I skolan har Miro svårt att sitta still. Den nya läraren är sträng och Miro blir hela tiden tillsagd att han stör. Orden i boken är för svåra och dagarna går superlångsamt och det enda han kan tänka på är att han måste kicka boll. Han älskar ljudet av dobbskorna mot asfalten, han älskar doften av gräs och ljudet av fotbollar som träffar mål och fotbollsträningarna med sitt lag City BoIS är det bästa han vet.
Men när kvällens träning ska börja meddelar tränaren att det ska bli match mot några äldre killarna och plötsligt känner Miro inte sig så säker längre. Miro vet nämligen vilka dessa äldre killar är och han vet att de inte är särskilt schyssta varken på eller utanför plan. Men Miro lyssnar på tränarens ord om att det är bra att vara liten och snabb och han lyckas göra mål både en och två gånger till de äldre killarnas förtret.
Detta är första delen om spelarna i City BoIS och är det är en lättläst bok för de lägre åldrarna. Vi har köpt in den med tanke på de som liksom Miro älskar fotboll och som vill ha en lättläst bok med mycket fart i bilderna.
Vilmas storebror Alex har berättat för Vilma och Hugo att det bor vampyrer i det gamla ödehuset som de går förbi varje dag. Och trots att både Hugo och Vilma är jätterädda så kan de inte låta bli att cykla till ödehuset för att kolla om det sant. Plötsligt hörs ett jämrande ljud och de störtar därifrån det fortaste de kan, men Hugo glömmer kvar sin ryggsäck! De måste gå tillbaka och hämta den hur rädda de än är. Till slut visar det sig såklart att det inte fanns någon vampyr, utan bara en inlåst kattmamma – och en mini-vampyr.
Nell och Freddie är bästa vänner och det händer alltid något kul när de är tillsammans. En dag åker de på en skolutflykt till en cool bondgård. Där finns en jättestor rosa grismamma och massor av pyttesmå kultingar och Nell tycker att den minsta av dem är det sötaste hon sett. Hon blir väldigt upprörd när Freddie berättar att den minsta kultingen inte brukar klara sig. På vägen hem säger Freddie att han har en liten present till Nell och det är så klart den lilla kultingen som får namnet Kevin Knorr. Det har räddat honom!
Hugo och Vilma ska tälta tillsammans med Vilmas storebror Alex. Men Alex blir sjuk och det ser inte ut att bli någon tältning för de båda vännerna. Men så lyckas Vilmas morfar på något sätt övertala alla oroliga föräldrar om de ändå ska få tälta. Och det är ju jättekul och spännande till en början, men när det sedan börjar bli mörkt och de tycker att någon smyger runt tältet och det dessutom börjar brumma konstigt i närheten, då är det inte så kul längre. De blir mer och mer övertygade om att det är en björn som kommer att äta upp dem. Men puh! Det var ju bara morfar som tältar i närheten vars snarkningar låter väldigt björnlika. Och då förstår de varför föräldrarna låtit dem sova i skogen själva- morfar har ju sovit i närheten hela tiden.
Maryam och hennes familj har flytt från Iran till Sverige och kvar i Iran finns Maryams älskade mormor – Maryam saknar henne så att det gör ont i hjärtat! Det var ju inte Maryam som bestämde att de skulle flytta, så hon bestämmer sig för att hon inte tänker lära sig ett nytt språk som mormor inte förstår, hon vill bara prata Mormorsmålet.
Kalle Skavank är deckare och jobbar i en kiosk – alltså är han en kioskdeckare! Till sin hjälp har han sin kusin Dilsa som är en mycket skarpögd detektiv och tillsammans är de ett oslagbart team.