Kiki´s Delivery Service

Författare:

Det här är den första delen i Eiko Kadonos flerfaldigt prisbelönta serie om tonårshäxan Kikis äventyr. Kikis mamma är en tvättäkta häxa, och hennes pappa är etnolog. Som brukligt i häxfamiljer fick Kiki välja om hon ville vara häxa eller vanlig människa när hon var tio år gammal (hon valde häxa för då fick hon flyga), vartefter hennes mor lärde henne båda de trollkonster hon kunde. Nu som trettonåring är det dags för henne, och hennes svarta katt Jiji, att ge sig av hemifrån. De ska hitta en egen stad att praktisera sina häxkonster i.
Men det är inte så lätt, varken att lämna sin familj och allt man är van vid eller att hitta nya vänner och komma till rätta i en främmande stad. Inte ens för en häxa! Men Kiki har ju sin kvast som hon kan flyga med och hon kommer på en smart idé, hon startar en budfirma som levererar i expressfart… Många barn (och vuxna) känner nog till Kiki redan eftersom de har sett Hayao Miyasakis underbara film med samma titel.

Akamella – Andarnas rike

Det är tidig 1900-tal och de vuxna pratar om ett världskrig som pågår. Nyinflyttade på Södermalm är Gustava och hennes familj, föräldrarna kommer från en liten by i Tornedalen och familjen pratar meänkieli och svenska. I skolan blir Gustava retad när att de andra barnen hör henne prata sitt språk med mamma.

Gustavas storebror Georg är hennes bästa vän, han är tretton år och har läshuvud men han måste sluta skolan för att arbeta med pappa på järnvägen. Familjen behöver en extra inkomst för att överleva.

 

Föräldrarna berättar ofta sagor om kvällarna, sagor om olika väsen som hör hemma i Tornedalen. Det är kusliga berättelser som syskonen älskar att lyssna på. En av favoritsagorna handlar om manalaiset, manalaiset är de osynliga, de som bor i underjorden. Vissa människor kan se dem, de ser ut som människor men mindre och de har alltid röda kläder. De är inte onda men man kan inte lita på dem, det har hänt att de har tagit barn och ibland djur. Om man hamnar i underjorden hos manalaiset och äter något på deras land så kan man aldrig återvända till människornas värld igen. En annan saga handlar om Akamella, en gammal begravningsplats där det vimlar av spöken.

 

När det sker en olycka vid järnvägen och Georg försvinner och antas vara död blir Gustava tvungen att klä sig som en pojke för att arbeta på järnvägen istället för Georg. Gustava har en plan, när tåget som de arbetar på kommer till Tornedalen, där olyckan skedde, ska hon försöka hitta Georg. Gustava känner djupt inom sig att Georg fortfarande lever. När Gustava kommer till Tornedalen får hon träffa flera av de mystiska varelserna från föräldrarnas sagor som hon alltid trott bara fanns i sagornas värld och inte på riktigt. 

Det här är en riktigt spännande berättelse som passar för årskurs fem och sex.

Allt som inte syns

Författare:

Joel ska börja sexan. Han vågar knappt hoppas att det här året ska bli bättre än förra eftersom hans värsta plågoandar kommer alla att gå i samma klass igen. Det är Ester, Elias, Anton och Wilma, gänget som har mobbat honom i flera år och gjort så att ingen annan vågar vara vän med honom i skolan. De andra i klassen vill inte ”smittas” med det Joel har, att vara ett ”hopplöst mobboffer”. En ljusning är att i år kommer Joel att vara i samma skolbyggnad som sin populära storebror som sagt att han ska hålla ett öga på honom. Men också att det kommer nya elever till skolan, fler parallellklasser. Kanske kan Joel få en vän eller åtminstone bli lämnad ifred? Men trots att det verkar som om en av de nya killarna i klassen skulle kunna bli en riktig kompis så lämnar inte mobbarna honom ifred. Det är också svårt att ta hjälp från storebrodern, Joel vill inte berätta om hur dåligt han har det, han låtsas att allt är bra och försöker planera alla av skoldagens timmar så att han aldrig behöver vara ensam med mobbarna.

Men så en kväll när Joel går ut med sin hund träffar han på Ester, till synes berusad och med blåmärken på kroppen. Ester har det jobbigt hemma och ingenstans att ta vägen och Joel hjälper henne trots att hon så länge varit en av de elakaste mot honom i skolan. Mellan dem växer det fram en oväntad och hemlig vänskap som till sist förändrar dem och dynamiken klassen.

Det här är en tänkvärd och välskriven mellanåldersbok om mobbning. Det är bitvis ganska jobbigt att läsa om hur Joel har det i skolan och vad han utsätts för när de vuxna inte ser, men det behövs, mobbning är något som sker i de flesta skolor. Kanske kan läsningen av den här boken öppna för samtal om hur man själv skulle kunna hjälpa en klasskamrat som var i samma situation som Joel eller Ester i den egna skolan.

