I Brown girl dreaming delar ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson med sig av sina barndomsminnen från sin uppväxt som afroamerikan i 60- och 70-talets USA. Den svarta delen av befolkningen vill ha förändring och på gatorna rasar demonstrationer och upplopp för att kräva sina rättigheter. Samtidigt skildras Jacquelines värld ur ett barnperspektiv där en frånvarande pappa ersätts av den kärleksfulle morfar Gunnar, en ny lillebror kommer och tar hennes plats som familjens minsting och det viktigaste i världen är att ha en bästis. Hon är en flicka som drömmer; om bättre villkor för afroamerikaner i USA, men också om att hon en dag ska bli författare. Hennes upptäckt av läsandet och skrivandets konst ter sig som ett mirakel för henne och hon konstaterar ”But on paper, things can live forever”. (s. 249).
Boken är uppbyggd av prosadikter med varierande längd som med en vardaglig ton beskriver både den lilla och stora världen omkring författaren. I undervisningen kan man använda boken som helhet för att ”eleverna ska möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen” (Lgr11, s. 252). Man kan också plocka ut enskilda dikter att arbeta med i syftet att eleverna ska få möta olika skönlitterära genrer. Dikterna har ett rikt bildspråk som gör att berättelsen framträder tydligt och som läsare är det lätt att följa med i handlingen. Den här fantastiska läsupplevelsen kan passa barn från årskurs 7 och uppåt.
Lärarhandledning till boken finns här: Lärarhandledningar – Cirkbloggen
När Lucy var liten och gick i skolan fick hon lära sig att jorden lutar sig undan solen ibland och att det är så årstiderna uppstår. Hon hade redan då lagt märke till att alla rika (och därmed lyckliga) människor bodde på de delar av jorden där året var uppdelat i årstider, medan hon själv var född och uppvuxen på en plats som inte tycktes vara påverkad av jordens lutningar. Där fanns det bara en årstid – solsken med torka, vilket inte ens hade gjort henne särskilt solig i sinnet. Som tonåring flyttar Lucy från sitt hem på en karibisk ö till New York för att arbeta som au pair i en amerikansk familj. Hennes uppfattning om att familjen som hon kommer till har allt man kan önska sig kommer på skam när deras fina fasad börjar krackelera och till slut är en splittring av familjen oundviklig.
Serieromanen Maus bygger på en sann historia och är självbiografisk. Den handlar om en ung amerikansk judisk man, serieskaparen Art Spiegelman själv, som ber sin pappa berätta om sina upplevelser från andra världskriget och koncentrationslägret i Auschwitz. Samtidigt med pappans berättelse, fylld av fasansfulla minnen, växer berättelsen om Arts familjehistoria och en komplicerad far och son-relation fram.
I Nobelpristagaren Kazuo Ishiguros bok Never let me go får vi möta Kathy som ser tillbaka på sin barndom på det isolerade internatet Hailsham. Under sin uppväxt fick Kathy och hennes vänner höra att de var speciella och att det var viktigt att de höll sig friska inombords. De förstod dock aldrig vad det var som var så speciellt med dem, och folk utifrån verkade dessutom rädda för dem. Ju äldre de blev desto fler blev frågorna. Varför uppmanades de att utveckla sina konstnärliga sidor och varför sparades endast det bästa av deras alster? Varför rörde de sina förmyndare till tårar bara genom att visa känslor? Och vad skulle egentligen hända när de lämnade internatet?
Denna klassiker utspelar sig på 1500-talet i Bohuslän som då fortfarande tillhörde Norge. Den rika prästen Herr Arne bor i Solberga prästgård tillsammans med sin familj och sitt husfolk. En natt dyker ett gäng skotska legosoldater upp och rånmördar alla i huset – alla förutom Arnes fosterdotter Elsalill, som soldaterna inte ser. Elsalill blir omhändertagen av en fiskare som tar med henne till Marstrand där hon träffar Sir Archie. Ovetandes om att han var en av de som mördade hennes familj blir hon kär i honom och är redo att följa med honom hem till Skottland. Då dyker vålnaden av hennes fostersyster upp och Elsalill förstår att hon är tvungen att förråda den man hon älskar för att gottgöra sin familj. Sir Archie tar Elsalill som gisslan vilket slutar med hennes död och att alla soldaterna grips.
I denna Agatha Christie-novell så har en ung flicka hittats död i floden och allt tyder på att hon dränkt sig för att hon ”råkat i olycka”. Men Miss Maple anar oråd och trots att hon inte har, som hon själv säger det, någon egentlig kunskap om hur man löser ett fall, så har drar hon slutsatser utifrån ett liknande fall och räknar ut vem mördaren är. Hon tar hjälp av Sir Henry Clithering, före detta chef för Scotland Yard, för att samla ihop de bevis som behövs för att få mördaren att erkänna sitt brott. Och naturligtvis har Miss Maple rätt, det rör sig om ett mord och mördaren är inte den som vid första anblicken verkar vara den skyldiga – Ingen oskyldig man blir hängd i Miss Maples närvaro!