Dorje – tigern utan ränder

Författare:

I ett buddhistiskt kloster, omgivet av Himalayas berg, bor tigern Dorje. När Dorje kom till klostret var han utmattad, full av sår, väldigt mager och mycket rädd för människor. Han hade bara mött onda människor som försökt döda honom. Dorje hade så få ränder att det var svårt för munkarna att förstå att han faktiskt var en tiger. Allt eftersom blir Dorje starkare och starkare men han tappar fler och fler ränder tills alla är borta. Klostrets abbot, Master Wu, upptäcker att varje gång en tiger blir skjuten eller dör av svält förlorar Dorje en rand. Det verkar som om alla tigrar är på väg att dö ut men så en dag upptäcker en av munkarna att Dorje har fått en rand tillbaka!

Den här boken kom till som en reaktion på kungstigerns svåra situation idag. Under 1900-talet dödades många tigrar och populationen har krympt drastiskt. De vackra bilderna i akvarellstil visar verkligen hur majestätiska tigrar kan vara.

Toya flyttar över öken och berg

Författare: ,

Toya är en liten flicka i en nomadfamilj på den Mongoliska stäppen. Vardagslivet kretsar kring djuren: hästarna, korna, kamelerna, fåren och getterna . Att mjölka, göra ost, sjunga, göra te etc. Men att vara nomad innebär också att man då och då flyttar med sina djur till platser där det finns bete och vatten.
Bilderboken
Toya flyttar, av det mongoliska författarparet Icinnorov Ganbataar och Baansansuren Bolormaa handlar om det . Hela familjen bryter upp, samlar ihop sina djur, packar ihop sitt hem – en stor jurta (skinntält) – och alla ägodelar och flyttar över berg och öken till ett sommarbete vid en sjö. Det är en lång resa och mycket kan hända, men Toya och de andra i familjen är vana.
Genom de fina och innehållsrika bilderna och den koncentrerade texten, får vi inblick i ett helt annat sorts liv i en annan del av världen,. Ett liv där man nästan alltid är tillsammans med familjen  och är helt beroende av naturen omkring en.
Texten är luftig och ganska enkel så även en relativt nybliven läsare bör klara av den.
Toya flyttar är en charmig bok som låter oss möta människor från ett land vi annars sällan hör talas om. 31 sidor.

Naku, Nakuu, Nakuuu

Författare:

Den lilla pojken Isko springer hemifrån. Oroligt mumlar han Naku, nakuu, nakuu..           ( ungefär ojoj oj). Vad har hänt?
Han stöter ihop med olika vänner och frågar – Varifrån kommer spindelbarnen?  Varifrån kommer valparna?  Vad händer med dem när de är små?  Svaren gör honom inte lugnare.
Till sist kommer han till doktorns mottagning och frågar – Var kommer människobebisar ifrån? Och hur går det med deras stora syskon?
Naku, nakuu, nakuuu av författaren Nanoy Rafael är en prisbelönt bilderbok från Filippinerna om oron hos ett barn när familjen håller på att förändras och man är osäker på sin roll och sin framtid.
De oroliga orden förvandlas på slutet till glada utrop och förväntan.
Boken har fantastiska och  surrealistiska illustrationer av den filippinske konstnären Sergio Bumatay III och kan vara underlag för många samtal om familj och förändringar i klassen, likaväl som konstnärlig inspiration för eget skapande.

Spöket i Annies rum

Författare:

Emma och hennes familj ska bo ett par dagar hos gammelmoster Winnie. Emma tackar glatt ja till att sova i det mysiga vindsrummet, men ångrar sig när lillebror Joe talar om att det sägs spöka där. Varför kallar Winnie det för Annies rum och varför suckar hon varje gång hon nämner Annies namn? Och vem är det som tittar på Emma på natten?
Detta är en riktig mysrysare för nybörjarläsaren och avslutas med en fin liten knorr. Boken är indelad i korta kapitel med många bilder och lite text på varje sida.

Stackars monster

Författare:

Eusebio kan inte sova för han är så rädd för monster med horn, för dem med huggtänder och alla andra som skräms. Han samlar mod och springer hem till Ananías. Hon berättar att alla de som Eusebio är rädd för också är rädda!
De som skräms måste alltid vara bäst, även om de måste luras . De kan inte vara tillsammans som goda vänner utan har fullt upp med att bevaka varandra och får aldrig någon ro  – man  kan ju inte lita på någon som inte är en riktig vän. Därför har de inte tid att bry sig om Eusebio så han kan sova lugnt i fortsättningen. Det är ju faktiskt ganska synd om dessa stackars monster!
Stackars monster av den Colombianske författaren och illustratören Ivar Da Coll är en bok om rädslor och mod och om att alla, även de som verkar farliga, faktiskt kan vara rädda.
En bok att känna igen sig i både för stora och små, för alla har vi varit rädda någon gång! Luftig text som kan läsas även av en nybörjarläsare och fantastiska snäll-läskiga bilder. 41 sidor lång.

Nattens mun

Författare:

Vad tar egentligen solen vägen på natten? Kupai och hans bror Arapuá springer iväg till den förbjudna åskklippan för att se hur solen tar ett kvällsbad innan den lägger sig. Det är en magisk syn, men de blir upptäckta och deras pappa blir mycket arg. Vid kvällsmaten berättar pappan en saga om åskklippan och ”nattens mun”. Kupai kan inte släppa uttrycket ”nattens mun” och under natten drömmer han om ett enormt gap med vassa tänder som slukar floden, kullarna, skogen och molnen. Trots att alla skrattar åt honom nästa dag kan han inte släppa drömmen. Han frågar och frågar sin pappa om vad nattens mun är, men kanske vet inte pappan heller så mycket. Kanske måste Kupai fråga solen, eller kanske nattens mun själv, för att få ett svar.

Nattens mun, av Cristino Wapichana med illustrationer av Graça Lima, är en filosofisk bok om ett nyfiket barn som funderar över tillvarons mysterium och skillnaden mellan dagens och nattens värld.