 

 

 

A kind of spark

Författare:

11-åriga Addie är autistisk; Hon både ser och hör saker som andra inte reagerar på och ibland blir allting bara för mycket. Då måste hon ”stimma” lite för att lugna ner sig och hämta ny energi. Det fina med Addie är att hon känner sig själv och vet vad hon vill och behöver, det är bara omgivningen som har svårt att hantera hennes sätt att vara på.
När Addie blir intresserad av något så blir hon VÄLDIGT intresserad och kan engagera sig (och andra) hur mycket som helst. En dag berättar hennes lärare om häxprocesserna som som pågick i deras hemstad och Addie blir direkt som uppslukad. Hon känner samhörighet med dessa kvinnor som samhället såg som udda, men som precis som Addie bara inte passade in i den gängse normen. Addie tycker att det är hög tid att ”häxorna” får ett minnesmärke uppfört och hon försöker få med sig resten av invånarna i staden. Men oj vad hon får kämpa för detta! Som tur är så är Addie otroligt envis och med uppbackning hemifrån så håller hon benhårt fast vid sin idé.
En varm berättelse om mod, vänskap och vad det innebär att kämpa mot omgivningens fördomar och oförståelse. Vi tänker att den passar från årskurs 5 för dem som klarar att läsa lite svårare texter på engelska.

Veras krig

Författare:

1941 belägras staden Leningrad av den tyska armén. I staden bor Vera med sina föräldrar, storasyster Nina och katten Binka, och om allt hade varit som vanligt så hade hon börjat i klass 4 i skola nummer 97 till hösten. Men ingenting blir som vanligt. När beskedet om belägringen når Leningradborna börjar de som kan att hamstra mat och andra förnödenheter, och till en början tycker Vera att det är ganska spännande; Hon får hjälpa till att handla och göra andra vuxensaker och hon känner sig viktig och betydelsefull. Men när det börjar gå flyglarm var och varannan dag, pappa skickas ut i kriget och Nina blir krigsplacerad, då tycker Vera inte att det är så spännande längre. Hon spenderar dagarna med att stå i olika ransoneringsköer, och det börjar bli ont om mat.
Den mat de lagrade i början av belägringen tar slut alldeles för snabbt och vintern är lång och kall. I matköerna faller folk ihop döda av hunger och köld och över allt och alla ligger som en bedövande hinna – ingen varken orkar göra eller känna något annat än hunger.
Hungern gör att man äter allt: Bröd som smakar sågspån och soppa kokad på ett läderbälte. Ett efter ett försvinner husdjuren. För att värma sig eldar man allt som man kommer över som möbler, gravkors och andra ägodelar. En efter en eldar Vera och hennes mamma upp familjens böcker – men inte utan att ha läst dem först! Kriget blir Veras vardag och det känns som om det aldrig kommer att ta slut. Men så börjar det pratas om evakuering och Vera och hennes mamma ser en möjlighet att få lämna staden.

Detta är en fiktiv berättelse om en sann historia och den känns nästan kusligt aktuell. Det är en berättelse om hopplöshet, men också om att mitt i denna hopplöshet hitta små små glädjeämnen som en varm soppa, en extra brödskiva eller hjälpande hand. Med ett ganska rakt och enkelt språk skildras kriget ur Veras perspektiv. och förutom att vara en läsupplevelse i sig så kommer boken ge upphov till mycket att samtala om i klassrummet. Vi tycker att man kan läsa den från årskurs 5.

En lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

 

Profetian om Beatrice

Författare:

En morgon när broder Edik går ut med frukost till klostrets vanligtvis så ilskna get Answelica så ser han till sin fasa att det ligger ett barn hopkurat bredvid geten! Av egen erfarenhet vet munken hur argsint geten är och han ser framför sig att det kommer att bli katastrof. Men geten verkar tvärtom vilja skydda barnet och Edik bär med sig den dödssjuka flickan in i klostret där geten sedan aldrig viker från hennes sida. Det enda flickan minns är att hennes namn är Beatrice och att hon bär på en stor sorg. Det visar sig att Beatrice kan läsa och skriva, vilket endast är tillåtet för ett fåtal utvalda personer – och de är alla män. Edik klipper Beatrice hår och förklarar för henne att hon måste hålla det hemligt att hon kan läsa och skriva, annars kommer hon att råka illa ut.

I en annan del av det krigshärjade landet sitter Kungen och läser ännu en gång vad som står skrivet i Sorgekrönikan: ”En dag ska det komma en flicka och avsätta kungen och vålla stora förändringar”. Eftersom det handlar om en flicka så har alla länge bortsett från denna profetia, då man ansett den vara alltför osannolik, men nu har kungen förstått att det som står i Sorgekrönikan är sant och flickan måste hittas till varje pris – Hela kungadömets öde står ju på spel! När kungens män närmar sig klostret måste Beatrice ge sig av, men hon är inte ensam, för vid hennes sida finns både Answelica och den hemlösa pojken Jack som tidigare dykt upp vid klostret. Och under färden genom den Mörka skogen möter de också den tidigare kungen som tröttnade på att vara kung och helt sonika gav sig ut på en promenad som nu pågått i många år, och dessutom kommer broder Edik ikapp dem. Beatrices följeslagare har fullt sjå med att försöka övertala henne att låta bli, men hon har bestämt sig! Hon ska gå till Kungen, hitta sin mor och ställa allt till rätta. Och ingenting kan stoppa henne!

Detta är en sagoberättelse om den klassiska kampen mellan ont och gott, mellan kunskap och okunskap och mellan mod och rädsla. Det är en rolig och charmig berättelse om att försöka hitta hem, men också om att hitta vänner på de mest oväntade ställen. En riktig favoritkaraktär är geten Answelica, som har tänder som återspeglar hennes själ – ”stora, vassa och obevekliga” och som är så argsint att ingen vill gå i närheten av henne. Munkarna skulle ha slaktat geten för länge sedan om det inte vore så att de fruktade den gruvliga hämnden från getens spöke mer än den levande geten. Och tur var väl det, vem vet annars hur det hade gått?!

Vi tänker att den passar för årskurs 4 och 5, men redan i årskurs 3 för de som kommit långt i sin läsning.