Vem har sagt något om kärlek?

Författare:

Från den dag då Elaf får sin första mens så förändras hennes liv. Från och med nu är hon en kvinna och med det kommer en massa förbud och begränsningar. Hon får inte längre vara ute och leka, hon måste vara försiktig när hon cyklar, absolut inte rida eller använda tampong och hon får inte vara med på skolans simlektioner. Hon får under inga omständigheter vistas ensam med pojkar och redan i årskurs nio börjar hennes mamma prata om giftermål.
Till en början reagerar Elaf med förvåning; Hennes äldre bröder har ju inga som helst regler – Varför ska det gälla henne och inte dem? Det som går upp för henne är att allt handlar om att behålla familjens heder. Förutom det förtryck som hon utsätts för hemifrån så får hon i skolan stå ut med mobbning och rasism. ”Jag känner ett tydligt mellanförskap och slits ständigt mellan två olika världar. Jag vill passa in i skolan, men jag kan inte göra något som riskerar bryta mot hedersnormerna. Varken hemmet eller skolan är platser där jag kan vara mig själv” (s. 63).

Vi får följa Elaf i tre decennier medan hon kämpar med att hitta sig själv och sin plats i samhället och hon konstaterar att ”hedersnormer är inget annat än ett gift som långsamt suger livslusten ur en”. Hennes berättelse varvas med intervjuer med hennes egna föräldrar samt med faktasidor om hederskultur. Och trots att det är en bitvis grym och sorglig berättelse så är det också en berättelse om frigörelse. Som läsare får man med sig en känsla av hopp; Det går att förändra strukturer så som hederskulturer. 

Superdövis

Författare:

När Cece Bell var fyra år drabbades hon av en sjukdom som gjorde att hon fick en bestående hörselskada. Serieromanen Superdövis berättar om hennes barndom och hur hon upplevde det att vara ett barn med hörselskada när alla omkring henne var hörande. Cece skämdes för sin hörselskada som hon såg som ett funktionshinder som gjorde henne annorlunda. Men så småningom upptäckte hon att hennes olikhet faktiskt var en superkraft! Genom sin hörapparat kunde Cece höra sådant som andra inte kunde höra, och hon gav sig själv smeknamnet Superdövis. Men det hon önskar sig mest av allt, en vän, visar sig vara svårt att hitta trots superkrafter. Med Ceces historia kan alla läsare finna tröst och mycket att fundera på och känna igen sig i. Detta är en berättelse som med värme behandlar utanförskap och vänskap, och känslan av att bara vilja vara som alla andra och passa in. Författaren sammanfattar själv det hon till slut insåg: ”Våra olikheter är våra superkrafter”. Passar läsare från mellanstadiet och uppåt.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Dumpad

Ahmed gjorde allt för att passa in i det svenska samhället. Han var ett lyckat fall av integrering. Men föräldrarna som kom från Afrikas horn, ett krigshärjat svältdrabbat nomadsamhälle, begrep sig inte på den västerländska kulturen. Efter år av familjekonflikter beslöt sig familjen för att åka tillbaka till Somalia med förespeglingen att man skulle träffa släktingar. Istället övergavs Ahmed i Mogadishu, en laglös stad, som alla hjälporganisationer lämnat på grund av säkerhetsrisken. Ahmed beslöt sig för att fly landet. Efter tretton månaders slavarbete hos främlingar hade han tjänat ihop tillräckligt med pengar för att ta sig till grannlandet Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där närmsta svenska ambassad låg. Han saknade pengar, pass, rättigheter, ägodelar och fick beskedet att han så länge inte minst en av föräldrarna skrev under passansökan kunde komma hem. Problemet var att föräldrarna hade lämnat Sverige och ingen visste var de fanns. Inte heller hade man försökt finna dem.