Det här är den första delen i Eiko Kadonos flerfaldigt prisbelönta serie om tonårshäxan Kikis äventyr. Kikis mamma är en tvättäkta häxa, och hennes pappa är etnolog. Som brukligt i häxfamiljer fick Kiki välja om hon ville vara häxa eller vanlig människa när hon var tio år gammal (hon valde häxa för då fick hon flyga), vartefter hennes mor lärde henne båda de trollkonster hon kunde. Nu som trettonåring är det dags för henne, och hennes svarta katt Jiji, att ge sig av hemifrån. De ska hitta en egen stad att praktisera sina häxkonster i.
Men det är inte så lätt, varken att lämna sin familj och allt man är van vid eller att hitta nya vänner och komma till rätta i en främmande stad. Inte ens för en häxa! Men Kiki har ju sin kvast som hon kan flyga med och hon kommer på en smart idé, hon startar en budfirma som levererar i expressfart… Många barn (och vuxna) känner nog till Kiki redan eftersom de har sett Hayao Miyasakis underbara film med samma titel.
Sökresultat 1 - 6 av 119.
Yani
Författare: Nora Khalil
I Yani möter vi Rayan som går i 9:an på en skola i Alby. Vi möter Caspian, som Rayan har känt hela livet och som visar sig vara en hejare på att sälja kanelbullar. Vi möter Wahida, klassens språkrör i allmänhet och när det gäller feminism i synnerhet och som Rayan alltid haft ett gott öga till. Vi möter lärarna Helena som är världens bästa och som får en oförglömlig födelsedagsuppvaktning och läraren Eva som är knäpp, men kanske egentligen inte så dum ändå när man tänker efter. Vi möter Sebbe som jobbar på fritidsgården och som ständigt är beredd med varma mackor och ett lyssnande öra.
Och vi möter Amir, som varit en självklar kompis till Rayan sedan han dök upp i klassen i 4:an. Just denna dag så har allt varit som vanligt tills Amir droppar beskedet att han ska utvisas till Irak. Vad kan de göra för att stoppa utvisningen? Rayan och de andra i klassen börjar planera för namninsamlingar och andra protester, men vad hjälper det när Myggan (Migrationsverket) verkar ha bestämt sig? Rayan pratar ofta med sin döda mamma och det är med henne han ventilerar sin oro inför vad som ska hända om de inte lyckas få Amir att stanna.
Och samtidigt som kampen för att Amir ska få stanna så pågår det vanliga livet för dessa ungdomar. Det är pengar som ska samlas till en klassresa och det är möte med soc och andra som tror att de likt ”Nelson Mandela” ska rädda ungdomarna från gängkriminalitet genom sitt ”förebyggande arbete”. Det är jobbiga familjemedlemmar (fast också ganska schyssta), varma känslor och djupa samtal.
Det här är en berättelse om vänskap, om att drömma och om hur olika förutsättningarna kan se ut för att kunna uppnå sina drömmar. Det är roligt och det är sorgligt och man känner så för alla de här ungdomarna. Och sedan är det ju språket; rappt och roligt, närmast poetiskt i vissa partier, och överlag mycket dialog. Och det är hur mycket slangord som helst, men inte ens för en medelålders bibliotekarie gör det att läsningen stannar upp, för man tar sig snabbt in i boken och sedan bara flyter man igenom den. Vi tror att den kommer att uppskattas bland eleverna och att den passar från årskurs 8.
En lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Vem har sagt något om kärlek?
Författare: Elaf Ali
Från den dag då Elaf får sin första mens så förändras hennes liv. Från och med nu är hon en kvinna och med det kommer en massa förbud och begränsningar. Hon får inte längre vara ute och leka, hon måste vara försiktig när hon cyklar, absolut inte rida eller använda tampong och hon får inte vara med på skolans simlektioner. Hon får under inga omständigheter vistas ensam med pojkar och redan i årskurs nio börjar hennes mamma prata om giftermål.
Till en början reagerar Elaf med förvåning; Hennes äldre bröder har ju inga som helst regler – Varför ska det gälla henne och inte dem? Det som går upp för henne är att allt handlar om att behålla familjens heder. Förutom det förtryck som hon utsätts för hemifrån så får hon i skolan stå ut med mobbning och rasism. ”Jag känner ett tydligt mellanförskap och slits ständigt mellan två olika världar. Jag vill passa in i skolan, men jag kan inte göra något som riskerar bryta mot hedersnormerna. Varken hemmet eller skolan är platser där jag kan vara mig själv” (s. 63).
Vi får följa Elaf i tre decennier medan hon kämpar med att hitta sig själv och sin plats i samhället och hon konstaterar att ”hedersnormer är inget annat än ett gift som långsamt suger livslusten ur en”. Hennes berättelse varvas med intervjuer med hennes egna föräldrar samt med faktasidor om hederskultur. Och trots att det är en bitvis grym och sorglig berättelse så är det också en berättelse om frigörelse. Som läsare får man med sig en känsla av hopp; Det går att förändra strukturer så som hederskulturer.
Pedro Páramo
Författare: Juan Rulfo
Den unge mannen Juan Preciado, kommer till den mexikanska byn Comala, för att söka efter sin far, Pedro Páramo, vilket han lovat sin mor vid hennes dödsbädd. Så småningom förstår Juan, och även läsaren, att fadern, en mäktig och ond man, är död liksom även övriga bybor… Juan Preciado börjar själv att undra över var han egentligen befinner sig. Vålnaderna som han träffar i Comala bidrar med en pusselbit var till historien om Pedro Páramo och om varför Comala med sina invånare har gått under.
