Sokratiska samtal – en sammanfattning

Sokratiska samtal lämpar sig för flera skolämnen, men inte minst för samtal utifrån litteratur. Metoden kallas även eftertänksam dialog och i Sverige har den utvecklats av bland annat Ann S Pihlgren.

Frågorna under ett sokratiskt samtal är öppna och avsedda att uppmuntra att utforska möjliga alternativa sätt att tänka på. Det ger eleven tillfälle att själv tänka sig fram till nya insikter. För ett sokratiskt samtal ska inte syfta till att komma fram till ett slutgiltigt svar, något rätt eller fel. Det ska vara just ett samtal, ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog – inte en debatt som kan vinnas eller förloras.

Genom sokratiska samtal tränas barn och ungdomar i att lyssna på andra människor, visa respekt för andras åsikter och samtidigt tänka själva. De lär sig kritiskt granska och värdera. Det ger också en hel del språklig kunskap och uppenbarligen även effekter på självbilden. Det går att ha eftertänksamma dialoger med barn redan från förskolan.

Syftet med sokratiska samtal

  • Ge redskap att tänka själva och stärka förståelsen för bandet mellan språk och tänkande.
  • Syftet är inte att hitta rätt eller fel.
  • Värdera och diskutera moraliska och etiska dilemman.
  • Fördjupade insikter om olika ämnens grundläggande idéer, samt en möjlighet att utforska och värdera dessa.
  • Dialog är ett redskap för demokrati.
  • Källkritiska begrepp tydliggörs och diskuteras.
  • Formativ återkoppling.

Hur går du till väga?

  • Tidsåtgång: ca 30-60 minuter. Det kan bero på ämnet och hur vanan ser ut i gruppen.
  • Mindre grupper rekommenderas, ca 8-15 personer är lagom för att alla ska kunna komma till tals.
  • Eleven ska ha fått möjlighet att förbereda sig innan och sätta egna mål för samtalet, exempelvis genom att ha läst texten på förhand. Ett enskilt mål kan se ut på olika sätt, till exempel ”idag ska jag våga säga vad jag tänker” eller ”idag ska jag utmana mig själv att tänka i nya banor”.
  • Börja med en gemensam tolkningsfråga, gärna utifrån underlaget. Exempelvis ”skulle du vilja ha Pippi som vän?”. Du kan även visa en bild som kan kopplas till dagens diskussion och ställa frågor utifrån den. Du kan laborera med olika former av EPA (enskilt, par, alla). Det som är mest betydelsefullt är att eleven ska få tänka och sedan diskuterar alla i grupp.
  • Kom fram till gemensamma regler och mål. Ett mål kan vara att vi hjälper varandra att tänka noga och en regel kan vara att vi bemöter varandra med respekt samtidigt som vi utmanar varandra. Det här steget kan ni hoppa över när gruppen fått rutin, dock är det bra att påminna eleverna om reglerna innan samtalet börjar.
  • Samtalsledaren fyller på med analysfrågor och värderingsfrågor.
  • Avsluta med att diskutera hur samtalet gick. Har ni nått fram till målen, både enskilt och som grupp? Följde ni reglerna?
  • Eventuell observatör får ge sin bild av samtalet.

Du som vuxen

  • Har förberett frågor till gruppen, gärna värderande vardagsnära frågor.
  • Ser hur reglerna följs.
  • Ser om samtalet når mot gruppens mål.
  • Sammanfattar viktiga idéer.
  • Belyser intressanta motpoler.
  • Uppmuntrar till att bygga vidare på andras tankar.
  • Värderar inte.

Länk till PDF-dokumentet Utförlig matris.