I början av sommaren så stuvar de sex medlemmarna i familjen in sig i bilen tillsammans med en massa oumbärlig bråte och ger sig av mot stranden. Huset vid havet har varit deras sommartillhåll så länge de kan minnas och likt skådespelare förväntas alla inta samma roller och göra samma saker som föregående år. Men den här sommaren förändras allt när grannfamiljens gäster dyker upp. När Kit Godden gör entré förändras spelplanen och alla påverkas av hans närvaro och gudalika uppenbarelse. Berättarjaget blir handlöst och hopplöst förälskad, vilket hon inte är ensam om. I skuggan av Kit finns brodern Hugo, en tyst betraktare som växer med tiden i både familjens och läsarens ögon. Hugo har varit med om Kits obevekliga framfart tidigare och försöker förgäves att varna de inblandade för att det kommer att sluta illa, men det är som om att det är omöjligt att stoppa det som sker i Kits närvaro. Till slut är katastrofen ett faktum och ingenting blir sig likt igen.
Detta är en ungdomsbok som beskriver känslan av att vara himlastormande förälskad i en person och dessutom få känna sig sedd och utvald av denne. Slutet är oväntat och förändringen av de inblandade personers karaktärer är så intressant att följa. Små saker visar på stora förändringar, som exempelvis när berättarjaget ändrar uppfattning om sin storasyster som hon i det närmaste har föraktat, när systern med några få ord visar att hon är både empatisk och sympatisk. Vi rekommenderar den för gymnasiet.
”Sent en kväll i slutet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människans panna och tryckte av. Det här är historierna om hur vi hamnade där.”
Det finns en första gång för allt: Den första förälskelsen, den första gången man blir dumpad, den första stora sorgen. Första gången man får vara riktigt nära och första gången någon är alldeles för långt bort. Denna novellsamling innehåller en blandning av första-gången-händelser och känslan av allt efteråt är förändrat.
Egentligen borde Siddy skicka in sin ansökan till gymnasiet och få ordning på sitt liv och sin framtid, men istället hänger han med sina kompisar och festar hårt. Enda gången han kan dämpa sin saknad efter sin pappa är när han är hög eller berusad och med ilskan bubblande inom sig drar runt på stan och muckar bråk med andra.
Så himla typiskt! Tänk dig att du står i kön i affären för att köpa fredagsmys tillsammans med din lillasyster och när det är din tur att betala så räcker inte pengarna. Och tänk dig då att den som kliver fram och hjälper till med betalningen är en person som du har spanat in i skolan… Ridå! Eller?
Det Stockholm där Tilda Modigh bor, är inte det Stockholm vi känner till. Framförallt inte dess invånare. För Tilda ser klart – vilket inte vi vanliga människor gör – att Stockholm är fullt med ”rådare” eller helt enkelt sagofolk – tomtar, troll och älvor som lever mitt i bland oss.