Viggo och rädslolistan

Författare:

Viggo är 7 år och han har en hemlighet; nämligen en hemlig lista med alla saker som han är rädd för. Han har inte riktigt kunnat börja skriva än så han har ritat en lista med mörker, mördare, monster och allt annat han är rädd för. Men nya klasskompisen Malte vill göra allt det som Viggo är rädd för och Viggo vågar ju inte säga något.
Så kommer katastrofkvällen då Viggo ska titta på en läskig film med Malte som förberedelse för halloween. Viggo blir så rädd och ledsen att han springer hem och bryter ihop. Som tur var finns hans pappa där och tröstar. Men pappa hittar också rädslolistan! Då inser Viggo att ingenting känns lika läskigt längre, och pappa berättar att han också har en rädslolista – för det kan pappor faktiskt också ha! Viggo skriver en ny lista med sina rädslor, men den här gången är den inte hemlig, för han har lärt sig att det blir lättare att inte bära sina rädslor ensam. Viggo och rädslolistan är en bok om att våga vara den man är och om att det är helt ok att visa sina känslor. Lisa Bjärbo beskriver Viggos vardag på ett både roligt och lite allvarsamt sätt, och hon tar Viggo och hans känslor på största allvar. Boken är ett exempel som svarar mot Läroplanens centrala innehåll om att eleverna ska få möta berättande texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. För en läsare i Viggos ålder är det lätt att känna igen sig i denna berättelse och den ger upphov till mycket att prata om. Boken ät rätt textrik, så trots att den handlar om en 7-åring tror vi den passar bäst från årskurs 3 eller för goda läsare i årskurs 2.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Rymlingarna

Författare:

Lill-Gottfrids farfar ligger på sjukhus och svär och är arg. Han har så långtråkigt, maten är äcklig och personalen tycker att han är en riktig surgubbe som bara trycker på larmknappen i tid och otid. Men Lill-Gottfrid tycker ändå om att åka och hälsa på sin farfar, för han förstår att ilskan kommer av att farfar saknar farmor.
Farfar har en sista önskan om att få återse sin älskade skärgårdsö innan det är för sent, och tillsammans gör de upp en plan för hur de ska rymma. Det blir minst sagt ett äventyr att ta sig ut till ön och Lill-Gottfrid får ta till både lögner och sina allra bästa kokkunskaper för att lyckas. Och farfar inser att han ju måste hinna lära sig att tala vackert innan han ska möta sin älskade igen. Ulf Starks sista bok Rymlingarna är en rolig och varm berättelse om livet och döden, som kompletteras med ALMA-pristagaren Kitty Crowthers färgstarka bilder. Passar fint för årskurs 3 och 4.

 

 

Gruvan

Författare:

11-åriga Ellen tillbringar sommarlovet på Utö tillsammans med sin familj. Hon har bestämt sig för att övernatta i ett skjul som finns på tomten, och hennes äldre syskon skrämmer upp henne med historier om Utöskräcken. Det blir en jobbig natt för Ellen, hon ligger vaken och lyssnar till vad som låter som ett skrapande ljud och hon tror att det är från Utöskräcken. När hon nästa dag går för att undersöka vad det var som lät, så hittar hon en gömd anteckningsbok. Det visar sig vara en dagbok som 12-åriga Anton skrivit på mitten av 1800-talet. Boken är skriven med en gammaldags skrivstil, och Eller kämpar för att ta sig igenom den, alldeles för nyfiken för att kunna lägga den ifrån sig.
I dagboken skriver
Anton om sin pappa som liksom alla andra på ön arbetar i gruvan. Anton vet att han snart också måste börja arbeta där, trots att han inte vill. Han är väldigt duktig i skolan och drömmer om att en dag kunna bli författare. Skolans magister ser Antons potential och försöker se till att Anton ska få ett stipendium för att kunna läsa vidare. Denna chans rycks emellertid undan av gruvdirektören, som inte vill att någon av hans arbetare ska studera och börja ifrågasätta sina liv. Istället för ett stipendium får Anton börja arbeta i gruvan och dör i lungsot vid 14 års ålder.
Ellen blir alltmer besatt av Antons tragiska liv och börjar forska i historien för att ta reda på mer vad som hände. Det slutar med att hon gör en utställning över Antons liv och visar upp hans dagbok på det lokala muséet. Så på sätt och vis blev Anton författare ändå, om än inte under sitt korta liv.
Som läsare engageras man så av Antons historia att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Genom att Antons historia vävs samman med Ellens nutida liv får man en tydlig bild av hur barnens levnadsvillkor har förändrats. Men trots att historierna utspelar sig med nästan 200 års mellanrum så inser man att en människas tankar och känslor ändå desamma!
Gruvan av Sara Lövestam är ett fint exempel på hur man kan skriva en bok med parallellhandling utan att det blir för komplicerat att hålla isär platser och personer.
Boken passar för vana läsare i årskurs 4 och även för årskurs 5.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Handledning för att arbeta med Gruvan utifrån ett MIK-perspektiv: Gruvan
Hitta källan-bingo till Gruvan: Hitta källan-bingo

