Historien om Bodri

Författare: ,

”Jag heter Hédi, jag ska berätta om min barndom. Om hur jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad. Det som hände sen är svårt att berätta om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar. För vi människor kan göra så mycket ont men också mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.”

Hédi älskar sin hund Bodri och sin bästa vän Marika. Bandi, Marikas hund, älskar hon också. De klättrar och springer, leker och lever i frihet i den lilla staden de bor i. En dag får de höra talas om en elak man, som har mycket makt, han bestämmer i sitt land och har börjat bestämma över fler länder. Han heter Adolf Hitler…

Hédi Fried överlevde Förintelsen och Historien om Bodri handlar om hennes egna upplevelser. Boken är ett samarbete med illustratören Stina Wirsén och vänder sig till de yngre barnen. Skaparna av boken säger att de vill berätta om både grymhet och om det hopp som finns i att nya generationer kan lära sig av historien och göra andra val än sina föregångare. Vi tycker att det är en fin bok att läsa gemensamt om ett viktigt ämne och på förlagets hemsida det finns en handledning publicerat för den som vill ha stöd i hur man kan arbeta med boken: lasstod-for-historien-om-bodri.pdf (nok.se)

Tre noveller om förintelsen

Författare: , ,

Vi har köpt in tre noveller om förintelsen: En vårmorgon av Ida Fink, Den sista utvägen av Rachel Korn och Kylig vår av Aharon Appelfeld. De är alla tre berättelser som skakar om läsaren och väcker många tankar och frågor, även om den allra största frågan förblir obesvarad: Hur kunde detta hända? Novellerna kan läsas var för sig eller som en triad av viktiga berättelser om det som aldrig får glömmas.

I En vårmorgon ställer sig en mor och en far frågan huruvida deras dotter någonsin skulle kunna förlåta dem för att de satte henne till världen nu när den blivit så hemsk. Skulle de ens ha skaffat henne om de visste vad som skulle hända? En stund senare sparkar SS-männen in dörren för att ta med sig den lilla judiska familjen. När fadern så ser en sista möjlighet att rädda sin dotters liv tar han chansen – bara för att en stund senare stå med henne livlös i famnen.

I novellen Den sista vägen tvingas alla judiska familjer i ett galizianskt getto att göra ett fruktansvärt val: antingen skickar man en person från familjen till deportation, eller så måste hela familjen deporteras. Men hur ska man kunna välja det? Och vem ska göra det valet?

 

Kylig vår skildrar en grupp människor som nyss kommit fram ur den bunker där de länge har gömt sig undan krigets fasor. Den verklighet som möter dem är inte den som de fantiserat om så länge. Den mat de längtat efter känner de ingen aptit inför, deras älskade finns inte längre kvar och trots freden känner de inte den glädje som människor omkring dem. Kriget må vara slut, men vad väntar egentligen nu? Åt vilket håll börjar man gå när man inte vet vad eller vem man letar efter?

Vågen

Författare:

Under en historielektion om andra världskriget frågar sig eleverna hur nazismen kunde få så stort inflytande så snabbt och deras lärare Ben bestämmer sig för att genomföra ett experiment. Han startar organisationen Vågen för att få eleverna att förstå hur lätt det är att börja styras av någon annan. Han börjar med att införa regler för lydnad och uppförande i klassrummet och presenterar en kraftfull slogan och inom kort får han med sig majoriteten i klassen. Det tar dock inte lång tid innan Ben är så uppslukad av sin nya roll som Vågens ledare att han tappar kontrollen över hur Vågen utvecklas och sprider sig bland skolans elever. Genom eleven Laurie Saunders ögon får vi följa Vågens framfart. Hon är en av få som ifrågasätter hur mycket Vågen alltmer påverkar hennes vänner, och snart är hon i stort sett den enda som i allt starkare motvind kämpar för att de andra ska inse att Vågen håller på att ta kontroll över dem alla.

Denna moderna klassiker har vi köpt in med tanke på hur pass många aktuella teman den innehåller; det hotade fria ordet, grupptryck och hur lätt det är att följa med strömmen utan att ifrågasätta det som sker. Boken bygger på ett experiment som en lärare genomförde i USA i slutet på 60-talet och finns även filmatiserad.

