Rösträtt för kvinnor

Författare:

I år är det 100 år sedan kvinnor och män fick rösta i kommunala val på allmänna och lika villkor. Men det dröjde till 1921 för kvinnor att få rösta till Sveriges riksdag. I den här lättlästa faktaboken får vi möta kvinnorna som kämpade för kvinnlig rösträtt i Sverige. Vi får också lära oss om viktiga kvinnor i andra länder som kämpade för kvinnlig rösträtt för att få en historisk bakgrund och en vidare förståelse för rösträttsrörelsen. Den här boken är lätt att läsa, rolig och full av fakta om kvinnohjältar som kämpade för kvinnors rättigheter. Rösträtt för kvinnor är skriven och väldigt snyggt illustrerad av Sara Teleman. Vi tycker att den passar läsare från årskurs sex och äldre. Mer om kvinnlig rösträtt kan man läsa om på Stockholmskällan.  

Här finns det arbetsmaterial till boken!

 

Vi kommer snart hem igen

Författare:

I den här serieboken får vi följa sex barn som alla har överlevt Förintelsen. Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth hamnade alla i Sverige efter andra världskriget och deras vittnesmål om vad som hände dem och deras familjer återberättas här på ett sakligt och enkelt sätt av författaren Jessica Bab Bonde. Den sakliga tonen i berättelsen gör att man kan läsa den här boken från år fem och upp till gymnasiet, samtidigt blir inte läsningen om dessa barns livsöden mindre gripande. Serietecknaren Peter Bergtings effektfulla och snygga bildberättande gör att till och med motvilliga läsare kan lockas in i läsningen. Det här är en viktig bok om en period av vår historia som man inte kan hoppa över. Man kan med fördel börja läsa och prata med barn om Förintelsen redan i mellanstadiet.

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Nadir och ingen annan

Författare:

Nadirs familj består av hans ”bröder” Ali och Said, som är den enda familj han har efter flykten till Sverige. De är hans bästa vänner samtidigt som han kan bli väldigt trött på dem. Han känner att han vill något mer med sitt liv än att bara plugga svenska och hänga i biljardhallen. Innan Nadir flydde från Syrien tränade han simning flera dagar i veckan, men när han får ett erbjudande om att börja simma igen vet han inte hur han ska göra. Kommer han verkligen att hinna med att träna? Och kommer Ali och Said tycka att det är ok att han gör något på egen hand? Och vad kommer de andra i simklubben att säga om han börjar träna med dem? Det blir ett svårt beslut att fatta för Nadir, men ingen annan kan göra det åt honom. En bra utgångspunkt för att kunna diskutera hur det kan vara när man är nyanländ i ett nytt land.
Pär Sahlins bok Nadir och ingen annan passar läsare på högstadiet och gymnasiet som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket.

Boken finns även på arabiska Nādir wa-laysa ahad ākhar. 

Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen

Tusen gånger starkare

Författare:

När Signe gick i sexan tyckte hon att allt förändrades och att alla i klassen gick från att vara spralliga barn där alla kunde umgås med alla till att bli alltmer splittrade och oschyssta mot varandra. Mimi blev klassens drottning och killarna började dominera allt mer både i och utanför skolan. Nu går Signe i nian och är nästan osynlig i klassrummet. Tyst observerar hon det spel som dagligen utspelas mellan de olika grupperna i klassen.
En dag kommer en ny elev till klassen som heter Saga och plötsligt rubbas ordningen i klassen. Hon ifrågasätter de maktstrukturer som för alla blivit en självklarhet och hon står upp för sig själv och andra mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Saker börjar förändras i klassen, något som inte alla gillar. Signe är dock en av dem som älskar allt det som Saga har fört med sig, men motståndet mot denna starka flicka växer sig allt större. En dag är hon försvunnen och Signe konstaterar ”Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv.” 

