Anrop från inre rymden är en novellsamling som berättar om känslor och händelser i gränslandet mellan barndom och tonår. Om den första förälskelsen, om vänner och ovänner, om syskon och familj. Kort sagt berättelser om sådant som alla kan känna igen sig i, och som ger upphov till mycket funderingar och diskussioner. Hur är det att vara kär i någon som redan är tillsammans med någon annan? Hur långt kan man driva med en vikarie? Hur stort ansvar har man för sina syskon? Och för sina föräldrar? Kan man bli bästis med någon som man varit ovän med? En samling noveller som får läsaren att tänka efter i dubbel bemärkelse. Passar kanske bäst för barn i år 5 och 6 på mellanstadiet.
Sökresultat 109 - 114 av 246.
Tusen gånger starkare
Författare: Christina Herrström
När Signe gick i sexan tyckte hon att allt förändrades och att alla i klassen gick från att vara spralliga barn där alla kunde umgås med alla till att bli alltmer splittrade och oschyssta mot varandra. Mimi blev klassens drottning och killarna började dominera allt mer både i och utanför skolan. Nu går Signe i nian och är nästan osynlig i klassrummet. Tyst observerar hon det spel som dagligen utspelas mellan de olika grupperna i klassen.
En dag kommer en ny elev till klassen som heter Saga och plötsligt rubbas ordningen i klassen. Hon ifrågasätter de maktstrukturer som för alla blivit en självklarhet och hon står upp för sig själv och andra mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Saker börjar förändras i klassen, något som inte alla gillar. Signe är dock en av dem som älskar allt det som Saga har fört med sig, men motståndet mot denna starka flicka växer sig allt större. En dag är hon försvunnen och Signe konstaterar ”Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv.”
Det går att förändra saker, men hur mycket ska det behöva kosta? Och vem ska ha modet att vara den som startar en förändring? Varför har vi våra roller och varför är det så svårt att bli av med dem? En ungdomsbok som ger upphov till diskussioner kring genus, status och vänskap och som sitter kvar i tankarna under en lång tid.
Fru Meier – koltrasten
Författare: Wolf Erlbruch
Fru Meier bekymrar sig för allt; från att en knapp i vinterkappan håller på att lossna, till huruvida hon har tillräckligt med kakor hemma i fall en buss med hungriga passagerare händelsevis skulle råka glida av vägen och välta precis framför hennes hus. Herr Meier oroar sig inte alls utan svarar bara glatt ”Gör det du inte kan låta bli att göra…” medan han kokar en kopp pepparmyntste till sin fru.
Men en dag hittar Fru Meier en liten ynklig varelse i sin trädgård som hon naturligtvis känner sig tvungen att ta hand om. Det visar sig vara en koltrast och Fru Meier får fullt upp med att mata den för att den ska överleva. Inte har hon tid att oroa sig för annat då! Och en dag är koltrasten flygfärdig och då måste ju Fru Meier som den fågelförälder hon blivit, visa den hur man gör när man flyger. Det visar sig att koltrasten lär sig först när Fru Meier själv kastar sig ut från en gren… och flyger! Tillsammans ger de sig ut på flygturer, och DÅ är det Herr Meiers tur att börja oroa sig.
2017 års ALMA-pristagare Wolf Erlbruch har skrivit och illustrerat denna bok som handlar om hur man kan finna mod genom att hjälpa andra.
Skärvor av ett liv
Författare: Hédi Fried
Hédi Fried föddes 1924 och växte upp i den lilla staden Sighet i Transsylvanien. Till att börja med levde hon ett helt vanligt liv; Hon gick i skolan, drömde om att bli läkare och om att ge sig ut i världen. Eftersom de var judar tillhörde hennes familj och släktingar en utsatt grupp. Men i slutet av 30-talet blev trakasserierna allt värre; en dag blev Hédi spottad i ansiktet av pojken som hon var kär i och hon försökte förtvivlat förstå varför, vad hade hon och hennes familj gjort för ont?
Den 1 september 1939 bröt kriget ut i Europa. ”Vi ristar in dagens datum i grinden och så lovar vi att vad som än händer så kommer vi att träffas här när kriget är slut, för att rista in det datumet också”, lovar Hédi och hennes syssling Anna varandra. Men när kriget var slut fanns ingen av dem kvar i Sighet och inte heller fanns det någon grind kvar att rista i.
Hédi och hennes familj fördes först till ett getto och transporterades sedan till Auschwitz där hennes föräldrar mördades. Hédi och hennes syster Livia fördes vidare till olika arbetsläger och hamnade slutligen i Bergen-Belsen, där de vid krigets slut befriades och fick åka med de vita bussarna till ”paradiset” Sverige.
Detta är en skildring av en av de mörkaste händelserna i modern tid och borde vara obligatorisk läsning för alla. Hédi Fried beskriver det fasansfulla med en ung människas ögon, och trots det obeskrivliga de går igenom så finns där en kärlek och värme som Hédi och hennes syster delar med några andra som delar samma öde. Det enda de har är ju varandra och för att överleva så måste de hålla ihop.
Karibu – välkomna till min by
Författare: Petra Szabo
En flicka tar med sina svenska vänner till sitt andra hem – en by i Tanzania. Vi får lär oss mycket om det landet. Tillsammans besöker vännerna skolan där flickans faster är lärare, de åker på safari och ser de vilda djuren, de besöker en marknad och de planterar ett träd. Vi får även lära oss några ord på swahili, och ”karibu” det betyder välkommen!
Petra Szabo har både skrivit och illustrerat Karibu – välkomna till min by.
Om jag får stanna
Författare: Kajsa Gordan
”Pappa säger att vi är fångar i ett väntrum där det aldrig blir vår tur.”
Hur är det att leva i ett land där man egentligen inte får lov att bo? Att alltid vara rädd att det ska hända familjen något. Hur är det att år efter år tränga ihop sig i ett litet rum med fördragna gardiner samtidigt som man går till skolan, spelar fotboll, har en bästa vän och är kär, som vilket annat barn som helst?
Ilona och Stella är bästisar. Det har de varit sen de började lågstadiet. Det är nästan sju år sen. Men Ilona går i skolan i hemlighet, hon får inte synas. Hon och hennes familj flydde till Sverige från sitt hemland då det blev för farligt för dem att vara kvar. De bor gömda i ett kloster tillsammans med andra familjer som också väntar på asylbesked. Barnen går i skolan, men föräldrarna kan aldrig lämna klostret, då riskerar de att tas av polisen.
Och hur är det att vara den bästa vännen, den som har en självklar rätt att bo här och som har allt? Ska man känna skuld för att man har det bra? Inkännande och rakt om vänskap och medmänsklighet.