Vänta på vind
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Vinga väntar på att vinden ska komma och föra henne bort. Ut på världshaven med vegamössa på huvudet och sjösäck på axeln som en riktig sjökapten. Medan hon väntar spenderar hon sommarlovet ute på en ö i skärgården. Kvar i stan finns en ledsen mamma och en pappa som har skaffat ny familj. I stan finns också Vingas ensamhet, den som gör hennes föräldrar så oroliga. Men här på ön är det annorlunda, för där har hon sin morfar som är hennes bästa vän. Av honom får hon en gammal snipa som hon ska göra sjöduglig under sommaren – Vinga kan inte tänka sig en bättre present!
En dag dyker en flicka upp på stranden där Vinga jobbar med sin snipa. Flickan heter Rut, och trots att de är varandras totala motsatser blir de vänner. Och kanske något mer?

Vänta på vind av Oskar Kroon blev 2019 års vinnare av Augustpriset för bästa barn och ungdomsbok. Det är en berättelse om ett sommarlov då barndomen går mot sitt slut. Men det är också en berättelse om vänskap, en strandad val och den fina relationen mellan Vinga och hennes morfar. Språket är rikt och poetiskt och det finns mycket att läsa in mellan raderna. Vi rekommenderar boken för årskurs 5 och 6.

Provläs: Vänta på vind

Gruvan
Inläst som Daisy text och ljud

Författare:

11-åriga Ellen tillbringar sommarlovet på Utö tillsammans med sin familj. Hon har bestämt sig för att övernatta i ett skjul som finns på tomten, och hennes äldre syskon skrämmer upp henne med historier om Utöskräcken. Det blir en jobbig natt för Ellen, hon ligger vaken och lyssnar till vad som låter som ett skrapande ljud och hon tror att det är från Utöskräcken. När hon nästa dag går för att undersöka vad det var som lät, så hittar hon en gömd anteckningsbok. Det visar sig vara en dagbok som 12-åriga Anton skrivit på mitten av 1800-talet. Boken är skriven med en gammaldags skrivstil, och Eller kämpar för att ta sig igenom den, alldeles för nyfiken för att kunna lägga den ifrån sig.
I dagboken skriver
Anton om sin pappa som liksom alla andra på ön arbetar i gruvan. Anton vet att han snart också måste börja arbeta där, trots att han inte vill. Han är väldigt duktig i skolan och drömmer om att en dag kunna bli författare. Skolans magister ser Antons potential och försöker se till att Anton ska få ett stipendium för att kunna läsa vidare. Denna chans rycks emellertid undan av gruvdirektören, som inte vill att någon av hans arbetare ska studera och börja ifrågasätta sina liv. Istället för ett stipendie får Anton börja arbeta i gruvan och dör i lungsot vid 14 års ålder.
Ellen blir alltmer besatt av Antons tragiska liv och börjar forska i historien för att ta reda på mer vad som hände. Det slutar med att hon gör en utställning över Antons liv och visar upp hans dagbok på det lokala muséet. Så på sätt och vis blev Anton författare ändå, om än inte under sitt korta liv.
Som läsare engageras man så av Antons historia att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Genom att Antons historia vävs samman med Ellens nutida liv får man en tydlig bild av hur barnens levnadsvillkor har förändrats. Men trots att historierna utspelar sig med nästan 200 års mellanrum så inser man att en människas tankar och känslor ändå desamma!
Gruvan av Sara Lövestam är ett fint exempel på hur man kan skriva en bok med parallellhandling utan att det blir för komplicerat att hålla isär platser och personer.
Boken passar för vana läsare i årskurs 4 och även för årskurs 5.

Provläs: Gruvan
Lärarhandledning: Gruvan
Handledning för att arbeta med Gruvan utifrån ett MIK-perspektiv: Gruvan
Hitta källan-bingo till Gruvan: Hitta källan-bingo

 

 

Jag!

Författare: ,

Författaren Vladimir Majakovskij växte upp i Georgien men flyttade till Moskva i tidiga tonåren. Hans intresse för politik och bolsjevismen väcktes tidigt och han hamnade så småningom i fängelse anklagad för att ha spridit förbjuden litteratur. Senare studerade han måleri, skulptur och arkitektur, han läste mycket och började så ägna sig åt poesin.  I diktsamlingen Jag! ingår ett rikligt urval tolkningar på svenska av Majakovskijs dikter, från de tidiga, futuristiska experimenten till de ofullbordade dikter han skrev innan han begick självmord 1930. Den här samlingen som innehåller både anarkistisk och futuristisk lyrik och kärleksdikter gavs första gången ut 1985 och har blivit mycket läst och älskad. I boken finns ett gediget förord av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt vilka står för urval och översättning. Och här ett litet smakprov, första versen i dikten Snobbens blus:

Ett par svarta byxor ska jag sy mig / av sammeten i min röst. / En gul blus av tre alnar solnedgång. / Som en snobb och Don Juan ska jag glida förstrött / längs världens Nevskij, detta vräkiga stråk.

Onsdag kväll strax före sju
Inläst som Daisy-talbok

Författare:

Onsdag kväll strax före sjuSex elever i samma niondeklass i förorten Alsta i dagens Sverige. Sex olika liv, med olika förutsättningar, erfarenheter och ambitioner, som berör varandra.
En av dem kommer inte att bli äldre än 15 år, en av dem kommer att ha dödat.
Hur kunde det bli så? Vad var det som hände innan den där onsdagskvällen, strax före sju?
Mats Berggrens roman Onsdag kväll strax före sju är en berättelse och en samtidsskildring som griper tag. Man lär känna och få både förståelse och sympati för alla ungdomarna, därför att man får se välden med deras ögon. Här finns våld och vänskap, maktlöshet och maktmissbruk, engagemang och bra människor och så somliga figurer som man önskar dit pepparn växer.
Livet består av så många val, så många ögonblick, så många handlingar och ord som aldrig kan göras ogjorda eller osagda. Och man kan känna sorg över att livet i dagens Sverige kan vara så tufft för somliga unga när man läst klart.
Det är en mycket välskriven berättelse med högt tempo, det händer mycket – och det finns väldigt ,väldigt mycket att diskutera i klassrummet när man läst boken.
Man kan också finna en naturlig text-till-text koppling (Lgr 11) mellan Onsdag kväll strax före sju och Utvandrarna av Vilhelm Moberg. Några av bokens huvudpersoner funderar själva över likheterna i erfarenheter mellan Utvandrarnas huvudpersoner och dem själva, då de får se filmen i skolan.  Personbeskrivningarna och miljöbeskrivningarna är välgjorda och explicita, trots att det finns sex huvudpersoner, alla lika viktiga för helheten.