”När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”
Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om Västindiens historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.
Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna Solitude och Louise Delgre, som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.
Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är den kanadensiska konstnären Sam Garcia och Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus. Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn – läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!
Storasyster Matilda vill visa sin lillasyster Clemmie hur många härliga saker man kan göra utomhus en regnig lördag. Man kan fånga regndroppar på tungan, plaska och hoppa i pölar och leta efter mask. Och när den vackra regnbågen dyker upp så måste man ju ge den någonting färgglatt – till exempel lillasysters kalasballong.
I Vår systers sagokista, skriven av Maya Abu-Alhayyat och illustrerad av Lubna Taha, får vi möta fem syskon som inte tycker om när det är dags att sova. Ett av syskonen, Manal, är blind. Men hennes huvud är som en skattkista full med sagor, och två slag med hennes magiska käpp gör att de allra vackraste sagor kommer ut. Men en kväll kommer det ingenting fram ur Manals sagokista. Vad är det som har hänt? Hela familjen får hjälpas åt för att Manals sagor ska komma tillbaka. För utan sagor kan man ju inte sova!
Hédi Fried föddes 1924 och växte upp i den lilla staden Sighet i Transsylvanien. Till att börja med levde hon ett helt vanligt liv; Hon gick i skolan, drömde om att bli läkare och om att ge sig ut i världen. Eftersom de var judar tillhörde hennes familj och släktingar en utsatt grupp. Men i slutet av 30-talet blev trakasserierna allt värre; en dag blev Hédi spottad i ansiktet av pojken som hon var kär i och hon försökte förtvivlat förstå varför, vad hade hon och hennes familj gjort för ont?
Ivan Olsen har det sannerligen inte lätt. Han är liten med muskler stora som fågellortar och skulle aldrig kunna ge någon stryk. Däremot får han själv stryk så gott som varje dag av de stora slynglarna på skolan och ofta får han också vatten i byxorna. Efter att ha klafsat hem med genomblöta byxor och skvimpande stövlar möts han av sin mor som varken säger eller gör särskilt mycket mer än att sucka. Det gör däremot hans far, Herr Olsen, som blir vansinnig på sin son som han tycker är allt annat än den starka och modiga son han vill ha. Herr Olsen ser som sin uppgift att göra Ivan till en riktig Tarzan men då detta inte lyckas så ger han sin son namnet Gummi-Tarzan. En dag i Ivans eländiga liv dyker det upp en alldeles riktig häxa och hon lovar att uppfylla en av Ivans önskningar. Efter en natt fylld av funderingar uttalar han så sin önskan: Att alla hans önskningar ska gå i uppfyllelse. En sådan stor önskan kan häxan bara uppfylla under en dag och Ivan skyndar sig att utnyttja sina krafter. Han spottar långloskor, spelar fotboll och hämnas på så väl sina mobbare som oförstående gympalärare. Men hur blir det nästa dag, när allt är över?
TRULL, Tredje delen i den nyutgivna samlingsvolymerna med Elsa Beskows sagoskatt innehåller sex längre sagor – de flesta välkända som bilderböcker,- samt flera egna små verser och sånger, och illustrationer till andras verk, sammanlagt 17 olika berättelser/texter.