I Pedro Páramo glider handlingen mellan det verkliga och det overkliga och mellan nutid och dåtid. Samtidigt som handlingen är ganska komplicerad, så är Juan Rulfos språk enkelt och vardagligt, inspirerat av äldre tiders historieberättare. Berättelsen om Juans sökande efter sin far och om människornas öde i Comala är på samma gång en berättelse om Mexikos våldsamma historia. Pedro Páramo räknas som ett av Latinamerikas absolut främsta och mest inflytelserika verk. Den har översatts till ett femtiotal språk, belönats med många fina priser och kommer ständigt ut i nya utgåvor.
En lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
Mitt hjärta sörjer gården
Författare: Forough Farrokhzad
Denna diktsamling innehåller dikter av den legendariska iranska författaren Forough Farrokhzad (فروغ فرخزاد). Urvalet är hämtat från de båda persiska diktsamlingarna En annan födelse från 1963 och Låt oss tro på begynnelsen av den kalla årstiden från 1974. Det är en nätt liten volym och på sitt vis lättillgänglig, och den är en utmärkt introduktion till ett spännande författarskap. Forough Farrokhzad eftersträvade enkelhet i språket och denna enkelhet förenas med ”en oblidkelig uppriktighet och den sensuella musikalitet som redan gjort hennes ungdomsdiktning så attraktiv.”(citat ur förordet av Bo Utas)
Forough Farrokhzads diktning utvecklades mot att bli allt mindre formmässigt bunden. I den klassiska fyrradingen (do-beiti), vanlig i iransk folkdiktning, utgörs stroferna av två dubbelverser med rim enligt ab, cb. Dessa fyrradingar kombineras sedan till sammanhängande serier, en utveckling som tillskrivs poeten Nima Youshij. Forough använder sig av denna form, som sedan Nimas tid blivit allt vanligare, men hon håller sig också helt fri formmässigt, versradernas längd varierar och rimmen förekommer oregelbundet. Enkelhet är vad hon eftersträvade och hon nådde också mycket långt med att bruka enkelheten i sin poesi.
| Alla vet alla vet att du och jag genom den kalla dystra springan såg trädgården och från den lekfullt oåtkomliga grenen plockade äpplet |
| Alla är rädda alla är rädda men du och jag förenade oss med vattnet, spegeln och ljuset och blev aldrig rädda (Två strofer ur dikten Erövringen av trädgården, sidan 63 i Mitt hjärta sörjer gården) |
Forough Farrokhzad föddes 1935 i Teheran som nummer tre av av sju barn till en överste i shahens armé. För att komma undan faderns stränga uppfostran gifte hon sig vid 16 års ålder med en äldre kusin. Familjen motsatte sig äktenskapet, som också blev olyckligt och kortvarigt. Forough fick en son när hon var 18 och skildes sedan från sin man när hon var 19. I och med skilsmässan förlorade hon vårdnaden om sin son.
Hennes första diktsamling Fången kom 1955, då hon ännu ej fyllt tjugoett år. Den innehöll 44 dikter skrivna av en ung kvinna som helt öppet talar om kärlek och begär utanför äktenskapet. Diktsamlingen åstadkom en smärre skandal. 1956 kom nästa diktsamling, Muren, och året efter Uppror. Den senare kom ut efter en längre resa i Italien och Tyskland och i flera dikter tar Forough upp kampen mot den religiösa moral som genomsyrade samhället.
Forough intresserade sig också för film. En kortfilm om en spetälskekoloni, Huset är svart, väckte internationell uppmärksamhet och fick bästa pris för dokumentärfilm vid filmfestivalen Oberhausen 1964. Det året kom också hennes fjärde diktsamling En annan födelse, innehållande 35 dikter skrivna under en tidsperiod om sex år. Året därpå låg den femte samlingen Låt oss tro på den kalla årstidens gryning färdig för tryck, men publicerades först 1974, postumt. Den 14 februari 1967 omkom Forough i en bilolycka i Teheran, bara 32 år gammal.
Forough anses ha haft en alldeles speciell poetisk begåvning och räknas som den mest inflytelserika kvinnliga diktaren i Iran under 1900-talet. I sin diktning fördömde hon både Shahens diktatur och religionens förtryck. Efter de islamiska prästernas maktövertagande 1979 förbjöds utgivningen av hennes dikter. Få iranska poeter idag är opåverkade av hennes poesi.
Himlabrand
Författare: Moa Backe Åstot
Som familjens enda barn har det alltid varit självklart för Ánte att han ska fortsätta arbetet med renarna. Hans liv är präglat av de samiska traditionerna som ger trygghet och gemenskap samtidigt som han blir alltmer varse att samerna är en minoritet som varit väldigt utsatta för diskriminering genom åren. Vad ingen annan vet är att Ánte har börjat få känslor för sin bästa vän Erik – Ántes hjärta slår vilt så fort de ses – men Ánte ser det som en omöjlighet att han någonsin ska kunna berätta vad han känner. Han vet att personer som tidigare kommit ut som homosexuella har drivits ut ur gemenskapen och bort från Jokkmokk, och Ánte vill absolut inte lämna det liv han lever. Vad ska hans föräldrar säga? Klasskompisarna? Resten av släkten? Han måste välja – eller?
Samtidigt som denna berättelse till stor del handlar om dagens unga samer är temat i berättelsen alltid lika aktuellt; Svårigheten att våga vara den man är är något som man kan känna igen sig i oavsett vilken bakgrund man har. Boken kan vara ett bra verktyg när det gäller värdegrundsarbete kopplat till frågor som berör hbtqi, diskriminering och normer. Vi tycker att den passar att läsa från årskurs 8 och uppåt.