 

 

Mizeria

Författare:

Tvillingarna Aicha och Ali bor i en av Stockholms miljonprogramsförorter. Det är ett utsatt område med mycket droger och skjutningar – ideligen är det nya begravningar av unga människor. Aicha och Ali har alltid varit tätt sammanbundna, men nu går de på gymnasiet och har börjat glida isär. Aicha är kär, men Ali får absolut inte veta något – han ser som sin största uppgift att hålla koll på vilka hon träffar. Själv dras Ali ofrivilligt in i det som han gjort allt för att undvika; han blir vittne till hur hans bästa kompis blir skjuten och blir själv anklagad för mordet. Deras mamma Mona gör allt för att hennes barn ska få ett bra liv, men det är mycket hon har att kämpa mot. Mizeria Deluxe, Misären, hinner ifatt dem alla på olika sätt.
Trots de tunga problemen är Melody Farshins bok Mizeria ingen tung bok att ta sig igenom. På bara 130 sidor får läsaren lära känna Aicha, Ali, Mamma Mona och deras vänner genom både jag- och tredjepersonsperspektiv. Boken är uppbyggd med korta kapitel och språket ligger nära talspråk med mycket dialoger och slangord. Passar bra att läsa i årskurs 8 och 9 och på gymnasiet.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

 

Den där Jonny Jonsson Johnsson

Författare:

Heter man Jonny är det kört. I alla fall om man ska tro på klassens största idiot Nicolai, som hört ryktet om att personer med namn som slutar på y brukar hamna i fängelse. Dessutom kunde Jonnys föräldrar inte komma överens om någonting, inte ens vad han skulle heta i efternamn, så han fick bådas namn. Jonny Jonsson-Johnson fick det alltså bli. Som tur är så är hans föräldrar skilda, men Jonny inser med fasa att det verkar som om de kanske ska bli ihop igen och det får bara inte hända! Till råga på allt bor han granne med Krister Pettersson och en dag befinner sig plötsligt Jonny i dennes kök ätandens skumtomtar medan de lyssnar på hårdrock. Och som om inte det är nog ska han ”hjälpa” sin bästis Elias att bli ihop med klassens populäraste tjej – men det blir absolut inte som någon av dem har tänkt sig. Och dessutom råkar han säga högt till hela klassen att han är en åsna… Jonny har en del att ordna upp.
En tokrolig berättelse som ändå har ett djup och uppslag att diskutera. Passar allra bäst för åk 5 men den går även bra att läsa i åk 4 och i början på åk 6.

Lärarhandledning: Den där Jonny Jonsson Johnsson

Jag heter Beata

Författare:

I Katarina Kieris bok Jag heter Beata får läsaren ta del av Beatas tankar om livet och döden och vänskap och kärlek. Den är rikligt illustrerad av Anna Sandler och är lätt att ta till sig både innehålls- och textmässigt.
Beata är åtta år och har en storebror som är död, en mormor som bara pratar finska och en kusin som hon är kär i. Hon tycker dock inte att något av detta är konstigare att hon även har en levande storebror som heter Malte och som hon gillar att spionera på. Eller att hon gillar att leka Hela Sverige bakar och spela bordtennis med sina kompisar. Hon skulle gärna vilja ha glasögon, för det känns ovanligt och annorlunda och önskar sig ett par i julklapp!
Men trots att hon alltid haft en död storebror så tänker Beata mycket på att det nästan aldrig är någon som pratar om honom hemma. Hon tänker på hur det skulle ha varit om han hade levt – hur han skulle sett ut och hur han hade varit. Till slut vågar hon fråga sin mamma vad som egentligen hände och det är en lättnad för dem båda att få prata om honom. Men Beata lär sig också att säga ”Jag älskar dig” på kurdiska, upptäcka att Malte och hans kompisar snusar och att bråka med sina kompisar om huruvida det heter ”discolampa” eller ”discokula”. Och hennes önskan går i uppfyllelse när det visar sig att hon faktiskt behöver glasögon på riktigt.
Boken passar årskurs 2-3 och innehållet kan ge upphov till mycket att prata om!