Viggo och rädslolistan

Författare:

Viggo är 7 år och han har en hemlighet; nämligen en hemlig lista med alla saker som han är rädd för. Han har inte riktigt kunnat börja skriva än så han har ritat en lista med mörker, mördare, monster och allt annat han är rädd för. Men nya klasskompisen Malte vill göra allt det som Viggo är rädd för och Viggo vågar ju inte säga något.
Så kommer katastrofkvällen då Viggo ska titta på en läskig film med Malte som förberedelse för halloween. Viggo blir så rädd och ledsen att han springer hem och bryter ihop. Som tur var finns hans pappa där och tröstar. Men pappa hittar också rädslolistan! Då inser Viggo att ingenting känns lika läskigt längre, och pappa berättar att han också har en rädslolista – för det kan pappor faktiskt också ha! Viggo skriver en ny lista med sina rädslor, men den här gången är den inte hemlig, för han har lärt sig att det blir lättare att inte bära sina rädslor ensam. Viggo och rädslolistan är en bok om att våga vara den man är och om att det är helt ok att visa sina känslor. Lisa Bjärbo beskriver Viggos vardag på ett både roligt och lite allvarsamt sätt, och hon tar Viggo och hans känslor på största allvar. Boken är ett exempel som svarar mot Läroplanens centrala innehåll om att eleverna ska få möta berättande texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. För en läsare i Viggos ålder är det lätt att känna igen sig i denna berättelse och den ger upphov till mycket att prata om. Boken ät rätt textrik, så trots att den handlar om en 7-åring tror vi den passar bäst från årskurs 3 eller för goda läsare i årskurs 2.

Provläs: Viggo och rädslolistan
Lärarhandledning: Viggo och rädslolistan

Rymlingarna
Inläst som Daisy text och ljudInläst som Daisy-talbok

Författare:

Lill-Gottfrids farfar ligger på sjukhus och svär och är arg. Han har så långtråkigt, maten är äcklig och personalen tycker att han är en riktig surgubbe som bara trycker på larmknappen i tid och otid. Men Lill-Gottfrid tycker ändå om att åka och hälsa på sin farfar, för han förstår att ilskan kommer av att farfar saknar farmor.
Farfar har en sista önskan om att få återse sin älskade skärgårdsö innan det är för sent, och tillsammans gör de upp en plan för hur de ska rymma. Det blir minst sagt ett äventyr att ta sig ut till ön och Lill-Gottfrid får ta till både lögner och sina allra bästa kokkunskaper för att lyckas. Och farfar inser att han ju måste hinna lära sig att tala vackert innan han ska möta sin älskade igen. Ulf Starks sista bok Rymlingarna är en rolig och varm berättelse om livet och döden, som kompletteras med ALMA-pristagaren Kitty Crowthers färgstarka bilder. Passar fint för årskurs 3 och 4.

 

 

Monstret i natten
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

”Jag blev ett monster på min nionde födelsedag. Fast jag förstod det inte då”. Så börjar Frank sin berättelse om hur han förvandlades från en alldeles vanlig, om än väldigt ensam liten pojke, till ett monster.
På sitt nioårskalas blir Frank biten av grannhunden och efter det börjar han få allt konstigare drömmar där han springer runt på alla fyra täckt av lurvig päls. Trots att det enda hans monster-jag vill är att bli kramad, börjar ryktet gå och skräcken växer hos alla i staden. Det går så långt att invånarna vill döda honom. Han lyckas dock fly undan och till slut träffar han på andra monster – äntligen har han hittat sin flock!
Monstret i natten av Mats Strandberg är en berättelse om ensamhet, utanförskap och längtan. Boken kan med fördel användas i arbetet med källkritik då den tar upp frågor om hur snabbt ett rykte växer och sprids. Boken passar för årskurserna 2 och 3.

Lärarhandledning: Monstret i natten

Kalle och chokladfabriken
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Kalle bor med sin familj i ett fallfärdigt ruckel. De är så fattiga att de bara har råd att äta kål. Men varje dag går Kalle förbi godisgeniet Willy Wonkas chokladfabrik och drömmer sig bort. Så händer det ofattbara. Kalle lyckas få tag på en gyllene biljett och vinner så mycket godis man kan äta under ett helt liv! Och så får han besöka den mystiska fabriken där det tillverkas godsaker som osmältbar glass, osynliga chokladkakor och tuggummi som inte tappar smaken … Och det är bara början på Kalles fantastiska äventyr.

Provläs: Kalle och chokladfabriken

Bröderna Lejonhjärta
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Nangijala, där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid, och det är dit man kommer när man dör. Det berättar Jonatan Lejon för sin bror Skorpan som ligger sjuk och har råkat få veta att han snart ska dö. Hur kan det vara så hemskt att en del måste dö när dom inte har fyllt tio år ens, undrar Skorpan. Vet du Skorpan, jag tror att du får det härligt, försäkrar Jonatan. I Nangijala får man vara med om äventyr från morgon till kväll och om nätterna också. För det är i Nangijala som alla sagor händer.

Skorpan älskar sin bror Jonatan över allt annat. Jonatan som är så modig och stark, med honom vågar man vara med om vilka äventyr som helst. Men inte ensam. Ensam är han bara en liten rädd krake. Så bra då att han inte behöver vara i Nangijala utan Jonatan. Så bra att de tillsammans får bli Bröderna Lejonhjärta.

Nangijalas sagor är sköna men farliga och grymma. Men heter man Lejonhjärta så vågar man det yttersta.

Provläs: Bröderna Lejonhjärta

Jag heter Beata
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

I Katarina Kieris bok Jag heter Beata får läsaren ta del av Beatas tankar om livet och döden och vänskap och kärlek. Den är rikligt illustrerad av Anna Sandler och är lätt att ta till sig både innehålls- och textmässigt.
Beata är åtta år och har en storebror som är död, en mormor som bara pratar finska och en kusin som hon är kär i. Hon tycker dock inte att något av detta är konstigare att hon även har en levande storebror som heter Malte och som hon gillar att spionera på. Eller att hon gillar att leka Hela Sverige bakar och spela bordtennis med sina kompisar. Hon skulle gärna vilja ha glasögon, för det känns ovanligt och annorlunda och önskar sig ett par i julklapp!
Men trots att hon alltid haft en död storebror så tänker Beata mycket på att det nästan aldrig är någon som pratar om honom hemma. Hon tänker på hur det skulle ha varit om han hade levt – hur han skulle sett ut och hur han hade varit. Till slut vågar hon fråga sin mamma vad som egentligen hände och det är en lättnad för dem båda att få prata om honom. Men Beata lär sig också att säga ”Jag älskar dig” på kurdiska, upptäcka att Malte och hans kompisar snusar och att bråka med sina kompisar om huruvida det heter ”discolampa” eller ”discokula”. Och hennes önskan går i uppfyllelse när det visar sig att hon faktiskt behöver glasögon på riktigt.
Boken passar årskurs 2-3 och innehållet kan ge upphov till mycket att prata om!

Provläs: Jag heter Beata