Monsterjakten

Författare:

Hemma hos Nell är det alltid kaos; Mamma ägnar mest tid åt mormor och den nya babyn, pappa har det allmänt körigt och storebror ligger mest på sängen och sover. Det beror enligt mamma på att han är tonåring och har fått en mosig hjärna och att allting är dubbelt så svårt då.
Tur att Nell har sin bästa vän Freddie som hon kan hitta på en massa bus med. I denna fristående del om Nell & Freddie har de tjatat till sig att få tälta. Jobbigt bara att det går ett skogsmonster löst… Det är som upplagt för tokigheter!
Caryl Hart har skrivit Monsterjakten som är en lagom galen och lagom svår bok för den som klarar lite mer text men ändå behöver mycket bildstöd.

Kärleken vi inte förstår
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

2019 års ALMA-pristagare är den belgiske författaren Bart Moeyaert och han har skrivit bland annat Kärleken vi inte förstår. Boken är berättad ur näst yngsta barnets perspektiv, kort och gott kallad för ”syrran” och skildrar en familj som trasas sönder mer och mer. Mammans ständiga byte av kärleksrelationer skadar familjen utan att hon själv riktigt kan se det, och barnen har fått anpassa sig efter att leva i en känslomässig berg- och dalbana. Men vad händer när ett av syskonen säger ifrån? Eller när någon av syskonen flyttar? Alla i boken längtar efter kärlek på något sätt, men hur ska man veta när man hittar det?
Boken är indelad i tre avsnitt som var för sig berättar om en händelse som förändrar familjen. Texten är sparsmakad och mycket sägs mellan raderna, vilket ger utrymme för mycket att diskutera både kring innehåll och form. Var utspelar sig det hela? Och när? Vad hände innan? Och vad kommer efter sista sidan?
Vi rekommenderar att läsa boken med läsvana elever i årskurs 9 och med elever i gymnasiet.

Till boken finns en lärarhandledning: Kärleken vi inte förstår

 

Hemliga Myran
Inläst som Daisy text och ljud

Författare:

Det är sommarlov och Myran är på landet med sin alldeles nya lillasyster, mamma och Jesper. Den enda Myran vill är att bada, men ingen har tid att följa med; de vuxna bara ägnar sig åt lillasyster. Det han önskar sig mest av allt en är en sommarkompis och plötsligt dyker Gloria upp. Hon har en gipsad arm och är väldigt hemlighetsfull. Dessutom är hon arg och svär och ljuger så det står härliga till – och Myran tycker att det är underbart att vara med henne, för det känns liksom både farligt och härligt.
Detta är en vardagsberättelse med hög igenkänning och många skratt, men också allvarligare tankar. Boken innehåller alla känslor som man upplever som barn (eller som vuxen med för den delen) som glädje, sorg, längtan och svartsjuka. I slutet av boken sitter Myran på tåget till Italien tillsammans med sin pappa och övar på italienska glosor. När han till slut säger ”Arrividerci” till läsaren så har man blivit helt såld på Myran och hans tankar och funderingar. Hemliga Myran är den tredje och sista boken av Linn Gottfridsson om Myran, men det är inga problem att läsa den fristående från de andra delarna. Emma AdBåges illustrationer kompletterar texten på ett underbart sätt! Den passar att läsa i årskurs 2 och 3.

Du är inte ensam, Stargirl
Inläst som Daisy text och ljud

Författare: ,

Hej! Jag är snart 13 år (fyller den 18 november) och söker en mejlvän som också går i sexan och inte är lättchockad. Kille eller tjej spelar ingen roll. Jag älskar film och drömmer om att bli skådespelare. Är rätt bra på att rita. Jag hatar min nya skola och stället där jag bor nu efter att vi flyttade. Känner mig ensam och behöver verkligen prata med någon. Söker dig som är bra på att behålla hemligheter. 

