Hur vet man egentligen om något är sant? När en liten mus försöker förklara för sina muskompisar att han har upptäckt att månen är en jättestor stenkula och att det är ljuset från solen som får månen att lysa, vill de inte lyssna på honom. De tror nämligen något helt annat; att månen är en ost. Men den lilla musen bestämmer sig: Han ska bli den första musen på månen!
Genom att studera och prova sig fram kommer han allt närmare sin dröm, men det ogillas av människorna som vill stoppa honom. I sista sekunden lyckas han komma iväg på sin månfärd, men människorna får tag på hans kvarlämnade anteckningar. Efter ett lyckat besök på månen återvänder musen till jorden, där han tas emot som en hjälte av sina muskompisar, som inte längre tror att månen är en ost.
Under tiden har människorna börjat utveckla sin egen rymdraket baserat på Armstrongs anteckningar. Men när de väl landar på månen hittar de ett bevis på att någon varit där före dem. För att ingen ska kunna avslöja hemligheten av misstag kallas den lilla musen för Armstrong, efter den första människan på månen. När någon frågar vem som tog det första steget på månen blir svaret helt enkelt: Det var Armstrong. För det var det ju. Eller?
Armstrong – Den första musen på månen av Torben Kuhlmann är en bilderbok som kan användas som underlag för att diskutera hur man vet vad som är sant och vem som egentligen äger sanningen.
Se en introduktionsfilm om boken: Armstrong – den första musen på månen
Med värme och inlevelse berättar författaren och konstnären Jackie Morris berättelsen om den ensamma pojken pojken Sol och den vita fjällräven som plötsligt dyker upp i hamnen i Seattle. Räven väcker Sols starka längtan till morföräldrarna som bor långt uppe i norra Canada. De tillhör urbefolkningen och lever ett helt annat liv än Sol och hans pappa, som arbetar i hamnen. Mamma är död och pappa jobbar så mycket att Sol känner sig övergiven även av honom.
Två sköldpaddor hittar en hatt tillsammans och den sitter lika snyggt på dem båda! Men problemet är att det ju bara finns en hatt och att de är två. Det mest rättvisa är helt enkelt att lämna hatten och glömma bort den. Eller? För när solnedgången sänker sig och det är dags att sova så ligger hatten kvar. Och om den ena sköldpaddan somnar så är det väl fritt fram för den andra sköldpaddan att ta hatten? Vi hittade en hatt är den avslutande delen i triologin av Jon Klassen som inleddes med Jag vill ha min hatt och Det är inte min hatt (finns på Cirkulationsbiblioteket). Med få ord och sparsmakade men ändå uttrycksfulla bilder får läsaren ta del av en underfundig berättelse om vänskap och om det svåra att göra rätt när det finns något som lockar och drar.
Berättarjaget är så sugen på ett husdjur, allra helst en hund. Många klasskompisar har djur hemma; katter, hundar och fiskar. Hemma hos Samir finns en kanin som Samirs syster har döpt till Husse. Men en dag kommer Samir till skolan och berättar att Husse har rymt! Alla i klassen blir engagerade i räddningsaktionen. Men hur fångar man in en kanin på bästa sätt? Och hur vet man att man fångat rätt kanin? Hjälp! Rädda Husse är del sju i Jo Salmsons serie om klassen som hamnar i vardagdramatiska händelser. En rolig bok för nybörjarläsaren.
Vännerna Axel och Omar får en ny granne. Det är Henrik som flyttar in med sin hund Trixi. Men Omars mamma säger att Omar inte får vara ute och leka med Trixi utan att han måste vara inne och träna på sin läsläxa. Som tur är så lyssnar Trixi gärna på Omar när han läser – hon är perfekt som läshund! Läshunden är en del i Helena Bross serie om Axel och Omar. Den är skriven med versaler och passar för nybörjarläsaren som behöver något extra lätt att läsa.
Monstret och människorna handlar om Frank, som efter att ha blivit biten av grannens hund förvandlats till en hamnskiftare. Med hjälp av en magisk ramsa kan han välja om han vill vara monster eller människa. Efter förvandlingen har en helt ny värld öppnat sig för honom där han äntligen har fått nya vänner som också är monster. Men allt som rör hans monster-jag och hans monster-vänner måste hållas hemligt, för människorna i staden är väldigt rädda för monstren. ”Rädslan är som en eld. När den väl har börjat sprida sig är det svårt att få stopp på den.” säger Franks monsterkompis Magnolia. Och trots att monstren inte har gjort något ont så vill människorna utrota dem. Det har gått så långt att några har startat MYS – Människorna i Yrreds Samlingsparti och medlemmarna gör allt för att sprida sitt hat mot monstren. Men det farligaste av allt är att även om det finns många människor som inte håller med MYS, så är de för rädda för MYS:arna för att säga något. Till slut är en uppgörelse mellan monstren och människorna oundviklig, men tack och lov finns det både modiga monster och människor som tillsammans lyckas avstyra en katastrof!