Det går att förändra saker, men hur mycket ska det behöva kosta? Och vem ska ha modet att vara den som startar en förändring? Varför har vi våra roller och varför är det så svårt att bli av med dem? En ungdomsbok som ger upphov till diskussioner kring genus, status och vänskap och som sitter kvar i tankarna under en lång tid.

Hon ville ju

Författare:

Var går gränsen för våldtäkt? 16-årige Barzans vakna tid går åt till att drömma om att förlora oskulden, vilket hans bästis Leo har gjort för länge sedan. Barzan är kär i Disa och ser sin chans att få till det med henne under en fest. Men Disa är stupfull och Barzan tycker egentligen att allt känns konstigt och fel.
Efter festen är stämningen förändrad. Disas kompis Teija anklagar Leo för att ha gjort något hemskt och Barzan ställs inför att tro på sin bästa kompis eller på en tjej som han knappt känner. Dessutom ifrågasätts det som Barzan gjorde med Disa – Var hon egentligen med på det?

Boken är lättläst och luftig men med ett innehåll som är allt annat än lättsamt och lättsmält.

Vår historia

Författare: ,

När jag som barn fick frågan om jag gillade att läsa svarade jag nej. Jag läste bara serietidningar och för mig var det inte riktig läsning. Åren har gått och jag har förstått att ett seriealbum kan berika vår kunskapsbank och våra föreställningsvärldar i lika hög grad som en bok”

Så skriver fotbollsstjärnan och författaren Lilian Thuram i förordet till sin bok Vår historia. Som naturligtvis är en seriebok – och som i allra högsta grad berikar vår kunskapsbank om Västindiens historia , ett område lika okänt som en oupptäckt världsdel för många av oss.

Vår historia är inte en bok om fotboll – trots att Liliam Thuram under många år var en av Frankrikes och den internationella fotbollens stora stjärnor – det är en bok om något mycket större än så.
Boken inleds med hans egen och familjens historia, barndomen på Guadeloupe, flytten till Paris på 80-talet, uppväxten och mötet med rasismen i Frankrike. I berättelsen har han låtit sitt 9-åriga barndomsjag möta en mytisk figur på en bänk i den parisiska förorten: Neddo, den ursprungliga människan som har ansvaret för att den universella  harmonin upprätthålls. Neddo ska överföra sin kunskap till de efterkommande – i detta fall berättar han Lilians eget folks historia från Guadeloupe, något som Lilian inte kände till. Om frihetshjältarna  Solitude och Louise Delgre,  som i början av 1800-talet försökte försvara sig då den franske kejsaren Napoleon ville återinföra slaveriet som hade avskaffats bara några år innan. En kamp med omöjliga odds och ett tragiskt slut – men en viktig del av historien. Neddo berättar också om den haitiske vetenskapsmannen Joseph Atenor Firmin som i mitten av 1800-talet kämpade emot den rådande föreställningen att det fanns olika mänskliga ”raser” baserade på hudfärg och att det fanns en given maktordning.

Vår historia är en snyggt tecknad och välskriven bok, som ger många nya infallsvinklar och kunskaper, viktiga i en värld där vi lever tillsammans men har våra rötter på olika ställen. Det är en berättelse om att hitta rätt i en ny miljö, en dramatisk och delvis våldsam historisk berättelse , en berättelse som innehåller både resonemang och reaktioner – kort sagt en riktigt bra bok!
Styrkan med serieformen är att miljöerna kan ses och upplevas utan att behöva beskrivas i ord, likaså känslorna. Det reducerar mängden text – men berättelsen är lika stark och fullödig som en betydligt ordrikare bok.
Den som tecknat bilderna är  den kanadensiska konstnären Sam Garcia och  Lilian Thurams medförfattare är Jean-Christophe Camus.  Med Vår historia har Lilian Thuram bevisat hur galen hans egen uppfattning om läsning var då han var barn –  läsningen av den här serieboken är verkligen ”riktig” – och viktig – läsning!