bli en riktig Comedy Queen, någon som får folk att skratta och vara glada. Med hjälp av sin kärleksfulle, men impulsstyrda morbror, tar hon steget mot den stå-uppkarriär som hon tror ska göra så att allt blir bra igen.
Men vid det tillfälle då Sasha borde vara som gladast så kommer sorgen ikapp henne. Hon inser att det inte är farligt att vara ledsen och att man inte kan fly ifrån sin sorg. Som läsare både skrattar och gråter man när man läser Jenny Jägerfelds fina skildring om hur det är att förlora någon -och att hitta sig själv igen. En mellanåldersbok som passar fint att använda som underlag för att prata om svåra saker och jobbiga känslor.
Lärarhandledning: Comedy Queen
När Signe gick i sexan tyckte hon att allt förändrades och att alla i klassen gick från att vara spralliga barn där alla kunde umgås med alla till att bli alltmer splittrade och oschyssta mot varandra. Mimi blev klassens drottning och killarna började dominera allt mer både i och utanför skolan. Nu går Signe i nian och är nästan osynlig i klassrummet. Tyst observerar hon det spel som dagligen utspelas mellan de olika grupperna i klassen.