Inte ens döden

Författare:

Det är första skolveckan efter sommarlovet och en värmebölja hänger kvar. Hettan är tryckande i klassrummet och det enda som Oliver och Leo längtar efter är att åka och bada. De bestämmer att de ska ses vid det vanliga klippbadet, där de brukar kunna bada helt ensamma. ”Ingenting kan stoppa mig från att bada idag!” säger Leo. Först måste dock Oliver cykla hem och gå ut med sin hund. När han sedan cyklar mot badet hör han sirener. Är det brandkåren som rycker ut? Oliver kommer till badplatsen lite försenad, men där syns inga spår efter Leo, varken cykel eller kläder. Så plötsligt så är Leo där ändå. Han överraskar Oliver och drar ned honom under vattnet. Det är typiskt Leo att göra så, men kan han inte simma lite väl länge under vattnet… Dessutom ser Leo nästan genomskinlig ut när han sedan står och torkar på klippan, och han försvinner lika fort och oförklarligt som han dök upp.

Inte ens döden av Mårten Melin är en spökhistoria som ger kalla kårar, samtidigt som vänskapen mellan Leo och Oliver är fint skildrad. Berättelsen upplagd som en novell och går att diskutera utifrån det. Vi tänker att den fungerar för årskurs 6-8.

Första gången: Elva noveller

Det finns en första gång för allt: Den första förälskelsen, den första gången man blir dumpad, den första stora sorgen. Första gången man får vara riktigt nära och första gången någon är alldeles för långt bort. Denna novellsamling innehåller en blandning av första-gången-händelser och känslan av allt efteråt är förändrat.
I novellen Vilda Vilda gör sig en 16-årig flicka i ordning inför sin syster Vildas dag. Inte ens solen som hon hatar är jobbig denna dag, för det är Vildas dag och hela tiden kommer hon på saker som hennes syster tycker om. Eller tyckte om. För ett tag in i texten förstår man att det handlar om att Vilda är död och att familjen är på väg till begravningen och att allt egentligen är skitpissigt. Ett litet hopp anas ändå i slutet. Kärleken till systern är så stark och minnena många och fina

I Bildspel – tolv snapshots sitter Isak och tittar på bilder i sin telefon. Bilder från dagar då allt kändes möjligt och från andra dagar då allt kändes omöjligt. Hela tiden med det underliggande kvalet; berätta eller inte berätta? Göra det rätta eller det enkla? Bli älskad eller bortstött?

När den första förälskelsen har lagt sig dyker det upp hos Lily; bilden av hur Jonas blir överkörd av en ångvält. Ilskan över att Jonas inte ser eller förstår henne växer och hon tänker att hon behöver söka hjälp – Att gå runt med en kokande vrede och se ett fordon köra över den man säger sig älska – hur friskt är det? Men en ångvälts helljus är ganska starka och kan göra att man ser situationen i ett nytt och klart ljus. I novellen Ångvälten så ger ett plötsligt upplyst läge Lily modet att för första gången tacka ja till något som hon själv vill.

Diskutera de olika novellernas innehåll och form. Läs alla, eller några, eller bara en. Passar för årskurs 9 och gymnasiet.

 

Sadako and the thousand paper cranes

Författare:

Den japanska flickan Sadako var två år då atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima i slutet av andra världskriget. Hon klarade sig till synes utan skador, men då hon var 11 år drabbades Sadako plötsligt av yrselanfall. Läkarna konstaterade att Sadako hade drabbats av ”atombombssjukan” leukemi, som en följd av strålningen hon utsatts för. Det var en chock och hela livet förändrades.
Då Sadako lagts in på sjukhus kom hennes bästa vän Chizuku till henne med en trana vikt av guldpapper. Hon berättade legenden om den heliga tranan –  att den som blivit sjuk ska vika tusen tranor, då ska gudarna göra en frisk igen. Och detta var den första av Sadakos tusen tranor.
Detta gav Sadako hopp, även om hon inte brukade tro på legender.. och hon började vika. För hon ville verkligen bli frisk och kunna springa igen – hon som älskade löpning. Men så blev det inte. Sadako hann vika  644 tranor, som alla svävade i taket till hennes rum på sjukhuset, innan hon somnade in 12 år gammal.
Hennes klasskamrater, som var djupt chockade av hennes död,  vek då 356 tranor till hennes begravning så att tusen tranor kunde följa med Sadako i graven.
Ett år senare hade hennes klasskamrater och barn över hela Japan och i nio andra länder samlat ihop pengar till ett minnes och fredsmonument – en staty av Sadako med en gyllene trana i handen. Den står i Fredsparken i Hiroshima.”Detta är vårt rop. Detta är vår bön: Fred i världen”  är inskriptionen på monumentet.
Författaren Eleanor Coerr bodde några år i Japan och hörde då berättelsen om Sadako. Hon beslöt sig för att berätta hennes historia  och skrev boken  Sadako och de tusen papperstranorna, en berättelse som nu förvandlats till en modern klassiker som lästs av generationer av barn och unga i många länder.
En tidlös berättelse om mod, kärlek och hur viktigt det är att hitta något att knyta sitt hopp till när livet är svårt.
Boken, som vi har på engelska, är inte svår och berättelsen griper tag även om den är kort. Nio korta kapitel med knappt 60 sidor text och illustrationer. Men det finns mycket att prata om då man läst boken. Inte minst de vuxnas oförmåga att erkänna verkligheten fast barnen förstår hur det ligger till. Och att krig och konflikter lämnar spår även många år efter att de är slut.