Tatueraren i Auschwitz

Författare:

Lale Sokolov kommer till Auschwitz-Birkenau 1942. Han beordras att tatuera de medfångar som väljs ut för att de ska få ”leva”, det vill säga arbeta sig till döds i stället för att gasas ihjäl. Lale stålsätter sig och utför sin uppgift med mekanisk effektivitet. Lale inser tidigt vilket öde han och de andra i lägret är på väg att möta, men han bestämmer sig för att han ska överleva. För att göra det ser han till att bli ”vän” med sina fångvaktare och även med Viktor, en arbetare som kommer till lägret på dagtid. Viktor ger mat och choklad till Lale och Lale smugglar till Viktor juveler och annat som fångarna har sorterat fram från fångarnas beslagtagna bagage. Lale är smart och listig och på så sätt lyckas han göra sitt eget och andra fångars liv aningens bättre. I fånglägret står en dag en ung kvinna framför honom, Gita. Han blir blixtförälskad och bestämmer sig för att det är kvinnan i hans liv.

The tattooist of Auschwitz är en roman som bygger på den sanna historien om Lale och Gita och deras kärlek– som tillsammans med dem överlevde koncentrationslägret i Auschwitz. Missa inte att läsa efterordet! Vi har den även på engelska

Address unknown

Författare:

Address Unknown är en bok som får läsaren att fundera mycket, bland annat över om hämnden alltid är ljuv?
Boken kom ut första gången mellan de båda världskrigen då nazisternas påverkan växte sig allt större och Hitler tog makten. Den är skriven som en brevväxling mellan Max och Martin som både har en firma och en djup vänskap tillsammans i USA. Martin har precis återvänt till Tyskland med sin familj och skriver till Max om den nya tiden i Tyskland; först tveksamt inställd till det som sker, för att sedan alltmer sälla sig till mängden av de som ser Hitler som Tysklands frälsare. Max som är jude ser med fasa hur Martin blir alltmer fientligt inställd till judar och deras vänskap testas till det yttersta, för att till slut avslutas.
Samtidigt befinner sig Max syster Griselle i Tyskland för att medverka i en teateruppsättning och Max ber sin före detta vän om att i alla fall skydda henne från att drabbas av pogromerna. Övertygad i sin tro på att offer måste göras för att det tredje riket ska kunna växa sig starkare, så sviker Martin allt han någonsin tidigare trott på, när han vägrar att rädda Giselle undan nazisterna. När Max nås av budskapet att hans älskade syster är död och att Martin kunde ha hjälpt henne ser han till att hämnas. Genom att skicka brev till Martin med fiktiva sifferkoder börjar nazisterna se Martin som en misstänkt. Förtvivlad skriver Martin till Max att han ska sluta skicka dessa brev, annars kommer Martin att föras bort. Men kan man förlåta allt?

Address Unknown blev till en början förbjuden i Europa av nazisterna, men har under senare år åter nått ut till allt fler läsare. Temat för boken är ständigt aktuellt och är mycket bra som utgångspunkt för läsning och diskussioner från och med årskurs 9. Missa inte att läsa efterordet av författarens son.

The boy in the striped pajamas

Författare:

The boy in the striped pajamas av författaren John Boyne har som undertitel En sorts saga. Det är alltså inte en dokumentär berättelse.
Bruno som är en nioåring i en välbärgad familj i Berlin under andra världskriget, får en dag veta att familjen måste flytta. ”Furien” vill nämligen att pappa ska sköta ett mycket viktigt arbete på en plats långt borta. Bruno och hans syster och mamma tvingas motvilligt acceptera flytten.
Det ser mycket annorlunda ut dit de kommer, och Bruno uppfattar platsens namn som Allt Svisch. Från sitt fönster kan han se människor i randiga pyjamasar som tydligen lever bakom höga stängsel. Vad gör de där? Varför får inte Bruno komma in dit? En dag går han på upptäcktsfärd längs med stängslet och får syn på en liten figur på andra sidan. En förbjuden vänskap tar sin början…
Boken berättas helt ur Brunos perspektiv, den som har kunskap om andra världskriget förstår  verkligheten bakom det Bruno uppfattar och det gör berättelsen både mer berörande och mer obehaglig.
The boy in striped pyjamas är välskriven och kan naturligtvis läsas som en rent skönlitterär berättelse även om man inte är intresserad av andra världskriget. Men det är samtidigt en bok som bör och kan vara underlag för samtal om rätt och fel – om vikten av att våga granska och ifrågasätta sin egen tids/samhälles normer.
Vi hoppas att den ska användas så – för de samtalen är viktiga för framtiden!