Sökresultat: 3 böcker.
Korta berättelser som tindrar i mörkret.
En pojke går fram till kanten.
Bassängvattnet glittrar. Som en stjärnhimmel fast upp och ner.
En himmel man kan dyka ner i, tänker han och lutar sig fram. Om man kan simma. Annars kan man trilla. Bara falla rakt ner i det som gnistrar. Falla och sjunka som en sten.
En pojke vid en bassängkant, en flicka som ser genom taket, en hemstickad tröja som kliar. En mamma som inte lyssnar, en pappa som inget förstår och mormors ängel i tusen bitar.
Linnea Svensson, 11 år, är så långt ifrån cool som man bara kan komma. I alla fall enligt henne själv. För lagom till sin födelsedag så ska hon få glasögon, något som hon inte ser fram emot; för man kan ju inte vara cool i glasögon – eller? Till råga på allt så är hon osams med sin bästa kompis Vanessa som ser till att Linnea känner sig alltmer utanför i klassen. Men plötsligt vänder allt! Vanessa vill vara kompis med Linnea igen och bjuder till och med in Linnea till sin fest. Med en nyinköpt present i handen och mycket glädje och förväntan i kroppen går Linnea dit. Men väl där upptäcker Linnea att dörren är låst och att Vanessa och hela resten av klassen inte alls har tänkt släppa in henne. Det hela utvecklas till en mobbningssituation där Vanessa i spetsen för resten av klassen ser till att Linnea behandlas illa av alla sina klasskamrater. Hemma är det inte heller någon som förstår varför Linnea är så arg och sur hela tiden och tillslut blir det bara för mycket för henne – hon rymmer hemifrån för att ta sig till sin mormor. Men utan en mobil att ringa med eller pengar till en biljett så kommer man inte så långt.
En bok som väcker frågor om vänskap, svek och ensamhet. För hur ska man kunna lita på någon igen efter att ha blivit mobbad? Och varför har just Vanessa sådan makt att hon får hela klassen med sig? Varför är det ingen av de andra i klassen som gör något för att hjälpa Linnea? Och hur ska man göra för att få omgivningen att förstå att man mår dåligt?
Korta berättelser som fångar hela livsöden.
”Har du ingen som kan komma och hämta dig?”
Sköterskan la sin hand på hans axel.
Han skakade på huvudet.
Hans fingrar rörde vid plastpåsens handtag.
Det är där hon ligger, tänkte han. Hon som kunde ha hämtat mig ligger i påsen.
En kille med sin mammans saker i en plastpåse, en tjej i en trappuppgång, en ryggsäck som är för tung för en helg i Åre. Ord som inte vill ut, något som tickar i magen, en pappa som inte får finnas.