Gömställen

Författare:

Ollie har nyligen förlorat sin mamma och vill helst av allt bara bli lämnad ifred med sin sorg, hon trivs bäst i ensamhet med böcker som sitt enda sällskap. En dag när hon åker till en badplats som är hennes favoritställe så ser hon en gråtande kvinna som är i färd med att kasta en bok i sjön. Men Ollie kan inte tillåta att en bok ska gå det ödet till mötes så hon tar boken från kvinnan och skyndar sig hem. Hon börjar läsa boken som handlar om en flicka som älskas av två bröder, och om en överenskommelse med en leende man som kan ge dig det du önskar mest av allt – men då måste du vara redo att själv offra något.
Någon dag senare ska Ollies klass på utflykt till en bondgård, och det visar sig vara ett underligt ställe. Ollie hittar några gravstenar med samma namn som på personerna i boken och hon börjar undra om historien som hon läser kanske är sann? Dessutom visar det sig att den som driver gården är kvinnan som försökte kasta boken i sjön, men hon vill inte alls kännas vid händelsen. På vägen hem går bussen sönder och läraren säger åt barnen att stanna i bussen medan han går och hämtar hjälp. Men busschauffören uppmanar barnen att lämna bussen och att hitta gömställen innan det blir mörkt. Det blir till slut endast Ollie och två av hennes klasskamrater som lyssnar på den uppmaningen och den natten händer det saker som de aldrig hade kunnat drömma om.
Gömställen av Katherine Arden är en riktigt spännande och lagom skräckfylld bok som man har svårt att lägga ifrån sig.

Den hemliga resan

Författare:

”Där byggdes ett skepp uti Norden; Albertina, så var skeppets namn.”
Som enda överlevande från barken Albertina är det flickan Albertina vi möter i Den hemliga resan. Hennes pappa är sjökapten och har seglat på alla de sju haven, men till slut bestämt sig för att gå i land för gott. Hans stora sorg är förlusten av Albertinas mamma, som dog i ett skeppsbrott när Albertina fortfarande var liten. Albertinas högsta dröm är att själv bli kapten, men eftersom hon är flicka är det en omöjlighet.
En dag dyker en främling upp på krogen där pappan sitter. Främlingen meddelar att pappan har en bark som han måste bli kapten över, han får inte säga nej. Albertina upplever att pappan uppträder väldigt konstigt efter detta besked och han vill inte berätta vad målet med resan är.  När det är dags för pappan att ge sig av smyger Albertina olovandes ombord på barken. Den hemliga resan har börjat!
Det blir en resa som Albertina aldrig i sin vildaste fantasi hade kunnat föreställa sig. Hon får stifta bekantskap med Skeppsrået, Havsvandraren och Sjöormen. Och slutligen får hon reda på sanningen om sin mors död. Det visar sig att hennes pappa har en skuld att betala tillbaka när det gäller mammans död och att det innebär att varken han eller besättningen kommer att komma tillbaka levande. Albertina är den enda som återvänder efter resan och hon berättar aldrig för någon vad som egentligen hände. Inte förrän nu, när hon har skrivit ner sin historia så att vi kan ta del av den.
Lowe Aspviken har skrivit en riktigt spännande äventyrsbok som vi tycker passar allra bäst för årskurs 4, men även för goda läsare i årskurs 3.

Den fantastiska Ivan

Författare:

Den fantastiska Ivan är en gorilla; en riktigt ståtlig silverrygg. Trots att han bor i en bur i en jättestor galleria bredvid en motorväg och varje dag blir begapad av en massa människor så trivs han med sitt liv – I alla fall är det vad han intalar sig själv. Han tittar på TV, målar tavlor som säljs i presentaffären och pratar med sina kompisar hunden Bob och elefanten Stella. Men en dag flyttar elefantungen Ruby in i buren bredvid, och när hon berättar om hur hon fångats in och skiljts från sin övriga familj så börjar Ivan inse att han och de andra djuren faktiskt är fångar. Hans egna minnen om hur han som ung såg sina föräldrar bli dödade och hur han sedan fördes bort från sin djungel för att först bli en sällskapsapa och sedan en motorvägsgorilla börjar dyka upp. När Mack, gallerians chef, inte får elefantungen Ruby att göra som han säger blir han hotfull och våldsam och Ivan inser att han måste göra något innan det är för sent. Med hjälp av sin konstnärliga talang ser han till att skapa uppmärksamhet kring djurens situation i gallerian och de blir så småningom flyttade till ett stort och fint zoo.
Katherine Applegate har skrivit denna tänkvärda berättelse utifrån en sann historia om en gorilla som liksom Ivan tillbringat större delen av sitt liv i en liten bur i en galleria. Det är lätt att sätta sig in i Ivans och de andra djurens situation och man blir både rörd och upprörd över hur de behandlas. Boken är skriven ur Ivans perspektiv och hans betraktelser av människornas besynnerliga beteenden är ofta fulla av humor: ”Gorillor är lika uthålliga som stenar. Människor? Knappast.” (s. 13). Texten i boken är luftig och kapitlen är korta vilket gör att den är ganska lättläst. Berättelsen om Ivan kan förslagsvis användas för att diskutera vänskap, och vi tycker att den passar bra för årskurs 4 och 5.