Burkpojken
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

BurkpojkenFru Bartolotti får alldeles oväntat ett stort paket med en stor konservburk i. Burken visar sig innehålla en liten livs levande sjuårig pojke. I de papper som medföljer burken står det att pojken heter Konrad Bartolotti och är hennes son…
Tydligen har hon beställt en son från någon sorts ”fabrik” fast hon glömt bort det. Fru Bartolotti glömmer mycket, men hon tycker att det är lite konstigt att hon skulle kunna glömma att hon skickat efter ett barn. Hur det nu är fäster hon sig genast vid Konrad och försöker ta hand om honom på bästa sätt. även om hon inte vet mycket om barn. Hennes ”bästa sätt” avviker från de flesta andras – precis som fru Bartolotti själv. Och Konrad är hennes raka motsats – en mycket mycket lydig, väldrillad och väluppfostrad liten pojke. Det blir lite förvirrat  – och just när det börjat fungera dyker ett brev från ”fabriken” upp. Kondrad är fellevererad! Han ska till någon helt annan och kommer att hämtas av fabrikens direktör och sina ”riktiga” föräldrar. Men det tänker vaken fru Bartolotti eller Kondrad  gå med på… Burkpojken här är en rolig och lite absurd bok som ställer viktiga frågor om konventioner, makt och uppfostran. Kanske var den ännu viktigare 1975 då originalet skrevs av Christine Nöstlinger, österrikisk barnboksförfattare och ALMA-pristagare. En ”pålitlig ouppfostrare”  som man skrev i motivationen till priset. Boken har alltså några år på nacken men den håller ännu, idéerna om hur man ”ska” vara finns i alla tider och behöver alltid ifrågasättas. En kapitelbok på 182 sidor med fina illustrationer i svartvitt som passar från årskurs 3.

Här kan man se en liten filmsnutt om vad en årskurs 4 i Hjulstaskolan tyckte om boken: Världens Alma