Detta är en varm och insiktsfull skildring av en flickas uppväxt i en tid och ett land som sedan dess genomgått många omvälvande skeenden. Boken utspelar sig i Rhodesia, det som nu är Zimbabwe. Tambu längtar efter att få gå i skolan, något som oftast är förbehållet pojkar. Hennes bror åker med en släkting till missionsstationens skola och kommer allt mer sällan hem och hjälper till. Tambu noterar hur han förändras. När brodern tragiskt omkommer öppnas möjligheten för Tambu att få ta hans plats. Boken är utgavs 1988 och stora delar av boken speglar författarens egen barndom. Originaltiteln, Nervous Conditions, ska vara hämtad från Sartres förord till Franz Fanons klassiska bok Jordens fördömda. Berättelsen om Tambu handlar om flickorna och kvinnorna, de som alltid måste stå tillbaka för pojkarna och männen, den ständiga obevekliga underordningen. De andra kvinnorna omkring Tambu har alla olika förutsättningar och också olika sätt att hantera sina liv. Vi får möta modern, moderns syster och hennes svägerska och Tambus kusin Nyasha. Tambus klara berättelse om sig själv och alla runt henne, inklusive männen, ger oss en unik inblick i ett annorlunda samhälle och en tid som känns märkligt aktuell.
På bokens baksida kan man läsa: Tsitsi Dangarembga har skrivit en märklig bok. Den tar upp afrikanens och kanske främst den afrikanska kvinnans dilemma. De är fångade mellan två världar – den västerländska, till vilken utbildning tycks vara den enda biljetten, och den traditionella världen där familjen och släkten betyder allt.
En lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Giovannis rum betraktades som en ytterst kontroversiell bok när den först publicerades 1956, men den kom snart att hyllas som ett mästerverk. Boken kommer även på en hedrande andraplats på The Publishing Triangles top-100 lista över de bästa HBT böckerna. Till svenska översattes den redan 1957, men gavs nyligen ut på nytt och ingår nu även i serien Alla Tiders klassiker för skolan.
Originaltiteln, La Femme de Gilles är mångtydig, på franska betyder femme både hustru och kvinna och det är en ledtråd för vad som skall utspela sig på de kommande 120 sidorna. Gilles kvinna heter Elisa och är passionerat förälskad i sin man, fabriksarbetaren Gilles och från början är passionen ömsesidig men en bit in i boken blir Gilles, djupt förälskad i Elisas syster Victorine och Elisa blir nu reducerad till att enbart vara hustru och Victorine blir Gilles kvinna. Elisa som låtit kärleken till Gilles överskugga allt hamnar i ett existentiellt vakuum och är helt fokuserad på att återfå Gilles kärlek, allt annat kommer i andra hand, även barnen.
Serieromanen Maus bygger på en sann historia och är självbiografisk. Den handlar om en ung amerikansk judisk man, serieskaparen Art Spiegelman själv, som ber sin pappa berätta om sina upplevelser från andra världskriget och koncentrationslägret i Auschwitz. Samtidigt med pappans berättelse, fylld av fasansfulla minnen, växer berättelsen om Arts familjehistoria och en komplicerad far och son-relation fram.
I år är det 100 år sedan kvinnor och män fick rösta i kommunala val på allmänna och lika villkor. Men det dröjde till 1921 för kvinnor att få rösta till Sveriges riksdag. I den här lättlästa faktaboken får vi möta kvinnorna som kämpade för kvinnlig rösträtt i Sverige. Vi får också lära oss om viktiga kvinnor i andra länder som kämpade för kvinnlig rösträtt för att få en historisk bakgrund och en vidare förståelse för rösträttsrörelsen. Den här boken är lätt att läsa, rolig och full av fakta om kvinnohjältar som kämpade för kvinnors rättigheter. Rösträtt för kvinnor är skriven och väldigt snyggt illustrerad av Sara Teleman. Vi tycker att den passar läsare från årskurs sex och äldre. Mer om kvinnlig rösträtt kan man läsa om på 
I den här serieboken får vi följa sex barn som alla har överlevt Förintelsen. Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth hamnade alla i Sverige efter andra världskriget och deras vittnesmål om vad som hände dem och deras familjer återberättas här på ett sakligt och enkelt sätt av författaren Jessica Bab Bonde. Den sakliga tonen i berättelsen gör att man kan läsa den här boken från år fem och upp till gymnasiet, samtidigt blir inte läsningen om dessa barns livsöden mindre gripande. Serietecknaren Peter Bergtings effektfulla och snygga bildberättande gör att till och med motvilliga läsare kan lockas in i läsningen. Det här är en viktig bok om en period av vår historia som man inte kan hoppa över. Man kan med fördel börja läsa och prata med barn om Förintelsen redan i mellanstadiet.