William är nio år och har växt upp hos sin faster och farbror på slottet Enhörningsholm. Hans föräldrar är döda och hans faster hade inga egna barn så hon tog hand om honom. Men hon är ingen varm och kärleksfull förälder så William har det tufft ibland.
Den han verkligen älskar är sin gamla farmor, fru Magnihild, som bor i tornet på Enhörningsholm och är nästan sjuttio år. När hon får veta att hennes älskade och enda barnbarn ska skickas iväg som page blir hon upprörd. För William är lovad till Zabel von Helpten -som hon anser vara en riktig rovriddare. Eftersom farbror är skyldig honom en tjänst måste William stanna tills han är femton år. Så länge kommer han inte överleva hos den herren – det är farmor övertygad om.
William själv drömmer om hjältedåd och ett bättre liv – tills han träffar sin nye herre. När han inser vilken sorts man det är rymmer han ut i skogen. I skogen har Williams okända tvillingbror Ulltott växt upp, tillsammans med ett rövarband. Det var de som en gång överföll och dödade hans far då han var på väg till Enhörningsholm för att visa upp sina söner. De upptäckte spädbarnet efter överfallet och hade inte hjärta att döda honom utan tog hand om honom själva. Ingen frågade efter honom, för ingen kände till att det var två små pojkar som riddar Erik Nilsson Enhörning bar med sig – bara den svårt skadade väpnaren som lyckades fly med William. Men väpnaren dog innan han hann berätta något. Så pojkarna känner inte till varandra – men de möts och eftersom de är varandras spegelbilder förväxlas de med varandra: Ulltott hamnar som väpnare hos Zabel von Helpten och William hamnar hos rövarna. Och tur är det för tack vare detta kommer hela den gåta som förbryllat farmor Magnhild på Enhörningsholm att få sitt svar, man får veta hur det gick till då pojkarnas pappa dog och vilken sorts skurk Zabel von Helpten är – och tvillingarna får till sist mötas som bröder.
Enhörningens gåta är en berättelse som mitt i alla spännande händelser också lyckas förmedla mycket kunskap och ger målande bilder av livet under tolvhundratalet i Sverige, hos både fattiga i skogen och hos rika på slotten. Språket är rakt och enkelt med mycket dialog och ganska korta kapitel.
Gudrun Wessnert som skrivit Enhörningens gåta är museilärare och har tidigare jobbat på Stockholms medeltidsmuseum. Hon har skrivit många historiska böcker för barn och är en uppskattad författare.
Här har vi Hedvig, som bor ute på landet med många djur i närheten – men ingen häst! Alla tjejer i klassen är hästtokiga och Hedvig vill inget annat än få börja rida. Pappa får tag på en åsna som Hedvig ska få ta hand om, men det är ju inte samma sak! I skolan får hon plötsligt ett tillfälle att glänsa, om det bara går att tumma lite på sanningen: åsnan Max-Olov förvandlas plötsligt i Hedvigs berättelse till en galen granne med tre vita hästar som Hedvig kan låna och rida på hur mycket hon vill. Hur ska det gå när alla genast vill komma och hälsa på?
