Den här boken bygger på en klassisk fabel som finns utgiven i många varianter (Cirkulationsbiblioteket har också ”Aisopos fabler” där berättelsen om Lejonet och musen ingår). I början av berättelsen blir musen jagad och råkar då väcka lejonet. Lejonet skulle lätt kunna döda musen men väljer att släppa hen fri. Därefter kommer några jägare och fångar lejonet med ett nät. Musen kan då befria lejonet genom att gnaga hål på nätet. Historien berättas helt och hållet med hjälp av bilder och räknas som en så kallad silent book, även om den innehåller några ljudhärmande ord, för att illustrera ljud som till exempel lejonets vrål och musens gnagande.
Boken har skapats av Jerry Pinkney, född 1922 i USA. Den gavs ut för första gången 2009 och har vunnit flera internationella priser. Inspiration till miljön i boken är hämtad från Tanzania och Kenya och bilderna är fantastiska. Att visa att både lejonet och musen har familjer och ungar är ett tillägg som, vad vi vet, enbart finns i Pinkneys version av berättelsen.
En blind flicka trevar sig på egen hand ner till närmsta tunnelbanestation. Och därifrån börjar hon planlöst åka genom det underjordiska systemet av tunnlar. Hon stiger av där hon får lust och fortsätter gång på gång i nya riktningar. Genom minnen och olika sinnesintryck på vägen, skapar hon egensinniga, inre bilder av världen. En glänta med guldlöv, ett gigantiskt äppelträd där det bor en gris, talande fiskar, labyrinter utan utgångar, en häxas trollstav är något av det hon möter – bara fantsin sätter gränser.
”Där byggdes ett skepp uti Norden; Albertina, så var skeppets namn.”
Hemma hos Nell är det alltid kaos; Mamma ägnar mest tid åt mormor och den nya babyn, pappa har det allmänt körigt och storebror ligger mest på sängen och sover. Det beror enligt mamma på att han är tonåring och har fått en mosig hjärna och att allting är dubbelt så svårt då.
Enligt läroplanen för gymnasiet ska eleverna i ämnet svenska läsa och arbeta med texter, ges möjlighet att ”i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum” och utveckla sin förmåga att använda skönlitteratur.
I den första novellen ”Vi kan inte hjälpa alla” möter vi en ung, ensamstående mor på väg hem från förskolan med dottern. Det var ju meningen att de skulle gå hela vägen, men så kissar dottern på sig, och kanske borde de ta bussen? Men om de tar bussen hem räcker pengarna inte över helgen och de kan inte tjuvåka på bussen för det skulle dottern förstå att det är fel att göra så. Istället hamnar de i köpcentret där mamman lovat sin dotter ett par nya trosor för det är vinter och kallt och då kan man inte gå i blöta trosor. På vägen in möter de en tiggare som dottern så gärna vill hjälpa. Mamman har inte en tillräckligt bra förklaring till varför de inte ska skänka pengar så hon ger mannen en del av deras sista slantar. Dottern är lycklig men i mamman river oron över hur de ska klara sig. En novell om hur svårt det är att vara människa. Att vilja göra rätt för sig och stå fast vid sina principer även i tider när man helst vill ge upp. Vad det innebär att vilja ge sitt barn allt vackert i hela världen, men att bara ha 40 kr när ett par trosor kostar 49 kr och det är flera dagar till nästa lön.