Så skriver signaturen Blondie (som egentligen heter Milo) och får svar från Stargirl (som egentligen heter Stella). De båda börjar en mejlväxling där de lär känna varandra och avslöjar succesivt alltfler hemligheter för varandra. De två lever rätt olika liv, men blir alltmer viktiga för varandra. Genom sina mejl hjälper Blondie och Stargirl varandra med sina problem. Det växer fram en stark vänskap mellan de två som till slut laddar för att träffa varandra IRL.

Boken är uppbyggd som en klassisk brevroman, fast via mejl :-), och på så sätt får vi komma nära huvudpersonerna och uppleva världen genom två, snart, trettonåringars ögon. Det finns massor med ämnen att prata om, till exempel jobbiga syskon, vänskap, frigörelse, popularitet, kärlek, drömmar och rätten att få vara sig själv. Boken är relativt lättläst och luftig. Passar för åk 5-6.

Jag heter Beata
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Katarina Kieris bok Jag heter Beata får läsaren ta del av Beatas tankar om livet och döden och vänskap och kärlek. Den är rikligt illustrerad av Anna Sandler och är lätt att ta till sig både innehålls- och textmässigt.
Beata är åtta år och har en storebror som är död, en mormor som bara pratar finska och en kusin som hon är kär i. Hon tycker dock inte att något av detta är konstigare att hon även har en levande storebror som heter Malte och som hon gillar att spionera på. Eller att hon gillar att leka Hela Sverige bakar och spela bordtennis med sina kompisar. Hon skulle gärna vilja ha glasögon, för det känns ovanligt och annorlunda och önskar sig ett par i julklapp!
Men trots att hon alltid haft en död storebror så tänker Beata mycket på att det nästan aldrig är någon som pratar om honom hemma. Hon tänker på hur det skulle ha varit om han hade levt – hur han skulle sett ut och hur han hade varit. Till slut vågar hon fråga sin mamma vad som egentligen hände och det är en lättnad för dem båda att få prata om honom. Men Beata lär sig också att säga ”Jag älskar dig” på kurdiska, upptäcka att Malte och hans kompisar snusar och att bråka med sina kompisar om huruvida det heter ”discolampa” eller ”discokula”. Och hennes önskan går i uppfyllelse när det visar sig att hon faktiskt behöver glasögon på riktigt.
Boken passar årskurs 2-3 och innehållet kan ge upphov till mycket att prata om!

Vakuum
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

”Dagarna blir så långa när någon är död”, tänker Jonna. Hennes storebror Johan tog sitt liv för snart ett år sedan och hon känner mest ilska. Hur kunde han lämna henne när det fanns så mycket kvar som han inte hade lärt henne? Så mycket de inte hunnit göra tillsammans? Omgivningen förväntar sig att allt bara ska vara som vanligt men  ingenting kommer ju någonsin att bli det minsta vanligt igen. Jonna har känslan av att hon flyter runt i ett vakuum av kompakt mörker och gråta kan hon inte göra för då dör hon.
Men en dag hittar hon en lapp i en av sina vinterstövlar; Guten Tag, står det. Lappen är från Johan och efter hand hittar hon fler lappar från honom. Lapparna leder henne till en stuga på landet där Johan brukade vara och hon letar febrilt efter fler ledtrådar för att få svar på den största av alla frågor: Varför?
I sitt sökande får hon oväntad hjälp av stuggrannen Ruben, och mellan dem växer något fram som gör att den hårda knuten i Jonnas mage långsamt, långsamt börjar att lösa upp sig – men om man gråter dör man ju – eller?
Mia Öströms bok behandlar ett ämne som väcker många tankar och känslor. För det är inte bara personen som dör som försvinner, utan även det liv som omgivningen levde. De som blir kvar ska försöka förstå och acceptera vad som har hänt, och samtidigt försöka leva vidare. Varför väljer en ung människa att avsluta sitt liv när det precis har börjat? Och hur ska man som närstående lära sig att stå ut med den obeskrivligt smärtsamma förlusten? Boken lämnar inga tydliga svar på frågor som dessa, utan lämnar mycket utrymme för reflektion och diskussion. En viktig bok!