Veras krig

Författare:

1941 belägras staden Leningrad av den tyska armén. I staden bor Vera med sina föräldrar, storasyster Nina och katten Binka, och om allt hade varit som vanligt så hade hon börjat i klass 4 i skola nummer 97 till hösten. Men ingenting blir som vanligt. När beskedet om belägringen når Leningradborna börjar de som kan att hamstra mat och andra förnödenheter, och till en början tycker Vera att det är ganska spännande; Hon får hjälpa till att handla och göra andra vuxensaker och hon känner sig viktig och betydelsefull. Men när det börjar gå flyglarm var och varannan dag, pappa skickas ut i kriget och Nina blir krigsplacerad, då tycker Vera inte att det är så spännande längre. Hon spenderar dagarna med att stå i olika ransoneringsköer, och det börjar bli ont om mat.
Den mat de lagrade i början av belägringen tar slut alldeles för snabbt och vintern är lång och kall. I matköerna faller folk ihop döda av hunger och köld och över allt och alla ligger som en bedövande hinna – ingen varken orkar göra eller känna något annat än hunger.
Hungern gör att man äter allt: Bröd som smakar sågspån och soppa kokad på ett läderbälte. Ett efter ett försvinner husdjuren. För att värma sig eldar man allt som man kommer över som möbler, gravkors och andra ägodelar. En efter en eldar Vera och hennes mamma upp familjens böcker – men inte utan att ha läst dem först! Kriget blir Veras vardag och det känns som om det aldrig kommer att ta slut. Men så börjar det pratas om evakuering och Vera och hennes mamma ser en möjlighet att få lämna staden.

Detta är en fiktiv berättelse om en sann historia och den känns nästan kusligt aktuell. Det är en berättelse om hopplöshet, men också om att mitt i denna hopplöshet hitta små små glädjeämnen som en varm soppa, en extra brödskiva eller hjälpande hand. Med ett ganska rakt och enkelt språk skildras kriget ur Veras perspektiv. och förutom att vara en läsupplevelse i sig så kommer boken ge upphov till mycket att samtala om i klassrummet. Vi tycker att man kan läsa den från årskurs 5.

 

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes

Författare:

Den japanska flickan Sadako var två år då atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima i slutet av andra världskriget. Hon klarade sig till synes utan skador, men då hon var 11 år drabbades hon plötsligt av yrselanfall och läkarna konstaterade att Sadako hade drabbats av ”atombombssjukan”, leukemi, som en följd av strålningen hon utsattes för när atombomben föll.
Då Sadako lagts in på sjukhus kom hennes bästa vän Chizuku till henne med en trana vikt av guldpapper. Chizuku berättade legenden om den heliga tranan; Att den som blivit sjuk ska vika tusen tranor för då ska gudarna göra en frisk igen. Chizukus trana i guld blev den första av Sadakos tusen tranor, för Sadako började själv att vika tranor med hopp om att det skulle göra henne frisk igen.
Sadako hann vika  644 tranor, som alla svävade i taket till hennes rum på sjukhuset, innan hon somnade in för alltid, 12 år gammal.

Hennes klasskamrater, som var djupt chockade av hennes död, vek då 356 tranor till hennes begravning så att tusen tranor kunde följa med Sadako i graven. Ett år senare hade hennes klasskamrater och barn över hela Japan och i nio andra länder samlat ihop pengar till ett minnes-och fredsmonument – en staty av Sadako med en gyllene trana i handen som står i Fredsparken i Hiroshima. ”Detta är vårt rop. Detta är vår bön: Fred i världen”  är inskriptionen på monumentet.

Författaren Eleanor Coerr bodde några år i Japan och hörde då berättelsen om Sadako. Hon beslöt sig för att berätta hennes historia  och skrev boken Sadako och de tusen papperstranorna, en berättelse som nu förvandlats till en modern klassiker som lästs av generationer av barn och unga i många länder. Det är en tidlös berättelse om mod, kärlek och hur viktigt det är att hitta något att knyta sitt hopp till när livet är svårt. Boken, som vi har både på svenska och engelska, är inte svår och berättelsen griper tag även om den är kort med sina nio korta kapitel på knappt 60 sidor text och illustrationer. Det finns mycket att prata om under och efter läsningen om Sadako, inte minst de vuxnas oförmåga att erkänna verkligheten fast barnen förstår hur det ligger till men också om att krig och konflikter lämnar spår även många år efter att de är slut.

Inte ens döden

Författare:

Det är första skolveckan efter sommarlovet och en värmebölja hänger kvar. Hettan är tryckande i klassrummet och det enda som Oliver och Leo längtar efter är att åka och bada. De bestämmer att de ska ses vid det vanliga klippbadet, där de brukar kunna bada helt ensamma. ”Ingenting kan stoppa mig från att bada idag!” säger Leo. Först måste dock Oliver cykla hem och gå ut med sin hund. När han sedan cyklar mot badet hör han sirener. Är det brandkåren som rycker ut? Oliver kommer till badplatsen lite försenad, men där syns inga spår efter Leo, varken cykel eller kläder. Så plötsligt så är Leo där ändå. Han överraskar Oliver och drar ned honom under vattnet. Det är typiskt Leo att göra så, men kan han inte simma lite väl länge under vattnet… Dessutom ser Leo nästan genomskinlig ut när han sedan står och torkar på klippan, och han försvinner lika fort och oförklarligt som han dök upp.

