Dagboken

Författare:

Det här är en lättläst bok av Annelie Drewsen, utgiven på Vilja förlag. Den handlar om Tarek som befinner sig i Sverige i väntan på – ja att livet ska gå vidare ungefär. Han vill lära sig svenska men han tycker det är svårt. Han är ensam. En dag får han en dagbok av sin lärare och när han tycker att det blir för svårt att uttrycka sig på svenska uppmuntras han att skriva på arabiska. Trots det lilla formatet går det att känna med Tarek och vi önskar honom allt gott!

Vi reserverar denna titel för Språkintroduktionsklasser på gymnasiet under läsåret 2018/2019. Lärare på grundskolan som vill låna är ändå välkomna att höra av sig, vi vill gärna veta om behov finns. Nypon förlag har lärarhandledning att använda. Vi har även köpt in boken på arabiska, tigrinska, dari och somaliska.

Finns det björkar i Sarajevo?
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Christina Lindströms bok Finns det björkar i Sarajevo får vi möta Kevin som ska se efter sin äldre bror Charlie (som har en funktionsnedsättning) när deras föräldrar är ute och reser. Men vad gör man när ens kompis ringer och vill att man följer med till Liseberg? Man tackar ja såklart! Men om man sedan kommer hem och upptäcker att ens bror är borta – vad gör man då? Man letar förstås! Kevin ger sig ut i Göteborg för att försöka hitta sin bror. Det visar sig dock vara svårare än han trott och under de följande dagarna hinner mycket hända och efteråt är inget sig likt. Under boken får man följa Kevins resa från att vara en vilsen ung kille till att få både klarhet i sina föräldrars bakgrund och att börja förstå sig själv och inse att han är en person som räknas och som andra faktiskt gillar.

Vi kommer snart hem igen

Författare:

I den här serieboken får vi följa sex barn som alla har överlevt Förintelsen. Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth hamnade alla i Sverige efter andra världskriget och deras vittnesmål om vad som hände dem och deras familjer återberättas här på ett sakligt och enkelt sätt av författaren Jessica Bab Bonde. Den sakliga tonen i berättelsen gör att man kan läsa den här boken från år fem och upp till gymnasiet, samtidigt blir inte läsningen om dessa barns livsöden mindre gripande. Serietecknaren Peter Bergtings effektfulla och snygga bildberättande gör att till och med motvilliga läsare kan lockas in i läsningen. Det här är en viktig bok om en period av vår historia som man inte kan hoppa över. Man kan med fördel börja läsa och prata med barn om Förintelsen redan i mellanstadiet. Förlaget har tagit fram en lärarhandledning för att arbeta med den här boken i skolan och den kan laddas ner här.

Nadir och ingen annan

Författare:

Nadirs familj består av hans ”bröder” Ali och Said, som är den enda familj han har efter flykten till Sverige. De är hans bästa vänner samtidigt som han kan bli väldigt trött på dem. Han känner att han vill något mer med sitt liv än att bara plugga svenska och hänga i biljardhallen. Innan Nadir flydde från Syrien tränade han simning flera dagar i veckan, men när han får ett erbjudande om att börja simma igen vet han inte hur han ska göra. Kommer han verkligen att hinna med att träna? Och kommer Ali och Said tycka att det är ok att han gör något på egen hand? Och vad kommer de andra i simklubben att säga om han börjar träna med dem? Det blir ett svårt beslut att fatta för Nadir, men ingen annan kan göra det åt honom. En bra utgångspunkt för att kunna diskutera hur det kan vara när man är nyanländ i ett nytt land.
Pär Sahlins bok Nadir och ingen annan passar läsare på högstadiet och gymnasiet som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket.

Boken finns även på arabiska Nādir wa-laysa ahad ākhar. Denna reserveras för Språkintroduktionsklasser på gymnasiet under läsåret 2018/2019. Lärare på grundskolan som vill låna är ändå välkomna att höra av sig, vi vill gärna veta om behov finns. Som till alla Hegas titlar finns ett tillhörande arbetsmaterial som kan hämtas på förlagets hemsida.

En ö i havet

Författare:

