Dinkeli dunkeli doja

Författare:

Dinkeli dunkeli doja av Lennart Hellsing är en samling med flera av Hellsings mest älskade rim, ramsor och berättelser. Här får vi möta Lapprika Papprika, Krakel Spektakel, Den trekantiga gubben med den trekantiga hatten och Herr Gurka och hans bror. Och vem kan stå emot Moster Ester och hennes fester, Nicko Ticko Tinn och hans stjärnraket och Opsis Kalopsis med sitt harpaspelande? Boken passar att använda vid Lennart Hellsing-tema eller bara för att få läsa riktigt bra rim och ramsor. Boken är rikligt illustrerad med bilder av Charlotte Ramel.

Kanel och Kanin – Dikter om kroppen och alla känslorna

Författare:

Kanel och Kanin funderar tillsammans över kroppen; Vad många delar kroppen har och vad har man alla delar till? Varför har man fått två ögon? För att det finns så mycket att titta på så klart! Och näsan som kan lukta fram det mesta – kan den lukta på vintersnö och fantasi? Och tänk om en fågel börjar bygga bo i ens hår? Och vad gjorde man om stjärten inte fanns? Och tänk att vi alla har ett hjärta som slår i vårt bröst! Lägg örat mot mitt bröst. / Där inne hör du hjärtats röst. / Tack! säger den för varje slag. Tack för att du är du. Och jag är jag./

I Kanel och Kanin och alla känslorna funderar de båda vännerna över alla känslor som finns i kroppen. Hur många kan de vara? Minst tjugotvå! Hur känns det att bli svartsjuk på en ekorre? Eller avundsjuk på en myra? Och arg och osams? Eller att ångra sig och bli ensam och ledsen? Och sedan bli vänner igen?
Båda böckerna om Kanel och Kanin är skrivna av Ulf Stark och illustrerade med fantastiska bilder av Charlotte Ramel. Texterna flyter fram med härliga rim och är en bra introduktion i att både läsa och skriva rim och ramsor.

Armstrong – Den första musen på månen

Författare:

Hur vet man egentligen om något är sant? När en liten mus försöker förklara för sina muskompisar att han har upptäckt att månen är en jättestor stenkula och att det är ljuset från solen som får månen att lysa, vill de inte lyssna på honom. De tror nämligen något helt annat; att månen är en ost. Men den lilla musen bestämmer sig: Han ska bli den första musen på månen!
Genom att studera och prova sig fram kommer han allt närmare sin dröm, men det ogillas av människorna som vill stoppa honom. I sista sekunden lyckas han komma iväg på sin månfärd, men människorna får tag på hans kvarlämnade anteckningar. Efter ett lyckat besök på månen återvänder musen till jorden, där han tas emot som en hjälte av sina muskompisar, som inte längre tror att månen är en ost.
Under tiden har människorna börjat utveckla sin egen rymdraket baserat på Armstrongs anteckningar. Men när de väl landar på månen hittar de ett bevis på att någon varit där före dem. För att ingen ska kunna avslöja hemligheten av misstag kallas den lilla musen för Armstrong, efter den första människan på månen. När någon frågar vem som tog det första steget på månen blir svaret helt enkelt: Det var Armstrong. För det var det ju. Eller?
Armstrong – Den första musen på månen av Torben Kuhlmann är en bilderbok som kan användas som underlag för att diskutera hur man vet vad som är sant och vem som egentligen äger sanningen.

Vi hittade en hatt

Författare:

Två sköldpaddor hittar en hatt tillsammans och den sitter lika snyggt på dem båda! Men problemet är att det ju bara finns en hatt och att de är två. Det mest rättvisa är helt enkelt att lämna hatten och glömma bort den. Eller? För när solnedgången sänker sig och det är dags att sova så ligger hatten kvar. Och om den ena sköldpaddan somnar så är det väl fritt fram för den andra sköldpaddan att ta hatten? Vi hittade en hatt är den avslutande delen i triologin av Jon Klassen som inleddes med Jag vill ha min hatt och Det är inte min hatt (finns på Cirkulationsbiblioteket). Med få ord och sparsmakade men ändå uttrycksfulla bilder får läsaren ta del av en underfundig berättelse om vänskap och om det svåra att göra rätt när det finns något som lockar och drar.

Grodan och kärleken

Författare:

Grodan känner sig konstig, kall och varm, går som i en dröm, hjärtat klappar…vad är det med honom? Haren ställer rätt diagnos: ”Du är kär!”
Å så skönt – inte sjuk utan kär!
Och i vem – jo i underbara Ankan förstås. Men det går ju inte säger Grisen – grodan är ju grön och Ankan vit!!! Fast det struntar både kärleken och Grodan i som tur är. Men hur visar man kärlek?
Max Velthuijs böcker om Grodan är både älskade och uppmärksammade för sitt genialiskt enkla men tänkvärda innehåll och underbara bilder. Och Grodan och kärleken är inget undantag. Alla, oavsett ålder, som en gång drabbats kan känna igen sig både i upprymdheten och grubblet som kärleken för med sig.
En underbar liten bok om kärlekens gränslöshet och kraft.

Sex blinda möss och en elefant

Författare:

Den sydafrikanska konstnären och författaren Jude Daly har tagit sig an en mycket gammal fabel som tros ha sitt ursprung i Indien, och återberättat den i bild och ord på sitt eget sätt.
Sex blinda möss och en elefant är en vacker bilderbok, med stora ljusa luftiga bilder och sparsmakad text som gör boken enkel både att läsa för och att läsas av yngre barn. Men innehållet i berättelsen är relevant för alla åldrar.
Sex små blinda möss bor tillsammans på en bondgård.  De klarar sig bra för de har ju båda hörsel och känsel. Men en mycket varm dag  kommer en elefant ut ur skogen och lägger sig att sova i bondens lada. Människorna på gården och i byn blir upphetsade och kommer för att titta på elefanten och mössen, som ju känt av en främmande lukt  blir nyfikna. När människor och katter och andra djur gått ifrån ladan kilar mössen dit för att ta sig en ”titt” på vad en elefant kan vara för något.
Alla de små mössen undersöker sin egen del av elefanten – ett öra, en snabel, ett ben, en svans etc och utgår ifrån att det är just så en elefant ser ut. Då vaknar elefanten och ruskar på sig. Den har lyssnat på mössens resonemang och förklarar för de små mössen att de har lite rätt allesammans – men att en elefant är allt det där tillsammans. Och mössen kilar nöjda hem med den nya kunskapen.

Man säger ju ibland att någon är ”blind som en mus” och menar då att personen bara kan, eller väljer att bara se den ena sidan av saken man diskuterar. Detta är själva grundtanken i fabeln – att den som bara väljer att se sin egen sida av något får en felaktig och ofullständig bild. En enkel och fin liten berättelse som kan ge underlag till många samtal.