Lina är tio år och i två år har hon bott i flyktinglägret i det kala bergslandskapet. Nu vet hon hur det går till och när det kommer en hjälpsändning med kläder är hon med och försöker få tag på något. En liten flicka blir lätt bortknuffad, men idag hittade hon något – en sandal. En alldeles gul och fin sandal med en blå blomma på, som passade henne precis. Men bara en.
När de flesta gått ser hon sig om för att se var den andra kunde vara. Där är den – på foten på en annan liten flicka, med svullna spruckna fötter – fötterna på någon som nytt kommit till lägret. Flickan tittar på henne , sen går hon sin väg med den andra sandalen på foten.
Så börjar berättelsen om Lina och Feroza i boken Fyra fötter, två sandaler av författarna Karen Lynn Williams och Khadra Mohammed, illustrerad av konstnären Doug Chayaka.
Det är en vacker bok och en finstämd berättelse som lyckas förmedla både den tuffa verkligheten och det finaste hos människan även när livet är svårt.
Med stora bilder, ganska få detaljer och klara färger får man dela flickornas vardagsliv. Det är inte förskönande men inte heller hemskt. Även bokens språk är enkelt och direkt. Med ganska få ord lyckas man förmedla mycket.
Livet i lägret är ett liv i ständig väntan på besked – när är det vår familjs tur att få komma till en ny plats och skapa ett nytt hem? – men under väntan finns det ändå tid för vänskap.
I den tid vi nu lever kan det vara en bra bok att samtala utifrån – det är så många som lever eller har levt en tid under liknande omständigheter. Fyra fötter, två sandaler handlar inte om det ofattbara – kriget, flykten, grymheterna, utan om vardagslivet efter. Att hantera sorg och förlust men också att livet fortsätter och att människan trots allt har förmåga till generositet mitt i all förlust.
En liten bok om hopp, i all enkelhet.
För den som vill jobba med boken i klassen och ytterligare fördjupa förståelsen av vad ett flyktingläger kan vara, finns på Plan Internationals hemsida både mer skolmaterial och en film där man med datorns hjälp kan gå runt i ett verkligt flyktingläger. Det är inte hemskt , mycket renare och ljusare än man kanske föreställer sig – i alla fall just under filmen.