Från en välmående övre medelklassfamilj i en stor våning Wien , där musik, bildning och konst varit självklara inslag, tvingas den judiska familjen Steiner flytta till en trång liten lägenhet som delas med andra, i judeförföljelsens inledningsskede under andra världskriget. Trakasserierna mot de judiska familjerna växer och framtiden är både oviss och otäck. Familjen Steiner beslutar att de två döttrarna, tolvåriga Steffi och åttaåriga Nelli måste skickas iväg, för säkerhets skull. De kommer som flyktingbarn till Sverige och placeras i varsin familj på en liten ö i Göteborgs skärgård  – ett främmande, land, ett främmande språk och en helt annorlunda vardag. Bara detta att de inte får bo tillsammans…
Lilla Nelli som hamnar i en vänlig barnfamilj acklimatiserar sig snabbare, men Steffi, begåvad, känslig och med stark integritet får det svårare. Hon hamnar hos ett äldre par med helt annorlunda värderingar än dem hon vuxit upp med. Kärva men välmenande och med små inkomster från fisket,är det ett helt annat liv. Bildning och kultur är inte något som är självklart – inte ens när lärarinnan på byskolan vädjar för att Steffi, som är så begåvad, ska få läsa vidare på läroverket. Alla på ön är inte heller så snälla – det blir tufft i skolan för Steffi då några av de andra eleverna trakasserar henne. Med minnena av förföljelsen hemma i Wien blir det ännu svårare. Men hon får en vän, Vera, en flicka som hennes fosterfamilj inte är så förtjusta i  men som betyder mycket för Steffi. Inte minst för att det växer ett avstånd mellan systrarna då de inte delar vardagen.
Då Steffis fosterfamilj ska hyra ut sitt hus under sommaren till en ”fin” läkarfamilj från staden, en familj som påminner mycket mer om hennes egen familj i både levnadssätt och värderingar, förändras allt.
Steffi får tillåtelse att rasta familjens lilla hund – då hon stöter på sina plågoandar från skolan tillsammans med ännu en sommargäst, men av ett helt annat slag.  De ger sig på hunden och Steffi både fysiskt och verbalt. Det blir slagsmål och en abrupt flykt, den lilla hunden hon fått förtroendet att passa försvinner…nu vågar hon aldrig mer gå hem!
Men det är nu, när det verkligen gäller, som det visar sig vilka som verkligen står på Steffis sida. Både vännen Vera och hennes fostermor Märta  tar tag i situationen – och något lossnar inom Steffi.
Hon kan äntligen berätta något av det hon varit med om i Wien. Och hennes framtid ser plötsligt ljusare ut – hon ska trots alt få börja på läroverket och utbilda sig. Doktorsfamiljen har erbjudit Steffi att få bo hos dem i staden under terminen..och doktorinnan ska också se om hon kan hjälpa Steffis och Nellis familj där i Wien.
Det finns trots allt hopp.
Hon är inte vid världens ände – hon är på en ö i havet, hon är inte ensam och hela världen finns där utanför…trots kriget.
En ö i havet är första delen i Annika Thors omistliga och viktiga berättelse om Steffi och Nelli som innefattar tre böcker till:  Näckrosdammen, Havets djup, Öppet hav.
Orkar man inte läsa hela serien, så läs i alla fall En ö i havet. För det här är en klassiker som aldrig blir för gammal. En historia som varje elev är värd att få läsa. En historia om livet som gör ont men också innehåller allt det vackra: verklig vänskap, verklig kärlek, styrka och hopp.

På flykt
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Srulik är inte ens åtta år när han får vet om hålet – vägen ut från ghettot i Warszawa där han lever med sin familj. På andra sidan hålet finns mat och frihet. Mat vet han vad det är – men frihet? Han tar chansen att prova några gånger med sin storebror.
Föräldrarna får veta om hålet och hela familjen bestämmer sig för att fly ghettot genom hålet och försöka ta sig till sin gamla by – den där de bodde för snart två år sedan som vanliga bybor innan kriget och nazisterna kom.
De kommer igenom, men strax därpå fångas mamma och Srulik in och skickas tillbaka. Pappa kommer inte tillbaka. Livet i ghettot fortsätter tills Srulik, åtta år nu, tappar bort mamma då de letar mat. Med henne försvinner även  minnena av familjen – det blir ett tomt hål i honom.
Han hittar inte längre hem, men ansluter sig till en grupp föräldralösa pojkar,tills de får veta att man håller på att tömma ghettot och skicka iväg alla med tåg – antagligen ”till himmelen”. Då flyr de och Srulik lyckas som genom ett under komma igenom och bort – får oväntad hjälp och hittar en ny grupp pojkar som lever i skogen utanför ghettomuren.
Nu börjar ett liv som är som en katt-och-råttalek, ständigt på flykt från nazister eller angivare. Han skapar sig, åtta år gammal, en ny ”identitet” som föräldralöse polske pojken Jurek och söker tillfälliga jobb på bondgårdar under färden. Ibland går det bra ibland får han fly – men ständigt klarar han sig på något sätt.
På flykt blir  som en äventyrsbok trots den hemska inramningen och författaren Uri Orlev berättar konsekvent ur Sruliks perspektiv. Det är hemskt men uthärdligt, spännande och ibland till och med roligt. Vändningen kommer med de ryska förbanden. Av en tillfällighet kan Srulik hjälpa dem genom att varna för en minerad bro och de tar i sin tur hand om honom. Han överlever till krigsslutet, hamnar på ett judiskt barnhem, får till sist tillbaka sina minnen och får veta hur det gått för resten av familjen. Han går i skolan och skapar sig ett liv.och hamnar till sist ,som vuxen i Jerusalem som matematiklärare . Det är där han berättar sin historia för författaren Uri Orlev. (Boken bygger alltså på ett verkligt levnadsöde.)

På flykt är en berörande bok – och Uri Orlev om någon är väl rätt man att berätta! Själv växte han upp i samma ghetto, blev förd till koncentrationsläger men överlevde och kom som 14-åring till Palestina/Israel där han sedan blev författare. Han har egna erfarenheter av att godhet och ondska inte definieras av nationalitet.Genom allt som händer  i boken hålls tonen varm men saklig, Srulik träffar många goda människor och många onda av olika nationalitet. Det är handlingarna som avgör vilken sort man är. En viktig insikt, i en tid där den svartvita, förenklade världsbilden växer sig starkare.