Judit är på väg till ett läger tillsammans med åtta andra barn och de befinner sig långt från civilisationen när chauffören blir akut sjuk och bussen kraschar. Deras lägerledare drar iväg för att hitta hjälp och barnen stannar kvar, för det kan väl inte ta så lång tid att bli hittade? Men dagarna går och det blir alltmer uppenbart för dem att de faktiskt är försvunna. Judit måste tillsammans med de andra försöka klara sig i väntan på hjälp. Men hur länge klarar man sig utan mat och vatten? Och vem kan man egentligen lita på när alla är desperata av hunger? Och vem ska fatta beslut om liv och död? Samtidigt plågas Judit av minnena och skuldkänslorna efter sin mammas död några år tidigare och dessa hjärnspöken blir allt mer påträngande och verkliga. Till slut måste hela gruppen bestämma sig för att tillsammans offra allt av den lilla trygghet de har för att göra ett sista försök att bli hittade. Författaren Cecilia Lidbeck håller verkligen läsaren på helspänn hela boken igenom och man får en känsla av att vad som helst kan hända eftersom barnen är helt ensamma. Barnen får vara med om flera riktigt otäcka och skrämmande saker under sin tid i skogen, och boken för tankarna till klassikern Flugornas herre av William Golding. Boken är bra som underlag vid diskussioner om vänskap, rädslor och gruppdynamik. Ett annat tema att prata om är hur man själv skulle känna och vilken roll man skulle ta om man sjäv hamnade i samma situation?
Från och med 1 juni går det att förbeställa böcker till höstterminen.
Beva och kärleken
Författare: Monika Zak
Beva är kär. I Oskar. Men det vet han inte om. Beva har lärt sig sticka och Oskar kommer fram till henne och vill lära sig. Några dagar senare ligger en röd halsduk i hennes brevlåda som Oskar har stickat till henne! I skolan frågar Oskar chans på henne – kan det bli bättre? Men kärlek är inte alltid så enkelt och när Oskar inte riktigt kan bestämma sig hur han vill ha det egentligen så kastas Beva mellan hopp och förtvivlan, för att slutligen bli arg som ett afrikanskt lejon. Och en dag på långrasten känns det inte längre speciellt när hon tittar på Oskar. Kärleken är slut – men som tur är består vänskapen dem emellan. En fin berättelse, skriven av Monika Zak och illustrerad av Gunna Grähs, om hur det är att gå på lågstadiet och vara kär och känna en massa saker på samma gång.
Den blå pelargonen
Författare: Agatha Christie
Miss Marple, Agatha Christies deckardrottning, blir inbjuden till en middag med anledning av att en av gästerna har ett mysterium som han vill diskutera. Han har en god vän, George, som efter att ha levt i ett eländigt äktenskap med sin neurotiska fru Mary som hunsat honom för jämnan, nyligen blivit änkling. Det finns dock en hel del oklarheter kring Marys död och misstankarna riktas mot George. Mysteriet innefattar dock en spåkvinna som vid sin ankomst direkt meddelat att det fanns ondska och fara i huset, och hon efterlämnade ett brev som lydde: ”Jag har sett in i framtiden. Tag er i akt innan det är för sent. Akta er för fullmånen. Den blå primulan betyder varning. Den blå stockrosen betyder fara. Den blå pelargonen betyder död…” Men vem var spåkvinnan egentligen? Kan det ha att göra med den förra sköterskan Miss Instow som hade ett mycket gott öga till George och som gärna hade blivit hans nya fru? Och sköterskan Syster Copling, som var den som skötte Mary på slutet – vad är hennes roll i det hela egentligen? Denna novell är en klassisk Agatha Christie-deckare där Miss Maple med sin slughet lyckas lista ut sanningen bara genom att tänka.
Döden i floden
Författare: Agatha Christie
I denna Agatha Christie-novell så har en ung flicka hittats död i floden och allt tyder på att hon dränkt sig för att hon ”råkat i olycka”. Men Miss Maple anar oråd och trots att hon inte har, som hon själv säger det, någon egentlig kunskap om hur man löser ett fall, så har drar hon slutsatser utifrån ett liknande fall och räknar ut vem mördaren är. Hon tar hjälp av Sir Henry Clithering, före detta chef för Scotland Yard, för att samla ihop de bevis som behövs för att få mördaren att erkänna sitt brott. Och naturligtvis har Miss Maple rätt, det rör sig om ett mord och mördaren är inte den som vid första anblicken verkar vara den skyldiga – Ingen oskyldig man blir hängd i Miss Maples närvaro!
Diomedes hästar
Författare: Agatha Christie
Hercule Poirot är en av Agatha Christies deckarhjältar. I novellen Diomedes hästar blir Poirot uppringd mitt i natten av en märkbart skärrad Doktor Stoddart som ber att Poirot ska komma över på direkten till en våning där en fyllefest spårat ur. Det som bekymrar Stoddart, som själv inte deltagit i festen, är kokainet som verkar ha flödat på festen. En av dem som finns kvar i våningen är den märkbart påverkade Sheila, en av general Grants unga döttrar, och Stoddart känner ett stort ansvar för att den unga flickan aldrig ska få tag på droger igen. Poirot tar på sig att försöka hitta den som tillgodoser ett så stort antal människor med kokain och som med hjälp av sina Diomedes hästar – som enligt en myt var ston som livnärde sig på människokött – nästlat sig in i vänskapskretsar för att hitta nya köpare av drogen som så snabbt gör människor beroende. Poirot lyckas än en gång nysta upp en invecklad historia där de som till en början verkar vara de mest oskyldiga har allt annat än rent mjöl i påsen (eller som den här gången; i fickpluntan).
Den blå karbunkeln
Författare: Arthur Conan Doyle
Novellen Den blå karbunkeln av Arthur Conan Doyle är hämtad ur samlingen Sherlock Holmes Äfventyr (1907). Sherlock Holmes och hans medhjälpare Watson är välkända namn än idag, då det bland annat gjorts TV-serier om dem och deras idoga arbete med att lösa brott i dåtidens London. Den här gången handlar det dock inte om något brott i egentlig mening, vilket Holmes själv säger inledningsvis i ett samtal med en god vän. ”Nej, nej, den här gången är det inte något brott”, svarade Sherlock Holmes skrattande, ”endast en av dessa nyckfulla små händelser, som inträffar få och då, när fyra miljoner människor knuffas på ett område av några få kvadratmil. Mitt ibland en sådan människosvärm kan man vänta sig alla möjliga kombinationer av tilldragelser, och månget litet problem kan erbjuda sig, som är både besynnerligt och intresseväckande, utan att därför vara förenat med något brott” (s. 4).
Den blå karbunkeln är en synnerligen dyrbar blå sten som försvinner från en grevinna för att några dagar senare dyka upp i krävan på en gås hemma hos ett mycket förvånat stadsbud. Hur det har gått till? Ja, det måste ju förstås Holmes bringa klarhet i.