Revolution Poetry

Revolution Poetry startades 2009 med syfte att få till en icke platsbunden plattform för ”poetiska själar som ville ha en plats att dela sina historier och känslor på” (sidan 8). Tanken är att de som inte vanligtvis får göra sina röster hörda ska få ta plats och berätta sina egen historier om utanförskap och segregation. ”Därför är detta konstverk inte bara en diktsamling utan även ett stycke svensk historia, en hyllning till viet och en poetisk resa utan dess like” (sidan 9), skriver Nachla Libre (konstnärlig ledare för Revolution Poetry) i inledning till denna antologi.
Texterna i Revolution Poetry-antologin är från författarnas vardag och verklighet och de rör och berör sina läsare. Varje dikt rymmer en en hel värld av tankar och känslor och har titlar som Rötter och Ögonblick. Andrum och Barbari. De handlar om att inte skyddas av lagen, om hur det är att vara någons dotter och om hur det är att i hela sitt liv ha levt ett dubbelliv för att accepteras. De handlar om det som gör ont, det som känns och det som bränns. Som i Mona Monasars dikt ”Andra generationen” som handlar om att inte känna sig hemma i sitt hemland:
Handen på hjärtat, lögnen i munnen / Jag vill dö i ett land långt härifrån / där människor inte rynkar pannan / och säger / Vad bra svenska du talar / Jag vill dö i ett land där jag känner mig som / en människa

2016 gjordes en dokumentärfilm om rörelsen, som bl.a. visats i SVT.

 

 

Finns det björkar i Sarajevo?
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Christina Lindströms bok Finns det björkar i Sarajevo får vi möta Kevin som ska se efter sin äldre bror Charlie (som har en funktionsnedsättning) när deras föräldrar är ute och reser. Men vad gör man när ens kompis ringer och vill att man följer med till Liseberg? Man tackar ja såklart! Men om man sedan kommer hem och upptäcker att ens bror är borta – vad gör man då? Man letar förstås! Kevin ger sig ut i Göteborg för att försöka hitta sin bror. Det visar sig dock vara svårare än han trott och under de följande dagarna hinner mycket hända och efteråt är inget sig likt. Under boken får man följa Kevins resa från att vara en vilsen ung kille till att få både klarhet i sina föräldrars bakgrund och att börja förstå sig själv och inse att han är en person som räknas och som andra faktiskt gillar.

Vren De gömda rummen

Författare:

Hon snavade nästan över vrenen, vars grå och svartstrimmiga päls smälte samman med skuggorna från träden ovanför. Hon tog ett snabbt ett par steg bakåt och stannade på behörigt avstånd. Han låg på sidan, med öppen mun och läpparna uppdragna över rakbladsvassa tänder. De kloförseddda händerna var låsta vid bältet och pälsen kring halsbandet var en enda kaka av levrat blod. Andningen kom raspande och han visade inget tecken på att märka hennes närvaro. Obeslutsamt blev hon stående. Hon hade aldrig sett en vren på riktigt.”

Livet på jorden har förändrats. Tretton solsystem hade koloniserats, men efter ett bittert och blodigt krig är jorden isolerad  och all den avancerade teknologin har gått förlorad. Den enda utomjordiska art som finns kvar på jorden är vrenerna. Förslavade och utnyttjade av människorna  och allmänt betraktade som livsfarliga.
Flickan Anya , 15 år, dras in ett farligt och skrämmande äventyr efter att hon har träffat och räddat Kirvan, mördarvrenen.  Det mötet ställer henne inför en mängd frågor om samhället hon lever i. Är verkligen alla vrener onda och farliga som andra människor säger? Och kan det vara sant att både kungariket och jorden är hotade av en sammansvärjning?

Lotta Olivecronas sci-fi/fantasyroman  Vren  De glömda rummenn har några år på nacken, men de frågor berättelsen ställer oss är tidlösa. Om hur vi ser på och behandlar andra levande varelser. Om makten och lögnen och sanningen.

Vitsvit

Författare:

”Min bror sa: Någon gång vill jag dö i ett land /
där människor kan uttala mitt namn” (s. 19)
Athena Farrokhzads debutbok Vitsvit består av citat från hennes familjemedlemmar. Dikterna handlar om exil och om sökandet efter en plats som känns som hemma, där språket känns som ens eget. Det handlar om att vara den som har flytt och som tänker tillbaka på hur det var att uppleva krigets fasor. Varje sida ser ut som på bilden vilket gör att texten verkligen slår emot läsaren.

Vår historia

Författare: ,

När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”

Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om Västindiens historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.

Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella  harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna  Solitude och Louise Delgre,  som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.

Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är  den kanadensiska konstnären Sam Garcia och  Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus.  Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn –  läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!

Skärvor av ett liv
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Hédi Fried föddes 1924 och växte upp i den lilla staden Sighet i Transsylvanien. Till att börja med levde hon ett helt vanligt liv; Hon gick i skolan, drömde om att bli läkare och om att ge sig ut i världen. Eftersom de var judar tillhörde hennes familj och släktingar en utsatt grupp. Men i slutet av 30-talet blev trakasserierna allt värre; en dag blev Hédi spottad i ansiktet av pojken som hon var kär i och hon försökte förtvivlat förstå varför, vad hade hon och hennes familj gjort för ont?
Den 1 september 1939 bröt kriget ut i Europa. ”Vi ristar in dagens datum i grinden och så lovar vi att vad som än händer så kommer vi att träffas här när kriget är slut, för att rista in det datumet också”, lovar Hédi och hennes syssling Anna varandra. Men när kriget var slut fanns ingen av dem kvar i Sighet och inte heller fanns det någon grind kvar att rista i.
Hédi och hennes familj fördes först till ett getto och transporterades sedan till Auschwitz där hennes föräldrar mördades. Hédi och hennes syster Livia fördes vidare till olika arbetsläger och hamnade slutligen i Bergen-Belsen, där de vid krigets slut befriades och fick åka med de vita bussarna till ”paradiset” Sverige.
Detta är en skildring av en av de mörkaste händelserna i modern tid och borde vara obligatorisk läsning för alla. Hédi Fried beskriver det fasansfulla med en ung människas ögon, och trots det obeskrivliga de går igenom så finns där en kärlek och värme som Hédi och hennes syster delar med några andra som delar samma öde. Det enda de har är ju varandra och för att överleva så måste de hålla ihop.