Faìza Guène har skapat en engagerande och berörande berättelse om Doria, 15 år, som lever i Paradiset, en halvtimmes färdväg från Eiffeltornet i Paris. Paradiset är ingen fransk lustgård utan en sliten förort och Dorias liv är ingen dans på rosor. Hennes pappa har lämnat henne och mamma för att åka tillbaka till Marocko. Nu drar de sig fram med hjälp av socialbidrag och mammas städjobb och vardagen handlar mycket om att få pengarna att räcka. Doria, som är berättaren i boken, får oss att inpå skinnet känna tristessen, förödmjukelsen i att vara fattig och bristen på framtidstro samtidigt som det finns en bitsk humor och ett långsamt växande hopp om förändring.
Det är en både allvarlig och rolig bok – tack vare Dorias sätt att beskriva sitt liv och sin omgivning. Hon blir en person man bryr sig om. Världen sedd genom Dorias ögon, med hennes uppväxt och familjens värderingar, blir en intressant men tuff plats.

Kiffe Kiffe imorgon är en bok många kan känna igen sig i tror jag. Och en bok man kan ha många samtal omkring: om värderingar, om ansvar och om hur vi ser på världen. Dessutom får man skratta ibland. Och det är aldrig fel.

Provläs: Kiffe kiffe imorgon