1941 belägras staden Leningrad av den tyska armén. I staden bor Vera med sina föräldrar, storasyster Nina och katten Binka, och om allt hade varit som vanligt så hade hon börjat i klass 4 i skola nummer 97 till hösten. Men ingenting blir som vanligt. När beskedet om belägringen når Leningradborna börjar de som kan att hamstra mat och andra förnödenheter, och till en början tycker Vera att det är ganska spännande; Hon får hjälpa till att handla och göra andra vuxensaker och hon känner sig viktig och betydelsefull. Men när det börjar gå flyglarm var och varannan dag, pappa skickas ut i kriget och Nina blir krigsplacerad, då tycker Vera inte att det är så spännande längre. Hon spenderar dagarna med att stå i olika ransoneringsköer, och det börjar bli ont om mat.
Den mat de lagrade i början av belägringen tar slut alldeles för snabbt och vintern är lång och kall. I matköerna faller folk ihop döda av hunger och köld och över allt och alla ligger som en bedövande hinna – ingen varken orkar göra eller känna något annat än hunger.
Hungern gör att man äter allt: Bröd som smakar sågspån och soppa kokad på ett läderbälte. Ett efter ett försvinner husdjuren. För att värma sig eldar man allt som man kommer över som möbler, gravkors och andra ägodelar. En efter en eldar Vera och hennes mamma upp familjens böcker – men inte utan att ha läst dem först! Kriget blir Veras vardag och det känns som om det aldrig kommer att ta slut. Men så börjar det pratas om evakuering och Vera och hennes mamma ser en möjlighet att få lämna staden.
Detta är en fiktiv berättelse om en sann historia och den känns nästan kusligt aktuell. Det är en berättelse om hopplöshet, men också om att mitt i denna hopplöshet hitta små små glädjeämnen som en varm soppa, en extra brödskiva eller hjälpande hand. Med ett ganska rakt och enkelt språk skildras kriget ur Veras perspektiv. och förutom att vara en läsupplevelse i sig så kommer boken ge upphov till mycket att samtala om i klassrummet. Vi tycker att man kan läsa den från årskurs 5.
En lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Kungens grav är första delen i Asynja-serien som utspelar sig under vikingtiden. (Asynjor är gudinnor i den nordiska mytologin). Det är en våldsam och hård tid som skildras och berättelsen är spännande med högt tempo.
I den här bilderboken är det generalen som bestämmer, ingen får passera från den vänstra boksidan till den högra! En soldat vaktar gränsen. Plötsligt flyger en boll över på den förbjudna högra sidan och soldaten börjar då släppa över bokens figurer till den andra sidan. Generalen blir rasande men figurerna försvarar soldaten och tar över sidorna. En rolig och egen berättelse som passar bra in på temat demokrati och som passar alla åldrar.
Som den enda överlevande efter krig och sjukdom lever Joel i en liten studentlägenhet i Stockholm. Utanför den så kallade Zonen är det enda som syns sönderbombade hus längs med de öde gatorna och Joel tillbringar sina dagar med att dra runt i stan på sin specialcykel. Nu har det gått 300 dagar och även om Joel också innan katastrofen var en ensamvarg så är ensamheten tärande. Han frågar sig varför just han är den enda överlevande och minns sin mammas sista ord om att han är mer speciell än han tror och att han kommer överleva dem alla.
Salman längtar så till sommarlovet – då ska familjen resa till Spanien och Salman ska få flyga för första gången! Mamma är orolig att Salman ska bränna sig i ”den riktiga solen”, den som funkar bättre än den i Sverige och har köpa solkräm ”med fett bra skydd”.