Min diktbok innehåller dikter om sol, hav, träd, djur, snäckor, pinnar och stenar. Den kan användas i arbetet med att läsa och skriva dikter både för den som just har lärt sig läsa och för den som kanske just har börjat skriva dikter.
”…När min morfar klappar hunden
och viskar ”stanna här”.
Då i just den stunden
vet jag
vad kärlek är…”
(Ur dikten ”När jag tittar på en stjärna”, s. 14)
Berättarjaget ligger vaken på natten och är rädd – det finns ju så mycket att vara rädd för på natten som inte finns på dagen! Fast egentligen är inte berättaren rädd för mörkret, utan bara för vad som kan gömma sig i det; spöken och varulvar och skelett som står i garderoben och skallrar med sina ben. Den som ändå hade haft en liten varm tass i mörkret att hålla i! Men kanske är det egentligen så att alla spöken och varulvar också är rädda på natten? Kanske behöver de också någon som håller dem i tassen?
I diktboken Varm tass i mörkret visar Mårten Melin att poesi inte behöver rimma. En dikt kan vara uppbyggd som en berättelse, bara med färre ord och med ett mer koncentrerat innehåll. En dikt kan vara de tankar som dyker upp på bussen, på lektionen – eller på natten!
Lill-Gottfrids farfar ligger på sjukhus och svär och är arg. Han har så långtråkigt, maten är äcklig och personalen tycker att han är en riktig surgubbe som bara trycker på larmknappen i tid och otid. Men Lill-Gottfrid tycker ändå om att åka och hälsa på sin farfar, för han förstår att ilskan kommer av att farfar saknar farmor.
Farfar har en sista önskan om att få återse sin älskade skärgårdsö innan det är för sent, och tillsammans gör de upp en plan för hur de ska rymma. Det blir minst sagt ett äventyr att ta sig ut till ön och Lill-Gottfrid får ta till både lögner och sina allra bästa kokkunskaper för att lyckas. Och farfar inser att han ju måste hinna lära sig att tala vackert innan han ska möta sin älskade igen. Ulf Starks sista bok Rymlingarna är en rolig och varm berättelse om livet och döden, som kompletteras med ALMA-pristagaren Kitty Crowthers färgstarka bilder. Passar fint för årskurs 3 och 4.
Leo och hans familj är nyinflyttade i Firnby och han ska börja skolan där. Han blir snabbt kompis med Natta och Teddy och är glad för sina nya vänner. Firnskolan är gammal men nyrenoverad och alla är glada över hur fint det har blivit. Det dröjer dock inte länge förrän mystiska och ganska läskiga saker börjar att hända. De vuxna försöker hitta logiska förklaringar men Leo, Natta och Teddy har sina egna aningar om vad som händer. Något eller någon har släppts ut när väggar revs under renoveringen och frågan är om det är klokast att försöka ta reda på vad som har hänt eller bara försöka strunta i allt? Trion bestämmer sig för att börja undersöka mysteriet och inser att det har att göra med de barn som försvann i byn under en snöstorm för nästan hundra år sedan. Men hur gör man för att spöken ska komma till ro?
Boken är en spännande berättelse med övernaturliga inslag och passar för årskurs 5 och 6.
I flera veckor har klassen studerat kartor och plötsligt en dag kommer fröken med en överraskning! Hon har gömt skatter i skogen och nu ska varje lag hitta varsin. Det visar sig vara svårare än väntat att följa kartan och hitta rätt. När berättarjagets lag till slut hittar sin skatt visar det sig att den vaktas av zombies. Och är det verkligen rätt paket? Hjälp! Var är skatten? av Jo Salmson är en rolig och lagom spännande bok för nybörjarläsaren.
11-åriga Ellen tillbringar sommarlovet på Utö tillsammans med sin familj. Hon har bestämt sig för att övernatta i ett skjul som finns på tomten, och hennes äldre syskon skrämmer upp henne med historier om Utöskräcken. Det blir en jobbig natt för Ellen, hon ligger vaken och lyssnar till vad som låter som ett skrapande ljud och hon tror att det är från Utöskräcken. När hon nästa dag går för att undersöka vad det var som lät, så hittar hon en gömd anteckningsbok. Det visar sig vara en dagbok som 12-åriga Anton skrivit på mitten av 1800-talet. Boken är skriven med en gammaldags skrivstil, och Eller kämpar för att ta sig igenom den, alldeles för nyfiken för att kunna lägga den ifrån sig.
I dagboken skriver Anton om sin pappa som liksom alla andra på ön arbetar i gruvan. Anton vet att han snart också måste börja arbeta där, trots att han inte vill. Han är väldigt duktig i skolan och drömmer om att en dag kunna bli författare. Skolans magister ser Antons potential och försöker se till att Anton ska få ett stipendium för att kunna läsa vidare. Denna chans rycks emellertid undan av gruvdirektören, som inte vill att någon av hans arbetare ska studera och börja ifrågasätta sina liv. Istället för ett stipendium får Anton börja arbeta i gruvan och dör i lungsot vid 14 års ålder.
Ellen blir alltmer besatt av Antons tragiska liv och börjar forska i historien för att ta reda på mer vad som hände. Det slutar med att hon gör en utställning över Antons liv och visar upp hans dagbok på det lokala muséet. Så på sätt och vis blev Anton författare ändå, om än inte under sitt korta liv.
Som läsare engageras man så av Antons historia att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Genom att Antons historia vävs samman med Ellens nutida liv får man en tydlig bild av hur barnens levnadsvillkor har förändrats. Men trots att historierna utspelar sig med nästan 200 års mellanrum så inser man att en människas tankar och känslor ändå desamma!
Gruvan av Sara Lövestam är ett fint exempel på hur man kan skriva en bok med parallellhandling utan att det blir för komplicerat att hålla isär platser och personer.
Boken passar för vana läsare i årskurs 4 och även för årskurs 5.
Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Handledning för att arbeta med Gruvan utifrån ett MIK-perspektiv: Gruvan
Hitta källan-bingo till Gruvan: Hitta källan-bingo