Inte ens döden av Mårten Melin är en spökhistoria som ger kalla kårar, samtidigt som vänskapen mellan Leo och Oliver är fint skildrad. Berättelsen upplagd som en novell och går att diskutera utifrån det. Vi tänker att den fungerar för årskurs 6-8.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Tre noveller om förintelsen

Författare: , ,

Vi har köpt in tre noveller om förintelsen: En vårmorgon av Ida Fink, Den sista utvägen av Rachel Korn och Kylig vår av Aharon Appelfeld. De är alla tre berättelser som skakar om läsaren och väcker många tankar och frågor, även om den allra största frågan förblir obesvarad: Hur kunde detta hända? Novellerna kan läsas var för sig eller som en triad av viktiga berättelser om det som aldrig får glömmas.

I En vårmorgon ställer sig en mor och en far frågan huruvida deras dotter någonsin skulle kunna förlåta dem för att de satte henne till världen nu när den blivit så hemsk. Skulle de ens ha skaffat henne om de visste vad som skulle hända? En stund senare sparkar SS-männen in dörren för att ta med sig den lilla judiska familjen. När fadern så ser en sista möjlighet att rädda sin dotters liv tar han chansen – bara för att en stund senare stå med henne livlös i famnen.

I novellen Den sista vägen tvingas alla judiska familjer i ett galizianskt getto att göra ett fruktansvärt val: antingen skickar man en person från familjen till deportation, eller så måste hela familjen deporteras. Men hur ska man kunna välja det? Och vem ska göra det valet?

 

Kylig vår skildrar en grupp människor som nyss kommit fram ur den bunker där de länge har gömt sig undan krigets fasor. Den verklighet som möter dem är inte den som de fantiserat om så länge. Den mat de längtat efter känner de ingen aptit inför, deras älskade finns inte längre kvar och trots freden känner de inte den glädje som människor omkring dem. Kriget må vara slut, men vad väntar egentligen nu? Åt vilket håll börjar man gå när man inte vet vad eller vem man letar efter?

Höstväsen – skräckberättelser

Författare:

I berättelsen om Nattsköterskan får vi stifta bekantskap med den riktigt skrämmande nattsköterskan Ellen som som anser att det inte behövs någon annan nattsköterska – varken död eller levande. I novellen De saknade ställs frågan var alla försvunna personer egentligen tar vägen? Och vem letar efter dem? Och efter att ha läst Alla helgons dag så kommer man vara betydligt mer försiktig med vad man önskar…
Denna samling av skräcknoveller innehåller sju riktigt läskiga berättelser om de varelser som befinner sig mittemellan den mänskliga och den betydligt dunklare världen och som i skydd av höstmörkret gör sig påminda. Passar från årskurs 7.

 

 

Framtid: 11 berättelser för mellanstadiet

Författare:

Vad menas med framtid? Ett ögonblick bort? Eller om tusen år?
I novellen Spegeln står Rasmus gömd för sina plågoandar inne på skoltoaletten och viskar till spegeln att han vill bort. Och plötsligt har han hamnat 10 år framåt i tiden och får en inblick i sitt framtida liv och inser att det kommer att bli bättre. Vetskapen om att framtiden trots allt ser ljus ut ger Rasmus återvunnet självförtroende att stå upp mot de som är taskiga mot honom.  I den betydligt mörkare berättelsen Nicrophorus vespilloides ligger det som ska ske mycket närmare i tiden – Inom en halvtimme kommer bilen du färdas i att råka ut för en otäck olycka som kommer att förändra ditt liv. I Marsiangräverskans dotter får vi följa med Lilly ut utanför den livsviktiga kupolen på Mars. Hon söker efter bevis som ska ge hennes mamma upprättelse i sin teori om att det skulle ha funnits levande organismer på Mars någon gång tidigare. När Lilly äntligen hittar ett fossil är olyckan framme och läsaren lämnas med ett öppet slut – Kanske kommer varken Lilly eller beviset någonsin att hittas.
I denna samling med tio noveller och en tecknad serie skildras framtiden både som mörk och ljus, som hoppfull och skrämmande. Berättelserna utspelar sig både i en nära framtid och långt fram i tiden, i vår värld och i ett annat universum. Boken passar bra som underlag för att diskutera saker som rör framtiden och om och i så fall hur man kan påverka sin egen framtid. Den passar också bra om man arbetar med noveller som genre och vill få exempel på hur en novell kan vara uppbyggd.