Tre högst besynnerliga ord
Medan jag säger ordet Framtid blir första stavelsen förfluten.
Medan jag säger ordet Tystnad gör jag den om intet.
Medan jag säger ordet Ingenting skapar jag nånting som inte ryms i nåt intet.

Wislawa Szymborskas dikter anses vara lätta att känna igen tack vare en unik ton och hennes sätt att oftast bara behandla och liksom undersöka ett ämne i varje dikt. Hon har kallats en samtalets poet eftersom hon ger känslan av att skriva så att man ska lyssna och förstå vad hon menar och gärna också vill att läsaren ska komma med egna svar. Samtidigt har hon en förmåga att, på ett osynligt sätt, genom sina dikter få läsaren att se på saker från ett helt nytt håll.

Rent språkligt är dikterna okomplicerade eftersom de är skrivna med ett enkelt och rent språk. Innehållsmässigt håller hennes poesi dock en intellektuellt hög nivå med stor komplexitet och flera lager av mening. Dödens ofrånkomlighet och försök att hitta tröst för detta är ett vanligt motiv i Wislawa Szymborskas dikter. Trösten hittar hon varken i religiös tro eller genom en hjältemodig attityd. Att med insikt och humor (motvilligt) acceptera döden blir i stället Szymborskas egen strategi.
Wislawa Szymborska har skrivit ungefär 200 dikter under 50 års tid, vilket gör henne till en av de mer fåordiga nobelpristagarna. Hon är en populär poet vars diktsamlingar har sålt slut och tryckts om i nya upplagor många gånger. Dikter 1945 – 2002 är en samlingsvolym som innehåller nästan alla dikter hon skrivit sedan debuten.